Språkgranskning eller korrekturläsning?

Ofta får jag frågan om jag kan korrekturläsa en text – när den egentligen hade behövt bli språkgranskad. Min erfarenhet är att de allra flesta texter behöver en djupare granskning innan en sista finputsning av detaljerna. Men hur ska man veta vad en text behöver? Här försöker jag bena ut skillnaderna mellan språkgranskning och korrekturläsning.

Korrekturläsning är ytlig

Korrekturläsning, eller korrläsning, är det begrepp de flesta känner igen. Det innebär en sista granskning av texten, innan den publiceras eller går i tryck. När man korrekturläser ser man till att texten är korrekt; man kontrollerar

  1. att stavningen är rätt
  2. att skiljetecken skrivs korrekt
  3. att sifferuttryck skrivs på rätt sätt
  4. att det inte finns några syftningsfel
  5. att förkortningar skrivs korrekt och konsekvent.

När man korrekturläser utgår man från aktuella rekommendationer från språkvården, som Svenska skrivregler och SAOL. Gör man något mer än detta i texten har man gått vidare från korrekturläsning till språkgranskning.

Eftersom korrekturläsning är det allra sista steget i textprocessen behövs det oftast en tidigare granskning eller genomläsning av texten, något som många missar. Om texten inte har blivit kollad av någon annan tidigare behöver den antagligen språkgranskas, inte korrekturläsas. Det är i princip bara professionella skribenter som kan gå direkt från skriven text till korrektur.

Korrekturläsning leder till korrekta texter, men vill man ha en förbättrad text på djupet krävs språkgranskning. Foto: Jenny Asp

Språkgranskning går på djupet

När jag språkgranskar ser jag till att texten är begriplig, och att den

  • fyller sitt syfte
  • är anpassad till de tänkta mottagarna
  • passar sitt sammanhang (var den ska publiceras)
  • flyter på bra
  • hänger ihop logiskt
  • är tydlig och korrekt.

För att uppnå det här måste man ofta förändra texten. När jag språkgranskar jobbar jag på flera nivåer samtidigt.

  • Jag kan ändra dispositionen, skriva nya rubriker och dela upp texten i fler stycken – så att texten hänger ihop och är lätt att följa med i.
  • Jag kan ändra meningsbyggnaden och dela upp långa meningar i flera meningar – så att texten blir lättare att läsa.
  • Jag kan ändra på ordval och förenkla uttryck – så att texten får en annan stil, blir lättare att förstå och passar sitt syfte.
  • Jag kan skriva sammanfattningar och konkreta exempel – så att textens innehåll blir lätt att ta till sig för läsaren.

I många fall är språkgranskning samma sak som att arbeta med klarspråk, och en språkgranskad text blir därför i regel mer lättläst än den var innan.

Till skillnad från korrekturläsning finns det för språkgranskning inga lika givna hållpunkter eller checklistor att gå efter. Jag behöver därför ha en tydlig dialog med skribenten eller beställaren för att veta vad jag ska fokusera på när jag granskar och arbetar om texten.

När jag granskar lämnar jag ofta kommentarer på varför jag har valt att göra på ett visst sätt, och ibland skriver jag förslag där skribenten kan välja att anta mitt ändringsförslag eller inte.

Tips på mer läsning:

Dela upp din text – så blir den lättare att läsa

När du delar upp din text och skapar skanningspunkter gör du den mer läsbar. Det här är särskilt viktigt på webben – där vi skumläser och snabbt överger en text om den känns för svårläst eller ointressant. Här kommer nio tips på hur du kan dela upp texten och skapa överblick för läsaren. 

1. Tydliga rubriker

Rubriken är ofta det första du ser av en text – och många gånger är det den som avgör om du läser vidare eller inte. På webben är det tydlighet som gäller, både för läsaren och sökbarhetens skull. Läs fler tips om rubriker på webben. 

2. Sammanfattande ingresser

En ingress är en fetmarkerad inledning av en text. I några få meningar sammanfattar du textens innehåll, och ger läsaren en chans att avgöra om hen vill läsa vidare eller inte.

