Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. 

Blanda inte ihop det med bindestrecket

Det vanligaste felet är att använda det kortare bindestrecket (-) istället för det längre tankstrecket (–). Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna.

Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus. Foto: Jenny Asp

Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Hur används tankstrecket?

1. För att poängtera något

Jag använder själv tankstrecket mest för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt.

Man kan använda kolon (:) för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som skiljs åt kan man även använda semikolon.

2. För att markera omfång

En annan vanlig funktion är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

Kom ihåg att inte ha mellanrum runt tankstrecket!

3. Istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande.

4. För att markera repliker

Oftast markeras repliker och citat med tankstreck, därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter. I andra fall kan man även använda citattecken.

5. För att göra listor

Man kan också använda tankstreck i listor. Som nedan.

För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Vi människor vill ha mänskliga texter, levande texter som talar till oss och där man känner en närvaro. Men många texter är torra, svårbegripliga, abstrakta eller klyschiga. Det är en konst att bli konkret, och skriva som om man talade med en annan människa. Och därmed nå fram till den som läser.

Berätta med egna och andras ord

När jag ska skriva en text börjar jag ofta med att tala med andra. Jag är sällan helt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge när jag skriver. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag nästan lycklig.

Berätta med hjälp av andra. Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster”. Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning:

Tre sätt att skriva tydligare webbtexter

När man skriver webbtexter gäller det att vara tydlig. Läsaren bedömer innehållet på några få sekunder, och tycker vi inte att det vi läser är intressant – då klickar vi oss vidare. Enkelhet och tydlighet hör ihop. Och det ansvaret ligger på dig som skriver.

1. Tydlig i tanken

Om du vet vad du vill säga är det också lättare att skriva det tydligt och konkret. Fluffiga och diffusa texter lider ofta av ogenomtänkt innehåll utan tydligt syfte. Tänk igenom syfte och budskap: Vad är texten till för och vad ska den leda till? Vad ska läsaren veta, tycka och göra efter att ha läst texten?

Foto: Jenny Asp

2. Tydlig i språket

Skriv rakt och enkelt och använd ett språk som folk förstår. Använd gärna exempel för att konkretisera och tydliggöra vad du menar med det du säger. Allt som skapar bilder och visualiserar orden gör att vi lättare förstår och tilltalas mer av det vi läser. Du kan också använda sambandsord (därför, istället, eftersom) som förklarar hur saker och ting hör ihop.

3. Tydlig i dispositionen

Även en bra text kan ratas på grund av sin omöjliga form. Se till att förenkla för läsaren genom att dela upp texten– då blir den lätt att skanna av. Tänk också på att få med det viktigaste i början, och avsluta med att lotsa läsaren vidare. Mot kontakt, andra händelser eller till vidare läsning.

Tips på mer läsning:

Tio tips för korrekturläsning

Har du just skrivit klart en text? Glöm då inte korrekturläsningen! Ska din text publiceras, visas upp eller skickas iväg tjänar du på att ge din text en sista granskning. Även små fel kan räcka för att din text ska uppfattas som oprofessionell och mindre trovärdig. Här kommer mina tio bästa tips på hur du korrläser en text.

Tips sprider sig. I första numret av Postens DM-magasin våren 2013 publicerades mina tio tips.

1. Läs texten långsamt

När vi läser snabbt ser vi hela ordbilder och rättar ofta fel i texten omedvetet. Det gäller särskilt texter vi har skrivit själva – du vet ju vad som ska stå där! När du istället saktar ner ditt lästempo kommer du att upptäcka småsaker du tidigare inte såg.

2. Läs texten högt

Läser du högt går det också långsammare och du hör om någon formulering eller konstruktion inte fungerar smidigt. Där du stakar dig eller tappar bort dig kan det vara läge att ändra i texten

3. Läs texten på papper

Det allra bästa är att läsa texten på papper. Där ser vi mycket bättre än på skärmen. Byt gärna miljö när du korrekturläser; ta med dig din text och sätt dig någon annanstans.

4. Läs texten i nytt format

En annan variant på miljöombyte är att byta format, till exempel från Word till pdf. Eller från webb till Word. Du kan också ändra typsnitt och storlek, då kan man upptäcka nya saker man inte såg tidigare.

5. Läs texten i olika omgångar

Det är effektivt att läsa texten vid flera tillfällen eftersom man då upptäcker mer. Det är också smart att titta efter olika saker när man läser. Koncentrera dig på ytan, det vill säga stavning, ord och konstruktioner vid en läsning. Vid en annan läsning kan du istället fokusera på innehåll och disposition.

6. Läs texten i mindre delar

Delar man upp texten i kortare avsnitt blir det enklare att ta sig an den. Har man ett långt textsjok vill man ofta läsa snabbare, och då missar man lättare småfel. Man kan också läsa texten rad för rad, genom att hålla för något för resten av texten.

7. Glöm inte detaljerna

Vi fokuserar ofta på brödtexten och glömmer andra viktiga detaljer: rubriker, bildtexter, sidnumrering eller faktarutor. Var uppmärksam även på dessa textbitar och se till att de är konsekventa och skrivs på samma vis överallt.

8. Korrläs dina rättningar

När vi gör ändringar i sista stund glömmer vi ofta att kolla dessa. Det kan lätt bli fel där vi byter ut något, till exempel att ett ord dröjer sig kvar från den gamla formuleringen. Så kolla över dina ändringar en extra gång.

9. Låt någon annan läsa igenom

Hur noga vi än läser vår egen text blir vi blinda för den efter ett tag. Låt därför gärna någon annan läsa igenom. Det behövs inte alltid ett proffs,  bara ett par nya ögon. Läs mer om hur textrespons kan gå till.

10. Kolla upp det du är osäker på

Finns det ord du inte är helt säker på hur de stavas – kolla upp dem i SAOL. Är du osäker på hur man använder semikolon eller när ord ska ha stor eller liten bokstav, använd Svenska skrivregler.

Tips på mer läsning:

Comic Sans skapar blandade känslor

I programmet Typo hörde man typsnittstecknare och grafiska designer uttala sig om Comic Sans. Och typsnittet väcker verkligen känslor. Antingen älskar man det på grund av dess lättillgängliga och informella intryck. Eller så hatar man den oseriösa och barnsliga känslan som Comic Sans också kan signalera.

Pratbubblor från början

Comic Sans är inspirerat från serietidningar och tecknades 1994 av Vincent Connare till informativa pratbubblor. Och det är också så typsnittet fungerar bäst. De runda, snälla formerna påminner om handritade barnbokstäver.

”Jag tror inte Vincent hade kunnat ana att det skulle bli en sådan uppmärksamhet och debatt kring det här typsnittet som det blev.”
(Stefan Hattenbach, typsnittstecknare)

Men när Comic Sans används i allvarliga sammanhang kan det bli fel. I programmet tar designerna upp tillfällen då de har sett typsnittet på informationsbrev från canceravdelningar, begravningsfakturor och landslagströjor. I bästa fall ser det bara oseriöst ut, men i värsta fall kan det göra ren skada och läsaren känner sig hånad.

Började leva sitt eget liv

När blev det då så fel? I Typo ger man förklaringen att det var när typsnittet hamnade i var mans dator som det fick ett eget liv. När den vanliga människan ville informera sig med sin omgivning och tog klivet från privatperson till offentlig avsändare. När konsumenten plötsligt blev producent. När vi formgav saker som inte skulle formges.

Så det är klokt att vara försiktig med Comic Sans. Eller vara medveten om vad det kan signalera.

”Det är inte fel på typsnittet. Det är fel på typografin.
Det är hur man använder typsnittet som kan bli så fel”
(Carolina Laudon, typsnittstecknare).

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva ett personligt brev

Att söka jobb är en hel vetenskap i sig. En viktig del i ansökningsprocessen är forfarande det personliga brevet, även om många ifrågasätter dess relevans i en rekryteringsprocess. Läs mina tips för att skriva ett personligt brev som sticker ut, som berättar det viktiga och som förhoppningsvis leder till nästa steg – intervjun.

Ett nytt brev för varje ansökan

Ett bra cv kan ta en stund att sätta ihop, men när man väl har gjort det kan man oftast stödja sig på det i ett flertal jobbansökningar. Ett personligt brev ska däremot vara unikt för varje jobb du söker. Och just därför tycker många att det är lite tungt att få ihop ett bra sådant.

Tänk på att ett personligt brev är just personligt. Men blanda inte ihop det personliga med det privata. Foto: Jenny Asp

Beskriv engagemanget och lusten

Det personliga brevet ska tydligt uttrycka varför du söker just det här jobbet. Och i allra bästa fall är det ett jobb du känner är som klippt och skuret för just dig. Då är det ganska enkelt att sätta ord på dina känslor och skriva varför du vill utföra det här uppdraget.

Det är just ett personligt brev du ska skriva, så var inte så rädd för att uttrycka vad du brinner för, vad du tycker är roligt, vad du ser som lockande i tjänsten och vad du ser fram emot att utföra om du får jobbet. Även i arbetslivet är vi människor, som tycker om att se andra visa sina mänskliga sidor.

Översätt dina kunskaper till erfarenheter

Cv:t är till för att visa vad du har gjort och vad du kan. I det personliga brevet kan dina kunskaper och färdigheter översättas till erfarenheter och egenskaper som relevanta för tjänsten.Du ska inte beskriva hur du är genom adjektiv (social, noggrann, idérik) och du ska heller inte upprepa vad som står i cv:t. Skriv hellre vad du här lärt dig utifrån det du har gjort och varför det är relevant just här. Till exempel:

Genom mitt eget företag har jag blivit van att arbeta projektbaserat. Det är något som ställer stora krav på initiativtagande, förmåga att strukturera och att samarbeta. Eftersom detta tidigare har fungerat väldigt bra är jag övertygad om att det också skulle göra det i ett samarbete med er.

Kom till saken direkt

Börja INTE med ett Hej! Jag heter… är x antal år gammal och bor i… Detta är information som står i ditt cv och säkerligen i brevets sidhuvud. Tänk istället som en journalist, som en copywriter eller på hur du själv lockas till läsning. Kom till saken direkt! Varför söker du det här jobbet? Och varför tycker du att du är rätt person för platsen? Eller berätta hur det kom sig att du fick höra om tjänsten. Till exempel:

Som projektledare hos er skulle jag ta med mig … (dessa erfarenheter) och … (dessa egenskaper) som jag har fått genom att tidigare arbeta som … (tidigare jobb).

Eller:

Som en slump fick jag se annonsen på er hemsida. Det låter som en riktigt spännande uppdrag! Jag kände mig direkt träffad av er beskrivning och är övertygad om att jag är rätt person för (tjänsten x) hos er.

En checklista för det personliga brevet:

  • Skriv ett unikt brev för varje jobbansökan.
  • Ha en lockande inledning och kom till saken direkt.
  • Var tydlig för dig själv med varför du söker jobbet – och uttryck det.
  • Lyft fram din personlighet och ditt engagemang!
  • Visa på vad du har gjort och vad du kan som matchar det som efterfrågas.
  • Visa vad du har lärt dig utifrån vad du har gjort, och hur du får användning av det just i denna tjänst.
  • Utveckla det du skriver i cv:t; skriv inte samma sak.
  • Skriv intresseväckande! Målet med brevet är att få komma på intervju.
  • Skriv utifrån dig själv, skriv hellre jag än man.
  • Tänk på vad som är relevant för arbetsgivaren.
  • Försök få fram din person genom det du skriver istället för att ha en separat ”personlig del” om fritidsintressen och dylikt. Det är mer relevant för arbetsgivaren att få en bild av hur det är att jobba med dig än att få veta att du gillar att segla.
  • Skriv kort! Max en A4, helst en halv. Försök få fram det allra viktigaste, komprimera och skala bort det överflödiga.
  • Be någon annan att läsa igenom.

Slutligen: tänk på att de kriterier som radas upp i annonsen egentligen inte är krav utan företagets önskelista. Uppfyller du inte alla kriterier – sök i alla fall om det känns rätt!

Tips på mer läsning:

Hur du kan ge respons på en text

Att granska och ge feedback på en text är inte det lättaste. Oavsett om du arbetar professionellt med granska texter eller bara ska läsa igenom kollegans text kan det vara bra att ha en modell att gå efter.  Jag har sammanfattat Lena Holst bästa tips för textrespons, som hon ger i sin bok Skriv bättre texter

1. Sätt ramarna för granskningen

Var stannar du upp när du läser? Det kan vara värdefull information när du granskar en text. Foto: Jenny Asp

Innan du börjar granska texten behöver du veta

  • vad du ska titta efter i texten
  • om det är något särskilt du ska fokusera på
  • vilka slags läsare texten är skriven för
  • vilket syfte texten har
  • om du behöver särskilda förkunskaper för att läsa texten.

När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på, är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

2. Börja på ytan

Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första läsningen säger mycket om texten. När du läser texten för första gången, markera de ställen där

  • du stannar upp
  • du behöver läsa om
  • du får associationer
  • du uppskattar texten extra mycket
  • texten fångar din uppmärksamhet.

3. Fortsätt med djupet

Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

Checklista:

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder?

4. Ge respons och fokusera på helheten

När du ska ge respons på texten är det bäst att börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå – som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar.

Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte alltid en fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur texten kan tas emot av andra.

Tips på mer läsning:

Svenska skrivregler – bibeln för alla som skriver

För de som jobbar med text, språk och skrivande i någon form är boken Svenska skrivregler närmast helig. Den tar upp de senaste rekommendationerna för hur man skriver bland annat skiljetecken, förkortningar, sifferuttryck och när det ska vara stor eller liten bokstav. 

Bakom samlingen står Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Boken har getts ut sedan 1940-talet och vart tionde år kommer en ny, omarbetad och uppdaterad utgåva ut.

Den senaste versionen av Svenska skrivregler, från 2017. Foto: Jenny Asp

Ska man bara kontrollera enkel stavning eller böjning av ord så fungerar SAOL (Svenska Akademiens ordlista) bra, men vill man få koll på regler för hur man skriver på svenska är Svenska skrivregler det säkraste kortet.

Du hittar rekommendationer för

  • vilka ord, namn och sammansättningar som ska ha stor eller liten bokstav
  • hur man gör med förkortningar
  • hur man använder punkt, komma, bindestreck och andra skiljetecken korrekt
  • när man ska använda siffror eller bokstäver i tal
  • hur man skriver citat och källhänvisningar.

En bok för alla som skriver

Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver och också ska spegla skrivandets utveckling finns det ibland flera lösningar på en fråga eller ett skrivproblem. Om man till exempel arbetar i en stor organisation och vill ha en enhetlig språklig profil får man då bestämma sig för vilket av alternativen man använder på just den arbetsplatsen.

Tips på mer läsning:

Hur läser vi texter på webben?

På nätet läser vi snabbt, målmedvetet och kräset. Efter 3–4 sekunder bedömer vi innehållet, och går snabbt vidare om det inte har fångat vårt intresse. Därför är de främsta råden för att skriva på webben att skriva kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först.

Vi skumläser, och helst så lite som möjligt

80 % av besökarna på webben läser sällan ord för ord. Vi skumläser snarare, skannar snabbt igenom innehållet och hoppar med blicken i texten för att se om vi hittar något intressant. Vi läser oftast inte mer än en femtedel av texten, och ju längre texten är – desto mindre läser vi. Det hävdar Jakob Nielsen, forskare på användbarhet.

Skriv kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först om du ska nå fram med ditt budskap på webben. Foto: Jenny Asp

Bara var femte webbsida är intressant

Siffran 5 gäller även för hur ofta vi hittar en intressant webbsida – var femte vi är inne på ungefär. Alltså är 80 % av webbsidorna vi surfar runt på ointressanta för oss, och förväntningarna blir också därefter. Det sammanfattar Erik Geijer i ”Skriva för webben”.

Detta beror oftast på att vi är ute efter relevant, specifik information som vi antagligen inte hittar på de sidor där vi först letar. Det leder också till att vi är snabba att döma ut webbsidor, bara efter några få sekunder har vi avgjort om den aktuella sidan är av intresse för oss eller inte.

F-format läsmönster. F = fort

I studier gjorda med eye tracking (mätning av ögats rörelser) har man sett att våra ögon rör sig i ett F-format mönster när vi läser på webbsidor. Vi sveper med blicken från vänster till höger två gånger ganska snabbt, sedan tittar vi lite långsammare nedåt längs vänster sida. Enligt Jacob Nielsen står F även för fort, eftersom vi har bråttom när vi läser på nätet.

Eftersom vi läser snabbt och kräset är det smart att använda sig av sådant som sticker ut i texten, som rubriker, ingresser, fetmarkerade ord, punktlistor, bildtexter, avslutande uppmaningar etc.

Tips på mer läsning: