4 tips för hur du skriver bättre UX-copy

UX-writing och UX-copy handlar om att guida, hjälpa och leda användare genom digitala tjänster – med hjälp av ord. Det handlar om att skapa tydliga, enkla och hjälpsamma texter, och här får du fyra konkreta tips för UX-copy.

1. Börja med det viktigaste

Sätt dig i användarens sits och ställ dig frågorna: Vad är viktigast? Vad behöver jag veta för att göra rätt? Vilken information behöver jag för att kunna uträtta det jag vill? Och vice versa: vilken information behöver jag inte? Ofta tenderar vi som avsändare att berätta sådant vi tycker är viktigt, men som inte är till någon hjälp för användaren. Se till att din text börjar med det mest värdefulla för användaren och eventuellt fortsätter med detaljer.

2. Gör det enkelt och koncist

Fundera på hur du skulle kunna förklara något på enklast möjliga sätt. Det gäller att ge precis den information som behövs – varken mer eller mindre. Det är bra att vara kortfattad, så länge du får med all information som behövs. Fråga dig: Är det här begripligt? Finns allt med? Sväva inte ut, utan granska grundligt det du har skrivit och ställ frågan: tillför detta något värde? Om inte – stryk det. UX-copy ska vara så effektiv som möjligt, och inte slösa med användarens tid.

Foto: Jenny Asp

3. Skriv tydligt och naturligt

Använd enkla ord och bekanta formuleringar som användaren känner igen, och undvik jargong och fackspråk. Prova gärna att läsa det du har skrivit högt för dig själv. Känns det naturligt? Annars, ändra så att det gör det. Det ska heller inte finnas något som kan misstolkas eller något som skapar frågetecken. Använd gärna aktiva verb och undvik dubbla negationer – som vi har svårt att ta till oss.

4. Tänk dialog

Vi vill gärna känna mänsklighet bakom det digitala. Du kan skapa känslan av en dialog genom att ställa frågor och vända dig direkt till användaren genom du-tilltal. Var vänlig och ödmjuk – din roll är att hjälpa och guida användaren.

Tips på mer läsning:

Så gör du för att skriva klarspråk

Klarspråk handlar om att skriva tydliga och begripliga texter som är anpassade för sina tänkta läsare och som passar i sitt sammanhang. Var texten ska publiceras och vilka som ska läsa den påverkar självklart hur man utformar texten, men dessa tips för klarspråk kan nog de flesta ha med sig i sitt skrivande.

Planera

  • Fundera igenom syftet med din text.
  • Tänk ut vilka mottagare texten har.
  • Försök se texten ur mottagarens ögon.
  • Fundera på vad mottagaren behöver veta.
  • Tänk på vad texten ska leda till.

Skriva

  • Välj relevant innehåll som svarar till syfte och mottagare.
  • Välj en lagom personlig ton.
  • Förklara allt som behöver förklaras.
  • Använd gärna exempel för att konkretisera.
  • Gör verb av substantiv.
  • Skriv ut vem som gör vad.
  • Använd enkla och begripliga ord.
  • Förklara nödvändiga facktermer eller förkortningar.
  • Undvik långa och invecklade meningar.
  • Använd sambandsord som eftersom, men, därför.
  • Undvik slitna klyschor.
  • Sammanfatta det viktigaste.
Foto: Jenny Asp

Strukturera

Granska

Tips på mer läsning:

Språkgranskning eller korrekturläsning?

Ofta får jag frågan om jag kan korrekturläsa en text – när den egentligen hade behövt bli språkgranskad. Min erfarenhet är att de allra flesta texter behöver en djupare granskning innan en sista finputsning av detaljerna. Men hur ska man veta vad en text behöver? Här försöker jag bena ut skillnaderna mellan språkgranskning och korrekturläsning.

Korrekturläsning är ytlig

Korrekturläsning, eller korrläsning, är det begrepp de flesta känner igen. Det innebär en sista granskning av texten, innan den publiceras eller går i tryck. När man korrekturläser ser man till att texten är korrekt; man kontrollerar

  1. att stavningen är rätt
  2. att skiljetecken skrivs korrekt
  3. att sifferuttryck skrivs på rätt sätt
  4. att det inte finns några syftningsfel
  5. att förkortningar skrivs korrekt och konsekvent.

När man korrekturläser utgår man från aktuella rekommendationer från språkvården, som Svenska skrivregler och SAOL. Gör man något mer än detta i texten har man gått vidare från korrekturläsning till språkgranskning.

Eftersom korrekturläsning är det allra sista steget i textprocessen behövs det oftast en tidigare granskning eller genomläsning av texten, något som många missar. Om texten inte har blivit kollad av någon annan tidigare behöver den antagligen språkgranskas, inte korrekturläsas. Det är i princip bara professionella skribenter som kan gå direkt från skriven text till korrektur.

Korrekturläsning leder till korrekta texter, men vill man ha en förbättrad text på djupet krävs språkgranskning. Foto: Jenny Asp

Språkgranskning går på djupet

När jag språkgranskar ser jag till att texten är begriplig, och att den

  • fyller sitt syfte
  • är anpassad till de tänkta mottagarna
  • passar sitt sammanhang (var den ska publiceras)
  • flyter på bra
  • hänger ihop logiskt
  • är tydlig och korrekt.

För att uppnå det här måste man ofta förändra texten. När jag språkgranskar jobbar jag på flera nivåer samtidigt.

  • Jag kan ändra dispositionen, skriva nya rubriker och dela upp texten i fler stycken – så att texten hänger ihop och är lätt att följa med i.
  • Jag kan ändra meningsbyggnaden och dela upp långa meningar i flera meningar – så att texten blir lättare att läsa.
  • Jag kan ändra på ordval och förenkla uttryck – så att texten får en annan stil, blir lättare att förstå och passar sitt syfte.
  • Jag kan skriva sammanfattningar och konkreta exempel – så att textens innehåll blir lätt att ta till sig för läsaren.

I många fall är språkgranskning samma sak som att arbeta med klarspråk, och en språkgranskad text blir därför i regel mer lättläst än den var innan.

Till skillnad från korrekturläsning finns det för språkgranskning inga lika givna hållpunkter eller checklistor att gå efter. Jag behöver därför ha en tydlig dialog med skribenten eller beställaren för att veta vad jag ska fokusera på när jag granskar och arbetar om texten.

När jag granskar lämnar jag ofta kommentarer på varför jag har valt att göra på ett visst sätt, och ibland skriver jag förslag där skribenten kan välja att anta mitt ändringsförslag eller inte.

Tips på mer läsning:

Dela upp din text – så blir den lättare att läsa

När du delar upp din text och gör den lätt att skanna av, blir den lättare att läsa. Det här är särskilt viktigt på webben – där vi skumläser och snabbt överger en text om den känns för svårläst eller ointressant. Här kommer nio tips på hur du kan dela upp texten och skapa överblick för läsaren. 

1. Tydliga rubriker

Rubriken är ofta det första du ser av en text – och många gånger är det den som avgör om du läser vidare eller inte. På webben är det tydlighet som gäller, både för läsaren och sökbarhetens skull. Skriv rubriker som sammanfattar innehållet, och använd vanliga ord som du kan bli hittad på.

2. Sammanfattande ingresser

En ingress är en fetmarkerad inledning av en text. I några få meningar sammanfattar du textens innehåll, och ger läsaren en chans att avgöra om hen vill läsa vidare eller inte. Ingressen fungerar både som en sammanfattning för texten och som en lockande väg in i en text.

Ögat dras till det som sticker ut, även i text. Foto: Jenny Asp

3. Luftiga stycken

På webben skapar du stycken med hjälp av blankrader. De gör att texten känns luftig och lätt att överblicka. Ett nytt stycke tar upp någonting nytt – en ny tanke, ett nytt ämne eller en ny kategori. På webben kan man ha ganska korta stycken, eftersom många läser på små skärmar där raderna blir korta.

4. Vägledande mellanrubriker

Mellanrubriker är perfekta för att lätta upp en längre text och lyfta fram information. De utgör också punkter som ögat söker sig till vid snabb läsning. Om man letar efter specifik information kan mellanrubrikerna guida dig till rätt del av texten. Tänk på att läsaren ska få reda på något, bara genom att läsa mellanrubriken.

5. Kompakta punktlistor

Punklistor är fantastiska för kortfattad information som enkelt kan delas upp. De passar särskilt bra när många saker ska räknas upp i samma mening, eftersom de gör informationen kompakt och lättöverskådlig. Tänk bara på att inte ha för många, eller för långa punkter.

6. Informativa bildtexter

De flesta texter samspelar med bilder. Ögat älskar bilder och blicken dras därför också gärna till den text som står bredvid eller under bilden. Se till att använda den platsen för att ge läsaren information och ingångar till den övriga texten.

7. Samlande faktarutor

Om du har en faktatung text blir den lättare att läsa om du lyfter ut viss information till en faktaruta. Här kan du också samla spretiga fakta som inte riktigt passar in i resten av texten.

8. Fetstilade fraser

Att markera nyckelord eller fraser med fetstil är ett sätt att framhäva något viktigt. Blicken dras direkt till det som grafiskt sticker ut i texten. Se bara till att du inte strösslar med fetstil allt för mycket – det kan uppfattas som stökigt.

9. Markerad call to action

Vill du att användaren ska göra något efter att ha läst din text? Se då till att ha med en tydlig och enkel call to action – en uppmaning till handling. Det kan vara ”Läs mer om ämnet”, ”Köp din biljett” eller ”Lägg i varukorgen”. Du kan markera den med hjälp av en länk eller knapp som sticker ut från resten av texten.

Vill du lära dig mer om att skriva rubriker, ingresser, punktlistor eller call to action?

 

Tips på mer läsning:

Mina fem bästa språkverktyg på nätet

Skriver du i jobbet? Eller privat? Då hoppas jag att du har koll på dessa fem språkliga hjälpmedel som gör vem som helst till en bättre skribent. De är också oumbärliga när man granskar eller korrar texter. 

1. Svenska.se

På svenska.se finns tre samlade språkresurser: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB). När du söker på ett ord kan du därför enkelt se hur det definieras, stavas, böjs och – vad det har för historia. Väldigt smidigt och användbart!

Solnedgång, solfall, solbärgning, kvällning, kvällsrodnad, solens sista strålar livets afton. Synonymer ger variation till texten. Foto: Jenny Asp

2. Synonymer.se

När jag skriver har jag ofta behov av att variera mig, eller hitta specifika ord jag är ute efter. På synonymer.se får du snabbt en mängd olika alternativ till ordet du söker på, både synonymer och antonymer (motsatsord).

3. TT-språket

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp som är till för alla som skriver, inte bara journalister. Det är dessa riktlinjer som de flesta svenska medier följer. Här hittar du svar på allmänna skrivfrågor och hur du ska skriva namn, titlar och fackuttryck.

4. Myndigheternas skrivregler

I Myndigheternas skrivregler hittar du detaljerade rekommendationer för klarspråk, stavning, böjning, förkortningar – ja det mesta helt enkelt. Boken Svenska skrivregler, som är ännu mer uttömmande och uppdaterad, finns än så länge i tryckt form.

5. Svarta listan

För att undvika krångligt byråkratspråk kan Regeringskansliets svarta listan vara värt att slänga ett öga på. Här tipsar man om vilka ord man bör undvika, och vad man kan skriva istället. Som t.ex anmoda, nyttja och åligga. Skriv hellre uppmana, använda och vara skyldig att.

Vilka är dina bästa språkliga verktyg på nätet?

Tips på mer läsning:

Vad är UX-writing?

Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Vi uträttar fler ärenden digitalt – och behöver ofta bli guidade med rätt ord. Detta är UX-writing, eller UX-copy – ett område som växer stort. Det handlar om orden och instruktionerna som hjälper oss längs vägen till det vi vill göra. Målet är att tjänsten ska upplevas smidig, enkel och begriplig.

UX – inte bara design

UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.

Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.

”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)

Foto: Jenny Asp

UX-copyn ser till att saker funkar

Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig som användare? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.

En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.

”UX-copys främsta syfte är framför allt att skapa kommunikation som är tydlig, enkel och hjälpsam.” (Stockholms Skrivbyrå, UX-copy sa du? Det är dags att sätta namn på oss)

Det upplevda krånglet kan bli dyrt

Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det upplevs som krångligt. Företaget tappar kunder, eller så blir kundtjänsten extremt belastad – eftersom det uppstår frågetecken.

För att undvika det här behöver man inse att all text är betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar stor roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.

UX + klarspråk = sant

UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.

Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.

Tips på mer läsning:

Synen på grammatik

Grammatik. Ett ord och ett ämne som många associerar med svårt, trist eller onödigt. Jag undrar varför det är så. För grammatik är ju egentligen ganska fantastiskt. Det är systemen och strukturerna som beskriver hur språket fungerar. Och grammatiken som verktyg underlättar när man vill  lära sig ett nytt språk – och när man diskuterar språk och texter. 

En samling regler, eller?

Grammatik. Trist, svårt och meningslöst? Eller spännande, roligt och nödvändigt? Foto: Jenny Asp

Ett skäl till att man kanske inte gillar grammatik är att man ser det som en samling regler för hur man ska använda språket. Enligt vissa får man kanske inte säga ”han är större än mig” (objektsform), eftersom det strider mot vad de har lärt sig: att det heter ”han är större än jag (är)” (subjektsform).

Men språket förändras hela tiden, och när majoriteten säger ”han är större än mig” – tja, då är det så det heter.  Idag är båda formerna lika vanliga – och därför lika korrekta.

Man brukar skilja mellan preskriptiv och deskriptiv grammatik. Den preskriptiva grammatiken är normerande och ger rekommendationer för språkbruket, medan den deskriptiva grammatiken istället försöker beskriva hur språket faktiskt ser ut, och hur vi använder det. Det finns en poäng med båda sorterna, till exempel är det smidigt att ha normerande skrivregler som ger oss ett enhetligt skriftspråk. Men i slutändan är det vi språkbrukare som bestämmer hur språket ser ut – inte grammatiken.

Men jag kan ju tala mitt modersmål perfekt

Ett annat skäl till varför man kan tycka att grammatik är onödigt att lära sig, är att man redan talar sitt modersmål perfekt. Har man svenska som modersmål, ja då vet man bara att det heter ”Igår åt vi middag hemma” och inte ”Igår vi åt middag hemma”, som klingar fel. Däremot heter det ”Vi åt middag hemma”. Märker du hur verben kastas om?

Rak ordföljd innebär att subjektet (vi) kommer före predikatet (åt). Omvänd ordföljd är tvärtom, och används när vi inleder meningen med något annat än subjektet (igår). Det här kan vara knepigt att lära sig om man inte har det från början i sitt språk. Och det ÄR svårt att lära sig företeelser i språk, som inte har någon motsvarighet i ens modersmål.

I de bästa av världar skulle man lära sig alla språk som man lär sig sitt modersmål. Alltså genom att bada i språket konstant i flera år, och sakta men säkert snappa upp konstruktioner och funktioner genom ständig övning. Men vi har sällan varken den tiden eller inlärningsförmågan, när vi har blivit äldre än två år. Så därför behöver man förklaringar, konstruktioner och regler – som hjälper en att se mönstren i språket. Alltså grammatiken.

En grund för att kunna prata om språk – och text

För att kunna prata om språk behöver man också de grammatiska begreppen. Jag har hittills skrivit om verb, subjekt, objekt, predikat, rak och omvänd ordföljd. Om jag inte hade kunnat använda de begreppen hade det plötsligt blivit ganska besvärligt att förklara vad jag menade. Vad skulle man säga istället för verb? Saker man gör? Saker som sker? Ja, du fattar.

Kommer man in på texter och skrivande är det också väldigt praktiskt, för att inte säga nödvändigt att ha en grammatisk grundförståelse. Det blir annars väldigt svårt även där att tala om hur verb gör en text mer aktiv och ofta tydligare, medan allt för många substantiv kan tynga ner en text och göra den svårare att förstå. Det senare kallas för nominal stil och används ofta i byråkratiska texter.

Till exempel:

  • I februari genomförs utredningen (substantiv) av orsaken till de ökade kostnaderna.
  • I februari utreder (verb) vi orsaken till de ökade kostnaderna.

Här bytte jag även ut den passiva verbkonstruktionen (genomförs utredningen) mot en aktiv (utreder vi). När man berättar vem som gör vad blir innehållet i texten tydligare.

Det här var några av mina tankar om grammatik. Hur ser dina ut?

Tips på mer läsning:

Hur skriver man punktlistor?

Att använda sig av punktlistor är bra för att lätta upp en text, framhäva viss information, förtydliga uppräkningar och ge överblick över innehållet. Punktlistor fungerar särskilt bra på webben och i långa texter, men passar egentligen i alla texter som innehåller information.

Tre allmänna tips:

  • Håll listan ganska kort – upp till sju punkter brukar vara en bra längd.
  • Var kortfattad – och försök skriva punkterna med så lite text som möjligt.
  • Använd inte för många punktlistor i en och samma text. Då tappar de sin funktion.
Ögat dras till punktlistor – eftersom de sticker ut i texten. Därför är det bra att använda punktlistor för information som är särskilt viktig.  Foto: Jenny Asp

1. Tänk på symmetrin

Punktlistor behöver vara symmetriska. Det innebär att de är uppbyggda på samma sätt: med uppmaningar (som ovan), med substantiv, med enstaka ord eller hela meningar. Man ska därför inte blanda olika former i samma punktlista.

2. Gör rätt med stora och små bokstäver

Det finns två enkla regler för när man använder stora och små bokstäver i punktlistor:

  • Stora bokstäver används om varje punkt består av en fullständig mening.
  • Små bokstäver används i alla andra fall.

3. Gör rätt med skiljetecken

Kolon använder du om punktlistan består av fristående meningar. Om hela listan fungerar som en sammanhängande mening använder du inte kolon. Jämför exempel 1 och 2 nedan.

Punkt används efter varje självständig mening i en punktlista, men annars bara efter det sista ledet. Jämför exemplen nedan.

Inga kommatecken används före eller i punktlistor. Man kan tänka sig att kommatecknen i en uppräkning försvinner när man gör om det till en punktlista.

Exempel 1
Kom ihåg:

  • Ta med dig varma kläder.
  • Gör matsäck.
  • Glöm inte gummistövlar.

Exempel 2
Kom ihåg att ta med dig

  • varma kläder
  • matsäck
  • gummistövlar.

Ett bra knep är att tänka hur det hade sett ut i vanlig löptext – självständiga meningar eller uppräkningar skrivs på samma sätt där som i punktlistorna. Lycka till!

Tips på mer läsning:

Konsten att skriva tydliga mejl

De flesta av oss skriver och tar emot mejl dagligen. Ofta handlar det om konkreta ärenden, som man vill få återkoppling på. Ser man till att vara tydlig blir kommunikationen effektivare – mejlet blir snabbare läst, förstått och besvarat.

1. Skriv en tydlig ämnesrad

Det första man ser av ett mejl är avsändaren och ämnesraden. Här har du chansen att kort sammanfatta vad mejlet handlar om, och framför allt – om du vill att mottagaren ska göra något. I mitt jobb kan ämnesraderna se ut så här:

  • Boka in tid för intervju om ert företag
  • Godkänna text om dig senast 15 feb
  • Träffas hos er 15/2?
  • Färdig text om case
  • Fråga om faktura

Var gärna så specifik du kan. Finns det något datum som mottagaren behöver förhålla sig till? Skriv gärna ut det. Undvik ämnesrader som ”Hej” eller [tom]. Det finns alltid något du kan märka upp ditt ärende med! Det gör det också enklare att senare hitta tillbaka till gamla mejl.

Mejl är en typ av text som många av oss skriver varje dag. Det finns några enkla knep för att mejla ännu tydligare. Foto: Jenny Asp

2. Håll dig till ett ämne

När du har satt en rubrik för ditt mejl i ämnesraden – se till att hålla dig till det ämnet. Har du en fråga som gäller något helt annat är det bättre att skicka det i ett nytt mejl, med en ny ämnesrad. Och om du och mottagaren börjar diskutera något helt annat i en gammal mejltråd är det bra att döpa om mejlet eller skapa ett nytt.

3. Dela upp informationen

Har du flera frågor eller saker att ta upp? Eller ska du ge instruktioner? Använd gärna punktlistor, numrerade listor eller tankstreck för att dela upp informationen. Det du vill framföra blir överblickbart och tydligt, och det är större chans att mottagaren tar till sig och besvarar det du behöver få svar på. Blir varje textsjok ganska långt? Använd gärna mellanrubriker – då blir mejlet ännu tydligare.

4. Väg upp tydlighet med trevlighet

Är man för direkt och kortfattad finns det risk att man låter sur eller tillknäppt i tonen. Mejl handlar inte bara om konkreta ärenden, utan lika mycket om social kontakt. Här kommer ett enkelt sätt att vara tydlig, men ändå trevlig:

  • Tydlig ämnesrad – se det som en rubrik och etikett för ditt mejl
  • Trevlig inledning – koppla till person, ärende eller sammanhang
  • Tydligt ärende – besvara frågor tydligt och dela upp information
  • Trevlig avslutning – runda av och avsluta med en personlig hälsning

5. Läs igenom innan du skickar

Till sist, läs igenom det du har skrivit och kontrollera att allt stämmer, och att allt är med. Har man bråttom blir det ofta fel.

  • Är allt rättstavat?
  • Har du angett rätt person/personer som mottagare?
  • Har du skrivit rätt namn till mottagaren?
  • Framgår ditt ärende tydligt eller kan du uttrycka dig ännu tydligare?
  • Stämmer tider och datum?
  • Fungerar länkarna?
  • Har du kommit ihåg att bifoga filerna?

Det kanske tar någon extra minut att göra detta, men du besparar både dig och mottagaren eventuella missförstånd, eller extra mejl. Hur vanligt är det inte att behöva skicka ytterligare ett mejl, med filen man nyss glömde bifoga?

Tips på mer läsning:

Tio vanliga korrekturfel du kan undvika

Korrekturläsning handlar om att skapa korrekta texter. När man stöter på ett fel i en text hakar man upp sig, och tappar lite av förtroendet till avsändaren. Här kommer tio vanliga korrfel du kan hålla utkik efter – och undvika – i din text.

När man korrekturläser en text fokuserar man på textens yta: stavning, skiljetecken, meningsbyggnad, förkortningar och sifferuttryck. Foto: Jenny Asp

1. Svårstavade ord

Med hjälp av stavningskontrollen kommer du långt. Men felstavade eller felskrivna ord kan ändå slinka igenom. Kan du svenskans mest svårstavade ord? Det kan vara värt att kika igenom din text efter just dessa ord och kontrollera att du har skrivit dem rätt.

2. Stora eller små bokstäver?

Jag ser ofta flerordiga namn med stora bokstäver på båda orden. Till exempel ”Uppsala Universitet”. Här gäller det att kolla upp hur organisationen eller företaget har valt att skriva sitt namn. Idag finns inga svenska universitet som skriver ”universitet” med stort -U.

Oftast gäller regeln att bara första ordet, och ord som i sig är namn, skrivs med stor bokstav. Alltså ska det vara ”Uppsala universitet”. ”Högskolan Dalarna” skrivs däremot med stort -D eftersom ”Dalarna” är ett namn i sig.

3. Tankstreck eller bindestreck?

Ett skiljetecken som kan vara klurigt att använda är tankstrecket, som är längre än bindestrecket och har en annan användning. Det används ofta för att markera omfång, repliker eller inskjutningar.

4. Semikolon

Ett annat skiljetecken som ofta används på fel sätt är semikolon. Det allra lättaste är att undvika det, om man inte är säker på hur det ska användas. Eller så vill du utveckla ditt skrivande och lära dig att behärska semikolonets användning.

5. Satsradningar – när är de okej?

Satsradning innebär att man radar upp två huvudsatser efter varandra. Till exempel ”Det snöar ute, det är alldeles vitt”. Det är okej att satsrada, så länge den andra satsen förklarar eller förstärker den första. Det klingar sämre om man skulle skriva ”Det snöar ute, imorgon börjar skolan” som inte hänger ihop lika väl. Ett enkelt sätt att undvika satsradning är att foga ihop satserna med ett bindeord: ”Det snöar ute, och imorgon börjar skolan”.

6. Onödiga ”så” och ”ju”

Ordbehandlarens sökfunktion kan användas till att gå igenom specifika ord eller tecken. I många texter finns överflödiga ”så” eller ”ju” som med fördel kan strykas, för att texten ska bli mindre pratig.

7. Kontrollera förkortningar

I de allra flesta fall är det tydligare att skriva ut förkortningar. Väljer du att använda förkortningar finns det korrekta sätt att skriva dem på. De vanligaste förkortningarna hittar du här. Se även till att du är konsekvent och skriver dem på samma sätt i din text. Här är sökfunktionen smidig att använda.

8. Tal – siffror eller bokstäver?

Upp till 12 eller 20 brukar man skriva tal i bokstäver. ”Två personer möttes på vägen”, inte ”2 personer”. Stora tal brukar man gruppera i tresiffriga grupper från höger. Alltså 3 400, 10 000 eller 1 500 000. Det blir lättast att läsa så.

9. Procenttecken

Ett vanligt fel är att missa mellanslaget mellan siffra och procenttecken. Det ska alltså vara 8 %, inte 8%.

10. Avstavningar

Om texten är layoutad bör du se över eventuella avstavningar. Det innebär att dela upp ett ord, så en del hamnar på en rad, och en del på nästa rad. Försök att inte ha för många avstavningar, eftersom de försvårar läsningen till viss del. Här kan du testa avstavningar i Språkrådets avstavningslexikon.

Tips på mer läsning: