Ibland får jag äran att korrekturläsa och språkgranska bokmanus. Det är något särskilt med att gå igenom en text de sista gångerna innan den ska lämnas in till förlaget – eller tryckas. Här tar jag upp några saker som är extra viktiga att tänka på när det gäller bokmanus.
1. Skilj på korrekturläsning och språkgranskning
Att korrekturläsa ett bokmanus är att se till att texten blir korrekt. Om du förbättrar texten ytterligare är du inne på språkgranskning. Se till att du vet vad du ska titta på och åtgärda i texten innan du sätter igång.
I korrekturläsning ingår kontroll av textens yta: stavning, skiljetecken, sifferuttryck, förkortningar och meningsbyggnad. Inget mer. Ibland när jag korrekturläser har jag och författaren kommit överens om att jag kan lämna förslag på enstaka förbättringar, då oftast som kommentarer i texten.
Lär dig mer om skillnaden mellan korrekturläsning och språkgranskning.
2. Ju fler som korrekturläser bokmanuset, desto bättre
Inga ögon ser allt. Därför är det bra att olika personer korrekturläser bokmanuset, både som ren textfil och när manuset är layoutat och klart. Innan texten blir korrekturläst är det vanligt att en redaktör eller lektör även har gått igenom texten och granskat den på ett djupare plan.
Men ingen text är helt felfri, så det är bara att acceptera att det kommer finnas några korrekturfel även i slutändan.
3. Dialog på rätt sätt
Skönlitterära texter innehåller för det mesta dialog. Den kan skrivas på olika sätt, där citattecken eller tankstreck är de två vanligaste. Se till att samma sätt används konsekvent genom hela texten.
Om all dialog behöver justeras behöver du och författaren komma överens om att det ingår i uppdraget eller om det innebär extraarbete för dig.
Skiljetecken som kolon, komma, frågetecken eller utropstecken. behöver också skrivas på rätt sätt. Läs mer om hur du hanterar skiljetecken i dialog på ett korrekt sätt.
4. Siffror – se till att det blir konsekvent
Vanligtvis rekommenderar språkvården att skriva tal med bokstäver, upp till tolv eller tjugo. Men när det gäller skönlitteratur kan man välja att även skriva högre tal med bokstäver, eftersom det smälter in bättre i texten.
Till exempel: ”Det var ett stort åttioårskalas och halva grannskapet var inbjudna.” Eller: ”I Patriks klass gick tjugofem elever.”
När det handlar om årtal är det oftast lättast att använda siffror: ”Året var 2023.” eller ”På 1700-talet fanns det många perukmakare.” Men det finns skäl att skriva ”på sjuttonhundratalet”. Det viktigast är att texten blir konsekvent.
Det gäller alltså att välja och hålla sig till en form. Hur skriver du siffror och tal i ditt manus?
5. Skriv ut förkortningar
Förkortningar sticker ut i texten och kan störa läsningen. Därför är det bättre att skriva ut ”till exempel”, ”och så vidare” samt ”kilometer” istället för ”t.ex.”, ”o.s.v.” och ”km” när du ska korrekturläsa bokmanus.
6. Välj form och håll dig till den
Vissa ord kan man skriva på olika sätt, som ”idag” eller ”i dag”, ”framförallt” eller ”framför allt”. Det handlar ofta om sär- eller ihopskrivning. Här gäller det att välja ett sätt och hålla sig till det.
Som korrekturläsare kan du ha en dialog med författaren och komma överens om vilken form som ska gälla.
7. Sökfunktionen är användbar
Sökfunktionen i dokumentet kan vara mycket användbart, om du hittar ett felstavat ord eller en viss form som ska ändras. Då kan du söka på den formen och ändra den (manuellt!) på samtliga ställen på en gång. Undvik automatiskt sök och ersätt, det kan ställa till problem i texten.
Du kan också söka på dubbla mellanslag och ta bort dem du hittar, så slipper de smyga sig med i layouten.
8. Använd stavningskontrollen smart
Det går inte att förlita sig på automatiska stavningskontroller. I det här fallet är det du och dina medkorrekturläsare som agerar stavningskontroll.
Men när du har gått igenom hela texten manuellt, en eller flera gånger, kan det ändå vara en god idé att köra igenom stavningskontrollen. Den kan upptäcka något som du har missat.
Lycka till!