Artiklar är redaktionella texter som figurerar i tidningar, magasin, nyhetsbrev och bloggar. Traditionellt sett har det främst varit journalister som har skrivit artiklar för nyhetstidningar. Idag kan däremot vem som helst lägga upp en artikel på nätet. Men hur gör man? Läs mina tips för att skriva en bra artikel.
I korthet:
- Bestäm vad du ska skriva om
- Tänk på vem du skriver för – och i vilken kanal
- Samla stoff – gärna genom intervjuer
- Bygg upp artikeln på rätt sätt
- Gör den röda tråden synlig
- Skriv artikeln konkret och levande
- Skapa flyt i texten
- Glöm inte att korrekturläsa
- Ta inspiration av andra.
1. Bestäm vad du ska skriva om
Vad är syftet med texten?
Ska den enbart informera, eller ska den inspirera, väcka känslor, leda till handling eller stärka ett varumärke? Även om artiklar oftast är sakliga, hyfsat objektiva och informerande i grunden finns det många olika syften med artiklar, där stilarna kan variera.
Ska artikeln informera om en nyhet, berätta om ett kundcase, ge läsaren kunskap genom tips, eller ge en fördjupad bild genom ett porträtt? Det är viktigt att ha syftet med texten klart för sig redan från början, för det gör både skrivandet enklare och texten bättre.
Vad ska texten handla om?
Vad är själva sakfrågan, ämnet eller nyheten som ska beskrivas? Kan du hitta en särskild vinkel, ett särskilt perspektiv du kan fokusera på? Vad är nyhetsvärdet, eller läsvärdet? Ju mer du kan ringa in vad texten ska handla om, desto mer fokuserad och samlad kommer din artikel att kännas för den som läser.
2. Tänk på vem du skriver för – och i vilken kanal
Vilka är dina läsare?
Är det företagsledare, kommuninvånare eller slöjdexperter? Vilka förkunskaper kan de tänkas ha? Behöver du skriva texten så att vem som helst förstår – gärna med klarspråk? Eller skriver du för en snävare målgrupp som kan mycket om ämnet? Din målgrupp påverkar vad du ska ta med för information och hur du presenterar det.
Var ska texten publiceras?
Ska artikeln publiceras på en företagsblogg, i en kundtidning, i ett medlemsmagasin eller någon helt annanstans? Ska texten samverka med andra texter eller stå för sig själv? Och ska den publiceras på webben eller tryckas på papper? Det sista påverkar utformning och ordval en hel del.
3. Samla stoff – gärna genom intervjuer
Vad behöver du för material till din artikel? Gör research genom att läsa på ämnet, samla ihop vad andra har skrivit tidigare och ta reda på vilka personer som är insatta i ämnet, eller har en annan koppling till det du ska skriva om – och kontakta dem för en intervju. Ha syfte, vinkel och målgrupp i åtanke när du väljer ut intervjuperson.
Förered frågor
Innan intervjun behöver du göra förarbetet – läs in dig på ämnet och förbered frågor. Vad vill du ha reda på? Utgå från de förkunskaper du nu har skaffat dig, och ställ frågor som ger nya svar – inte som upprepar det du redan vet.
När du väl gör intervjun ska du inte hålla dig alltför strikt till ditt frågebatteri. Kom ihåg att lyssna på vad personen säger, lämna utrymme för utveckling av svaren och var öppen för att flika in öppna följdfrågor som kan ge dig mer information.
Intervjua på telefon eller träffas?
Jag föredrar att skriva på dator medan jag intervjuar (ofta på telefon), för att få ner så mycket som möjligt i skrift från början. Det sparar tid. Annars kan du välja att spela in intervjun, och bara anteckna stödord. Väljer ni att träffas på riktigt kan du med fördel anteckna intryck, detaljer och miljöbeskrivningar. Det kan du använda senare för att skapa en levande text.
4. Bygg upp artikeln på rätt sätt
Rubrik och ingress väcker intresse
Redaktionella artiklar är nästan alltid uppbyggda på samma sätt. De inleds med en rubrik, som följs av en ingress. Här är syftet både att väcka intresse – och att ge en sammanfattning av innehållet. Rubriken ska fånga in läsaren, och ingressen ska kroka fast läsaren så att hen ska vilja fortsätta läsa.
När det gäller rubriker på webben måste man tänka på sökbarheten. Därför gäller det att vara mer informativ när man skriver dessa rubriker. I print däremot, går det att sväva ut mer i rubriken.
Mellanrubriker vägleder läsaren
Därefter kommer brödtexten, som gärna får delas upp med mellanrubriker. De gör innehållet tydligt och överskådligt för läsaren – det blir enkelt att se ungefär vad artikeln handlar om. Dessutom gör mellanrubriker artikeln mer sökbar på webben.
Citat markeras med tankstreck
I redaktionella artiklar skrivs citat ut med tankstreck, så här:
– Citat inleds med tankstreck, och utgör ett nytt stycke i texten. Man ska skriva ut vem som citeras, men är det en längre artikel med enbart en intervjuad behöver man inte göra det för varje citat, säger Jenny Asp.
Annat som gör texten överskådlig
Andra textelement som gör texten lätt att överblicka är bildtexter, faktarutor, punktlistor, stora citat eller andra grafiska element som sticker ut. Faktarutor är perfekta för siffror, fakta eller förklaringar av termer.
Ögat dras till sådant som sticker ut, och därför är det smart att lägga viktig information här, som man vill att läsaren ska ta till sig. Du kan tänka på vad du själv fäster uppmärksamheten på, när du skumläser en artikel.
5. Gör den röda tråden synlig
En artikel som är enkel att läsa och lätt att följa med i har med en röd tråd. Den röda tråden visar vägen i texten och binder ihop textens olika delar till en sammanhängande enhet. Men hur skapar man en röd tråd?
Sju tips för en röd tråd:
- håll dig till ditt avgränsade ämne
- skriv det viktigaste först
- följ strukturen för artiklar: rubrik, ingress, brödtext, underrubriker
- skapa nya stycken när du skriver om något nytt
- se till att stycken och meningar hänger ihop logiskt
- använd ord och fraser som visar samband: därför, eftersom, däremot, tvärtom, till skillnad från, även, det vill säga, sammantaget, med andra ord, vilket leder till, å ena sidan/å andra sidan
- knyt ihop säcken och ta gärna upp det du inledde med – i slutet
6. Skriv artikeln konkret – och levande
Hur blir man tydlig och konkret i en text? Ofta genom att komma till saken och säga det viktigaste först samt genom att använda vanliga ord och exempel. Tänk att du är en människa, som berättar något för en annan människa; du behöver inte krångla till det så mycket.
Här är intervjuer en guldgruva. Du får en människa att berätta för dig vad saken handlar om, med vanliga ord. Det ska du ta vara på, både i brödtexten men framför allt i citaten.
Väv in det sinnliga, visuella och mänskliga, för att skapa en levande text. Det kan du göra genom exempel som ger färg och stämning till texten, målande ord och beskrivningar samt konkreta detaljer. Men gör detta i små portioner – en artikel ska fortfarande kännas saklig, och inte för blomstrande i språket.
7. Skapa flyt i texten
En text som är skön att läsa är varierad. Du skapar variation och flyt i din text genom att:
- använda kommatecken i långa meningar, för paus
- bryta av längre meningar med en kort mening
- variera ordvalet (gäller inte om du tänker SEO och nyckelord)
- blanda brödtext med citat
- varva torrare fakta med mer levande beskrivningar.
8. Glöm inte att korrekturläsa
Nu är du klar med artikeln. Hurra! Kolla än en gång att texten stämmer med ämne, syfte, vinkel, målgrupp och kanal. Läs igenom för att se att texten hänger ihop logiskt och att allt stämmer.
Innan du skickar iväg texten för publicering är det väl värt att låta någon annan läsa igenom den. Man blir ofta blind för sin egen text när man har sett den tillräckligt många gånger, och det är trist att låta småfel dra ner kvaliteten på texten.
Hittar du ingen som har tid att läsa? Jag har tips på hur du själv kan korrekturläsa din text, genom att skapa nya perspektiv. Och här hittar du de tio vanligaste korrekturfelen.
9. Ta inspiration av andra
Slutligen, inför ditt fortsatta skrivande får du gärna ta inspiration och idéer av andra. Ju mer man läser och skriver – desto bättre blir man på att skriva.
Därför, fundera på: Vad gillar du för artiklar? Vilka slags texter får dig att vilja läsa vidare, och uppskatta det du läser? Tänk på de senaste artiklarna som du läste från början till slut – de hade med stor sannolikhet ett intressant ämne, en bra uppbyggnad och ett tilltalande språk.