Ögat dras till det som sticker ut, även i text. Foto: Jenny Asp

3. Luftiga stycken

På webben skapar du stycken med hjälp av blankrader. De gör att texten känns luftig och lätt att överblicka. Man brukar göra nytt stycke när man tar upp någonting nytt – en ny tanke, ett nytt ämne eller en ny kategori. På webben kan man ha ganska korta stycken, eftersom många läser på små skärmar där raderna blir korta.

4. Vägledande mellanrubriker

Mellanrubriker är perfekta för att lätta upp en längre text och lyfta fram information. De utgör också punkter som ögat söker sig till vid snabb läsning. Om man letar efter specifik information kan mellanrubrikerna guida dig till rätt del av texten. Tänk på att läsaren ska få reda på något, bara genom att läsa mellanrubriken.

5. Kompakta punktlistor

Punklistor är fantastiska för kortfattad information som enkelt kan delas upp. De passar särskilt bra när många saker ska räknas upp i samma mening, eftersom de gör informationen kompakt och lättöverskådlig. Tänk bara på att inte ha för många, eller för långa punkter. Lär dig skriva korrekta punktlistor. 

6. Informativa bildtexter

De flesta texter samspelar med bilder. Ögat älskar bilder och blicken dras därför också gärna till den text som står bredvid eller under bilden. Se till att använda den platsen för att ge läsaren information och ingångar till den övriga texten.

7. Samlande faktarutor

Om du har en faktatung text blir den lättare att läsa om du lyfter ut viss information till en faktaruta. Här kan du också samla spretiga fakta som inte riktigt passar in i resten av texten.

8. Fetstilade fraser

Att markera nyckelord eller fraser med fetstil är ett sätt att framhäva något viktigt. Blicken dras direkt till det som grafiskt sticker ut i texten. Se bara till att du inte strösslar med fetstil – det kan uppfattas som stökigt.

9. Markerad call to action

Vill du att användaren ska göra något efter att ha läst din text? Se då till att ha med en tydlig och enkel call to action (CTA) – en uppmaning till handling. Det kan vara ”Läs mer om ämnet”, ”Köp din biljett” eller ”Lägg i varukorgen”. Du kan markera den med hjälp av en länk eller knapp som sticker ut från resten av texten.

Tips på mer läsning:

Mina fem bästa språkverktyg på nätet

Skriver du i jobbet? Eller privat? Då hoppas jag att du har koll på dessa fem språkliga hjälpmedel som gör vem som helst till en bättre skribent. De är också oumbärliga när man granskar eller korrar texter. 

1. Svenska.se

svenska.se finns sedan hösten 2017 tre samlade språkresurser: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).

När du söker på ett ord kan du därför enkelt se hur det definieras, stavas, böjs och – vad det har för historia. Väldigt smidigt och användbart!

Solnedgång, solfall, solbärgning, kvällning, kvällsrodnad, solens sista strålar livets afton. Synonymer ger variation till texten. Foto: Jenny Asp

2. Synonymer.se

När jag skriver har jag ofta behov av att variera mig, eller hitta specifika ord jag är ute efter. På synonymer.se får du snabbt en mängd olika alternativ till ordet du söker på, både synonymer och antonymer (motsatsord).

Som ordet ”synonym”. Varför inte skriva liktydigt ord, variant, ekvivalent uttryck, ord med samma betydelse eller liktyding istället?

3. TT-språket

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp som är till för alla som skriver, inte bara journalister. Det är dock dessa riktlinjer som de flesta svenska medier följer. Här hittar du svar på allmänna skrivfrågor och hur du ska skriva namn, titlar och fackuttryck.

4. Myndigheternas skrivregler

En annan bra källa på nätet för skrivregler är Myndigheternas skrivregler. Här hittar du detaljerade rekommendationer för klarspråk, stavning, böjning, förkortningar – ja det mesta helt enkelt. Boken Svenska skrivregler, som är ännu mer uttömmande och uppdaterad, finns än så länge i tryckt form.

5. Svarta listan

För att undvika krångligt byråkratspråk kan Regeringskansliets svarta listan vara värt att slänga ett öga på. Här tipsar man om vilka ord man bör undvika, och vad man kan skriva istället. Som t.ex anmoda, nyttja och åligga. Skriv hellre uppmana, använda och vara skyldig att.

Vilka är dina bästa språkliga verktyg på nätet?

Tips på mer läsning:

UX-writing – det nya digitala skrivandet

Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Lika viktigt är det då att någon ser till att dessa texter (som det ju ofta handlar om) är anpassade till de digitala medierna, och framför allt – till användaren. Det är här UX-writing och UX-copy kommer in i bilden, ett område som växer stort.

UX – inte bara design

UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.

Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.

”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)

Foto: Jenny Asp

Se till att saker funkar

Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig i de fallen? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.

En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.

”UX-copys främsta syfte är framför allt att skapa kommunikation som är tydlig, enkel och hjälpsam.” (Stockholms Skrivbyrå, UX-copy sa du? Det är dags att sätta namn på oss)

Därför blir all text väldigt betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.

Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det bara inte fungerar. Här spelar UX-copy en stor roll, och även innehållsstrategi – eftersom en text på webben alltid samspelar med andra texter och sidor.

UX + klarspråk = sant

UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.

Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.

Webbtexten behöver vara tydlig och tala klarspråk. Ett kärnfullt budskap bör lyftas fram, utan att det ska vävas in i krångliga formuleringar. Bra webbtext är som ett bra butiksbiträde i en välsorterad butik. Ett bra butiksbiträde guidar till sälj och bra webbtext leder till konvertering. Därför är väl utarbetad webbtext en investering. (Birger & Blom, Investera i en digital copywriter, (UX))

Tips på mer läsning:

Synen på grammatik

Grammatik. Ett ord och ett ämne som många associerar med svårt, trist eller onödigt. Jag undrar varför det är så. För grammatik är ju egentligen ganska fantastiskt. Det är systemen och strukturerna som beskriver hur språket fungerar. Och grammatiken som verktyg underlättar när man vill  lära sig ett nytt språk – och när man diskuterar språk och texter. 

En samling regler, eller?

Grammatik. Trist, svårt och meningslöst? Eller spännande, roligt och nödvändigt? Foto: Jenny Asp

Ett skäl till att man kanske inte gillar grammatik är att man ser det som en samling regler för hur man ska använda språket. Enligt vissa får man kanske inte säga ”han är större än mig” (objektsform), eftersom det strider mot vad de har lärt sig: att det heter ”han är större än jag (är)” (subjektsform).

Men språket förändras hela tiden, och när majoriteten säger ”han är större än mig” – tja, då är det så det heter.  Idag är båda formerna lika vanliga – och därför lika korrekta.

Man brukar skilja mellan preskriptiv och deskriptiv grammatik. Den preskriptiva grammatiken är normerande och ger rekommendationer för språkbruket, medan den deskriptiva grammatiken istället försöker beskriva hur språket faktiskt ser ut, och hur vi använder det. Det finns en poäng med båda sorterna, till exempel är det smidigt att ha normerande skrivregler som ger oss ett enhetligt skriftspråk. Men i slutändan är det vi språkbrukare som bestämmer hur språket ser ut – inte grammatiken.

Men jag kan ju tala mitt modersmål perfekt

Ett annat skäl till varför man kan tycka att grammatik är onödigt att lära sig, är att man redan talar sitt modersmål perfekt. Har man svenska som modersmål, ja då vet man bara att det heter ”Igår åt vi middag hemma” och inte ”Igår vi åt middag hemma”, som klingar fel. Däremot heter det ”Vi åt middag hemma”. Märker du hur verben kastas om?

Rak ordföljd innebär att subjektet (vi) kommer före predikatet (åt). Omvänd ordföljd är tvärtom, och används när vi inleder meningen med något annat än subjektet (igår). Det här kan vara knepigt att lära sig om man inte har det från början i sitt språk. Och det ÄR svårt att lära sig företeelser i språk, som inte har någon motsvarighet i ens modersmål.

I de bästa av världar skulle man vilja lära sig ett språk som man lär sig sitt modersmål. Alltså genom att bada i språket konstant i flera år, och sakta men säkert snappa upp konstruktioner och funktioner genom ständig övning. Men vi har sällan varken den tiden eller inlärningsförmågan, när vi har blivit äldre än två år. Så därför behöver man förklaringar, konstruktioner och regler – som hjälper en att se mönstren i språket. Alltså grammatiken.

En grund för att kunna prata om språk – och text

För att kunna prata om språk behöver man också de grammatiska begreppen. Jag har hittills skrivit om verb, subjekt, objekt, predikat, rak och omvänd ordföljd. Om jag inte hade kunnat använda de begreppen hade det plötsligt blivit ganska besvärligt att förklara vad jag menade. Vad skulle man säga istället för verb? Saker man gör? Saker som sker? Ja, du fattar.

Kommer man in på texter och skrivande är det också väldigt praktiskt, för att inte säga nödvändigt att ha en grammatisk grundförståelse. Det blir annars väldigt svårt även där att tala om hur verb gör en text mer aktiv och ofta tydligare, medan allt för många substantiv kan tynga ner en text och göra den svårare att förstå. Det senare kallas för nominal stil och används ofta i byråkratiska texter.

Till exempel:

  • I februari genomförs utredningen (substantiv) av orsaken till de ökade kostnaderna.
  • I februari utreder (verb) vi orsaken till de ökade kostnaderna.

Här bytte jag även ut den passiva verbkonstruktionen (genomförs utredningen) mot en aktiv (utreder vi). När man berättar vem som gör vad blir innehållet i texten tydligare.

Det här var några av mina tankar om grammatik. Hur ser dina ut? Och vill du få en riktig grammatikentusiast att helt vända din bild av grammatik (om du inte redan älskar det, vill säga) så rekommenderar jag Sara Lövestams böcker, artiklar och föreläsningar om språk och grammatik. 

Tips på mer läsning:

Hur skriver man punktlistor?

Att använda sig av punktlistor är bra för att lätta upp en text, framhäva viss information, förtydliga uppräkningar och ge överblick över innehållet. Punktlistor fungerar särskilt bra på webben och i långa texter, men passar egentligen i alla texter som innehåller information.

Tre allmänna tips:

  • Håll listan ganska kort – upp till sju punkter brukar vara en bra längd.
  • Försök skriva punkterna med så lite text som möjligt.
  • Använd inte för många punktlistor i en och samma text. Då tappar de sin funktion.

Ögat dras till punktlistor – eftersom de sticker ut i texten. Därför är det bra att använda punktlistor för information som är särskilt viktig.  Foto: Jenny Asp

Tänk på symmetrin

Punktlistor behöver vara symmetriska. Det innebär att de är uppbyggda på samma sätt: med uppmaningar (som ovan), med substantiv, med enstaka ord eller hela meningar. Man ska därför inte blanda olika former i samma punktlista.

Håll koll på stora och små bokstäver

Det finns två enkla regler för när man använder stora och små bokstäver i punktlistor:

  • Stora bokstäver används om varje punkt består av en fullständig mening.
  • Små bokstäver används i alla andra fall.

När används kolon?

Om punktlistan är en fortsättning på meningen innan behöver man inte använda kolon. Annars används kolon innan listan.

Exempel 1
Kom ihåg att ta med dig

  • varma kläder
  • matsäck
  • gummistövlar.

Exempel 2
Kom ihåg:

  • Ta med dig varma kläder.
  • Gör matsäck.
  • Glöm inte gummistövlar.

Och hur gör man med komman och punkter?

Inga kommatecken används före eller i punktlistor. Man kan tänka sig att kommatecknen i en uppräkning försvinner när man gör om det till en punktlista.

Punkt används efter varje självständig mening i en punktlista, men annars bara efter det sista ledet. Se skillnaden i exemplen ovan.

Ett bra knep är att tänka hur det hade sett ut i vanlig löptext – självständiga meningar eller uppräkningar skrivs på samma sätt där som i punktlistorna. Lycka till!

Tips på mer läsning:

Konsten att skriva tydliga mejl

De flesta av oss skriver och tar emot mejl dagligen. Ofta handlar det om konkreta ärenden, som man vill få återkoppling på. Ser man till att vara tydlig blir kommunikationen effektivare – mejlet blir snabbare läst, förstått och besvarat.

1. Skriv en tydlig ämnesrad

Det första man ser av ett mejl är avsändaren och ämnesraden. Här har du chansen att kort sammanfatta vad mejlet handlar om, och framför allt – om du vill att mottagaren ska göra något. I mitt jobb kan ämnesraderna se ut så här:

  • Boka in tid för intervju om ert företag
  • Godkänna text om dig senast 15 feb
  • Träffas hos er 15/2?
  • Färdig text om case
  • Fråga om faktura

Var gärna så specifik du kan. Finns det något datum som mottagaren behöver förhålla sig till? Skriv gärna ut det. Undvik ämnesrader som ”Hej” eller [tom]. Det finns alltid något du kan märka upp ditt ärende med! Det gör det också enklare att senare hitta tillbaka till gamla mejl.

Mejl är en typ av text som många av oss skriver varje dag. Det finns några enkla knep för att mejla ännu tydligare. Foto: Jenny Asp

2. Ett ämne per mejl

När du har satt en rubrik för ditt mejl i ämnesraden – se till att hålla dig till det ämnet. Har du en fråga som gäller något helt annat är det bättre att skicka det i ett nytt mejl, med en ny ämnesrad. Och om du och mottagaren börjar diskutera något helt annat i en gammal mejltråd är det bra att döpa om mejlet eller skapa ett nytt.

3. Använd listor och rubriker för överblick

Har du flera frågor eller saker att ta upp? Eller ska du ge instruktioner? Använd gärna punktlistor, numrerade listor eller tankstreck för att dela upp informationen. Det du vill framföra blir överblickbart och tydligt, och det är större chans att mottagaren tar till sig och besvarar det du behöver få svar på.

Blir varje textsjok ganska långt? Använd gärna mellanrubriker – då blir mejlet ännu tydligare.

4. Väg upp tydlighet med trevlighet

Är man för direkt och kortfattad finns det risk att man låter sur eller tillknäppt i tonen. Mejl handlar inte bara om konkreta ärenden, utan lika mycket om social kontakt. Här kommer ett enkelt sätt att vara tydlig, men ändå trevlig:

  • Tydlig ämnesrad – se det som en rubrik och etikett för ditt mejl
  • Trevlig inledning – koppla till person, ärende eller sammanhang
  • Tydligt ärende – besvara frågor tydligt och dela upp information
  • Trevlig avslutning – runda av och avsluta med en personlig hälsning

5. Läs igenom ditt mejl innan du skickar det

Till sist, läs igenom det du har skrivit och kontrollera att allt stämmer, och att allt är med. Har man bråttom blir det ofta fel.

  • Är allt rättstavat?
  • Har du angett rätt person/personer som mottagare?
  • Har du skrivit rätt namn till mottagaren?
  • Framgår ditt ärende tydligt eller kan du uttrycka dig ännu tydligare?
  • Stämmer tider och datum?
  • Fungerar länkarna?
  • Har du kommit ihåg att bifoga filerna?

Det kanske tar någon extra minut att göra detta, men du besparar både dig och mottagaren eventuella missförstånd, eller extra mejl. Hur vanligt är det inte att behöva skicka ytterligare ett mejl, med filen man nyss glömde bifoga?

Jag hoppas att du har fått med dig något för att kunna mejla ännu tydligare och effektivare. Lycka till! 

Tips på mer läsning:

Tio vanliga korrekturfel du kan undvika

Korrekturläsning handlar om att skapa korrekta texter. När man stöter på ett fel i en text hakar man upp sig, och tappar lite av förtroendet till avsändaren. Här kommer tio vanliga korrfel du kan hålla utkik efter i din text. Kolla även in mina tio bästa tips för att korrläsa en text.

När man korrekturläser en text fokuserar man på textens yta: stavning, skiljetecken, meningsbyggnad, förkortningar och sifferuttryck. Foto: Jenny Asp

1. Svårstavade ord

Med hjälp av stavningskontrollen kommer du långt. Men felstavade eller felskrivna ord kan ändå slinka igenom. Kan du svenskans mest svårstavade ord? Det kan vara värt att kika igenom din text efter just dessa ord och kontrollera att du har skrivit dem rätt.

2. Stora eller små bokstäver?

Något jag ofta ser är flerordiga namn där man har skrivit stora bokstäver på båda orden. Till exempel ”Uppsala Universitet”. Här gäller regeln att bara första ordet, och ord i sig som är namn, skrivs med stor bokstav. Alltså ska det vara ”Uppsala universitet”. ”Högskolan Dalarna” skrivs däremot med stort -D eftersom ”Dalarna” är ett namn i sig.

3. Tankstreck eller bindestreck?

Ett skiljetecken som kan vara klurigt att använda är tankstrecket, som är längre än bindestrecket och har en annan användning. Det används ofta för att markera omfång, repliker eller inskjutningar. Lär dig att använda tankstrecket på rätt sätt när du skriver.

4. Semikolon

Ett annat skiljetecken som ofta används på fel sätt är semikolon. Det allra lättaste är att undvika det, om man inte är säker på hur det ska användas. Eller så vill du utveckla ditt skrivande och lära dig att behärska semikolonets användning.

5. Satsradningar – när är de okej?

Satsradning innebär att man radar upp två huvudsatser efter varandra. Till exempel ”Det snöar ute, det är alldeles vitt”. Det är okej att satsrada, så länge den andra satsen förklarar eller förstärker den första. Det klingar sämre om man skulle skriva ”Det snöar ute, imorgon börjar skolan” som inte hänger ihop lika väl. Ett enkelt sätt att undvika satsradning är att foga ihop satserna med ett bindeord: ”Det snöar ute, och imorgon börjar skolan”.

6. Onödiga ”så” och ”ju”

Ordbehandlarens sökfunktion kan användas till att gå igenom specifika ord eller tecken. I många texter finns överflödiga ”så” eller ”ju” som med fördel kan strykas, för att texten ska bli mindre pratig. Läs mer om ordet ”så”.

7. Kontrollera förkortningar

I de allra flesta fall är det tydligare att skriva ut förkortningar. Väljer du att använda förkortningar finns det korrekta sätt att skriva dem på. De vanligaste förkortningarna hittar du här. Se även till att du är konsekvent och skriver dem på samma sätt i din text. Här är sökfunktionen smidig att använda.

8. Tal – siffror eller bokstäver?

Upp till 12 eller 20 brukar man skriva tal i bokstäver. ”Två personer möttes på vägen”, inte ”2 personer”. Stora tal brukar man gruppera i tresiffriga grupper från höger. Alltså 3 400, 10 000 eller 1 500 000. Det blir lättast att läsa så.

9. Procenttecken

Ett vanligt fel är att missa mellanslaget mellan siffra och procenttecken. Alltså 8 %, inte 8%.

10. Till sist, avstavningar

Om texten är layoutad bör du se över eventuella avstavningar. Det innebär att dela upp ett ord, så en del hamnar på en rad, och en del på nästa rad. Försök att inte ha för många avstavningar, eftersom de försvårar läsningen till viss del. Här kan du testa avstavningar i Språkrådets avstavningslexikon.

Tips på mer läsning:

Vad är klarspråk?

Sedan 2009 har Sverige en språklag. Den slår fast att det offentliga språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är detta som kallas klarspråk.  Även om lagen gäller offentlig sektor, tjänar alla på att tänka klarspråk i sin kommunikation. 

Vårdat, enkelt och begripligt språk

Klarspråk innebär att skriva tydliga och begripliga texter, som fungerar i sitt sammanhang. Det yttersta målet med detta är av demokratisk art – alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad offentliga verksamheter kommunicerar. 

Språkrådet förklarar klarspråksparagrafen (s. 7) så här:

1. skriva vårdat = följa den officiella språkvårdens rekommendationer
2. skriva begripligt = undvika svårbegripliga ord och krånglig grammatik
3. skriva enkelt = skriva så att mottagaren förstår.

Klarspråksparagrafen för offentliga verksamheter finns i Sveriges språklag sedan 2009. Foto: Jenny Asp

Fördelar med klarspråk

Klarspråk är att skriva för läsaren, mottagaren eller användaren. Olika texter kan ha olika mål, men alla vill att deras texter ska bli lästa och förstådda. Kanske också att de resulterar i en handling eller reaktion. Klarspråk leder till att läsaren snabbare förstår texten, och därför är klarspråk något som alla vinner på i längden – både offentliga och privata verksamheter. Ingen klagar någonsin på att en text är för lätt att förstå.

Klarspråk leder till

  • bättre läsbarhet
  • högre trovärdighet
  • att fler läsare förstår innehållet
  • färre missförstånd och frågor
  • minskad frustration
  • bättre service
  • sparad tid,  energi och pengar
  • bättre sökbarhet på nätet
  • en positivare bild av avsändaren.

Tips för att skriva klarspråk

Planera

  • Fundera igenom syftet med din text.
  • Tänk ut vilka mottagare texten har.
  • Försök se texten ur mottagarens ögon.
  • Tänk på vad texten ska leda till.

Strukturera

Skriva

  • Välj en lagom personlig ton.
  • Förklara allt som behöver förklaras.
  • Använd gärna exempel för att konkretisera.
  • Gör verb av substantiv.
  • Skriv ut vem som gör vad.
  • Använd enkla och begripliga ord.
  • Förklara nödvändiga facktermer eller förkortningar.
  • Undvik långa och invecklade meningar.
  • Undvik slitna klyschor.
  • Sammanfatta det viktigaste.

Granska

Tips på mer läsning:

Vikten av en ingress

En ingress är en (ofta) fetmarkerad inledning av en text. Alltså precis detta du läser just nu. Den fungerar både som en kort sammanfattning av innehållet, och som en lockande väg in i en text. Lyckas vi fånga läsarens intresse här är chansen stor att hen fortsätter läsa. Glöm därför inte bort att använda dig av ingresser – även i andra texter än artiklar!

Som läsare får vi oftast syn på rubriken först. Vad den berättar är avgörande för om vi läser vidare eller inte. Därför är bra rubriker otroligt viktiga för resten av texten. Om vi väljer att fortsätta, skumläser vi oftast ingressen – om den aktuella texten har en sådan. Efter att ha registrerat innehållet i rubrik och ingress har vi fått tillräckligt mycket information för att avgöra om vi vill läsa vidare eller inte.

bokstav
Ingressen sammanfattar det allra viktigaste i texten. Foto: Jenny Asp

Passar för många slags texter

Det är framför allt redaktionella artiklar som har ingresser. Men faktum är att många slags texter tjänar på att ha en ingress. Här kan du kort sammanfatta det viktigaste innehållet i texten, och därmed göra läsaren en tjänst genom att ge överblick. Även ett nyhetsbrev, ett pm eller en webbtext blir lättare att läsa med hjälp av en ingress. När vi läser älskar vi nämligen skanningspunkter som sticker ut ur texten, som rubriker, ingresser, bildtexter eller fetmarkerade ord. Oavsett vad vi läser.

Håll det enkelt och skapa intresse

Om ingressen ska fungera som en lätt ingång till resten av texten, är det viktigt att hålla den enkel. Undvik komplicerade ord och formuleringar utan vänd dig direkt till läsaren och tänk hur du enklast kan sammanfatta ditt innehåll. Du kan också tillåta dig att skriva ingressen lite mer retoriskt, dramatiskt eller personligt än resten av texten – om det passar i sammanhanget.

Skriv ingressen först – eller sist

Vissa gillar att skriva ingressen först. Då kan man tänka igenom vad man vill att texten ska innehålla, och skapa en slags minidisposition för texten. Andra föredrar att skriva ingressen sist, som en sammanfattning av det redan skrivna.

Oavsett leder en ingress till en tydligare text, inte bara för den som läser utan även för dig som skriver. Att behöva tänka igenom vad texten faktiskt handlar om och kort sammanfatta detta i några meningar är en nyttig övning!

Tips på mer läsning: