Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

Förutom att detta gör texten mer levande, blir den också tydligare.

Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad de tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva pressmeddelande

Att skicka ut ett pressmeddelande för att berätta om en nyhet är ett vanligt sätt att försöka få publicitet i media. Eftersom du vill nå en journalist, ska du också tänka som en journalist. Läs mina tips för hur du skriver ett bra pressmeddelande.

Vad har din nyhet för nyhetsvärde? Det är viktigt att byta perspektiv från inifrån till utifrån, när du skriver pressmeddelanden. Foto: Jenny Asp

1. Fokusera på en nyhet, inte flera

Tänk efter vad du vill förmedla, och fokusera på en enda nyhet. Det blir lätt rörigt om man börjar skriva om helt andra saker. Har du flera olika nyheter får du skriva flera olika pressmeddelanden. Försök besvara frågorna vad, var, vem, varför, när och hur?

2. Byt perspektiv – varför är detta viktigt?

Att du ser nyheten som viktig är ju självklart, men kommer andra att tycka det? Försök byta perspektiv och se nyheten i ett större sammanhang. Vad är nyhetsvärdet? Kan du koppla ihop din nyhet med något större? Lokala eller globala händelser? Trender? Fundera på vilken slags tidning du kontaktar, och vinkla gärna nyheten därefter.

3. Skriv neutralt och enkelt

Även här gäller det att byta perspektiv. Se på din verksamhet och nyheten utifrån, och skriv aldrig ”vi” utan ”de”. Använd inte utropstecken eller värderande och förskönande beskrivningar, utan försök vara så neutral som möjligt.  Tänk också på läsaren, och skriv enkelt och okomplicerat. Undvik krångliga facktermer!

4. Skriv en informativ rubrik

Det är bättre att skriva en neutral och informativ rubrik, än att försöka hitta på en skruv på nyheten. Journalister skriver oftast nya rubriker om de plockar upp nyheten. Om man tänker webbnyhet är det också lättare att bli hittad för en rubrik som sammanfattar innehållet, än för en som är spexig och inte riktigt har något koppling till innehållet.  Läs fler tips för rubriker på webben.

5. Sammanfatta nyheten i ingressen

Ingressen är till för att sammanfatta innehållet i din text. Den ska skrivas i fet stil och brukar vara några meningar lång, cirka två–fyra rader. Ibland är det bra att börja med ingressen, för att få med det viktigaste. Andra gånger är det lättare att skriva ingressen i efterhand – när du har en färdig text att sammanfatta. Läs min artikel om ingresser.

6. Håll det kort

Du behöver inte skriva en färdig artikel, det är journalistens jobb. Rubrik, ingress, citat och något stycke med löptext räcker bra. Är texten för lång är det risk att mottagaren inte orkar läsa. Överskådliga punktlistor är suveräna för kortfattad information eller fakta du vill ha med.

7. Låt människor uttala sig 

Citat är alltid bra! De gör neutrala texter mer levande. Här har du också chansen att placera värderingar och egna åsikter, vilket du ska undvika i den övriga texten. Figurerar det flera olika aktörer i texten kan det vara bra att låta flera personer uttala sig från olika perspektiv.  Markera citat med pratminus (–) och lägg till personens namn och titel i slutet.

8. Glöm inte kontaktpersonen

Målet med pressmeddelandet är att skapa intresse hos journalisten och få dem att vilja plocka upp nyheten. Skriv ut en kontaktperson med telefonnummer och mejladress som journalisten kan kontakta om hen vill ha mer information eller ta andra citat.

9. Klistra in texten direkt i mejlet

Gör det så enkelt som möjligt för journalisten – klistra in hela pressmeddelandet direkt i mejlet (om du mejlar) och använd rubriken i ämnesraden. Pressmeddelanden behöver inte vara snygga, utan framför allt informativa.

10. Kom ihåg att korrekturläsa

Som alltid när det handlar om texter, se till att du har korrläst innan du skickar eller publicerar. Är allt korrekt? Stämmer kontaktuppgifter och eventuella länkar? Låt gärna någon annan läsa igenom, eftersom man ofta blir blind för sin egen text när man har jobbat med den en stund. Läs mina tips om korrekturmissar du kan undvika.

Vill du ha hjälp att skriva eller skruva på pressmeddelanden? Hör av dig till mig.

Tips på mer läsning:

Fem tips för en bra ”Om oss”-sida

”Om oss”-sidan är ofta en av de mest besökta sidorna på webbplatser. Men gång på gång blir man som besökare mest frustrerad av ogenomtänkta och inåtvända texter. Läs mina fem tips på hur du istället skriver en relevant, användbar och engagerande om-sida.

1. Berätta vem du är och vad du gör

Det första jag vill veta när jag hamnar på en sajt är: Vad är det här? Vad är det för organisation och vad gör de? Jag väljer oftast att klicka på ”Om oss” för att snabbt hitta svaren där, och därför blir det i mina ögon sidans främsta syfte att berätta vem man är och vad man gör. Om du inleder om-sidan med en kort och ganska neutral sammanfattning av din verksamhet har du antagligen besparat många besökare en hel del frustration.

Foto: Jenny Asp
Glöm inte att lägga lite krut på om-sidan på din sajt. Foto: Jenny Asp

Ta inte för givet att alla vet vad du gör, eller att de hittar den informationen på startsidan det första de gör. Större organisationer tenderar att ha webbplatser som är späckade av information, och ofta är det svårt att få ett snabbt svar på den viktigaste frågan: Vad är det här?

2. Byt perspektiv till besökarens

Många gör misstaget att skriva för mycket om sig själva på om-sidan. Det är vanligt att ordet ”vi” förekommer mycket oftare än ”du”. Även om du skriver om dig och ditt företag, får du inte glömma bort besökarens perspektiv. Vi är alltid mer intresserade av oss själva än av andra – och det gäller även den som besöker din sajt. Kan du få om-sidan att handla om dig, men även inkludera besökaren har du vunnit mycket.

Utgå från frågorna:

  • Vad kan du hjälpa besökaren med?
  • Vilket behov kan hen tänkas ha?
  • Vad vill besökaren få reda på?
  • Vilket problem kan du lösa?
  • Vad kan hen ha nytta av?

3. Visa upp människorna och det mänskliga

Om-sidan är platsen där man kan tillåta sig att vara mer personlig. Det är också rätt plats för att berätta om sina värderingar, drivkrafter och drömmar. Gör inte misstaget att klippa in text direkt från ett policydokument eller liknande. Den behöver skrivas om för nya läsare och ett nytt sammanhang, så använd en äkta röst och prata direkt med besökaren.

Du kan också välja att lyfta fram människorna bakom organisationen för att skapa förtroende och trygghet. Det gäller oavsett om din verksamhet består av en enda person, eller flera hundra. Människor vill ha kontakt med människor, och en bild är ett enkelt sätt att skapa detta. Om du väljer att skriva mycket om personerna bakom är det smart att göra en undersida för detta, så det inte blir för mycket information på en gång.

4. Lyft fram varför man ska välja dig

Nu har du berättat vem du är, vad du gör och hur du kan hjälpa besökaren. Men vad är speciellt med dig och ditt företag? Varför ska besökaren eller den potentiella kunden välja dig? Lyft fram det som är speciellt och framgångsrikt med din verksamhet, utan att skryta. Håll dig till fakta och visa upp referenser, certifikat eller priser – om det är relevant för saken. Om du har en helt ny verksamhet är det kanske bättre att berätta om visioner, drömmar och mål.

5. Led besökaren vidare

En sista detalj är lätt att glömma: att leda besökaren vidare dit du helst vill att hen ska gå. Det kan vara att kontakta dig, läsa mer om dina produkter eller tjänster, läsa en artikel på din blogg eller något annat. Men låt inte sidan bara ta slut, utan att ha erbjudit en väg vidare på din webbplats.

Vill du ha hjälp med att skriva din ”Om oss”-sida, eller andra webbtexter? Hör av dig till mig.

Tips på mer läsning:

12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen ”Vetenskapligt skrivande på svenska” grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande inom akademin innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande ocn enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

  • Från tanke till text – en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter
    Arne Jarrick och Olle Josephson
  • Skriva på universitet och högskolor – en bok för lärare och studenter
    Torlaug 
    Løkensgard Hoel
  • Skriv en artikel – om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar Lotte Rienecker, Peter Stray Jørgensen och Morten Gandil

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva rubriker på webben

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Det är därför värt att lägga lite möda på att skriva bra rubriker.

gångväg höst uppsala
Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Bra rubriker leder till läsning

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av. Om vi inte ser något av intresse eller förstår vad texten handlar om, klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv en rubrik – inte en överskrift

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x. ”Rubriker på webben”, men säger inte lika mycket som den konkreta ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och läsaren ser därmed enkelt hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Skriv med vanliga ord för att bli hittad

Sökbarheten är ett annat skäl till att hellre skriva informativa än spexiga rubriker på webben. Det blir lättare för andra att hitta din text om du skriver rubriker med ord eller fraser som vanliga människor brukar söka på. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?

Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. Läs mer om seo-tips.

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, som:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa artiklarna har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer, när vi söker på nätet. Och helst på ett enkelt sätt.

Tips på mer läsning:

10 tips för att skapa innehåll

Att besvara de vanligaste frågorna du brukar få kan ge värdefullt innehåll för dina besökare, kunder eller följare. Foto: Jenny Asp

Driver du en blogg och har idétorka? Eller är du precis i startgroparna för att börja skriva artiklar för att dela med dig av ditt kunnande? Här kommer tio tips på hur du kan skapa en idébank för kunskapsbaserat innehåll på din webb eller sociala medier.

1. Vad vill dina besökare och följare få reda på? Fokusera på det.

2. Vad söker de för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.

3. Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.

4. Vilka är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!

5. Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.

6. Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.

7. Vilka trender är det som gäller just nu? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.

8. Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.

9. Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.

10. Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Läs mer om vad som kännetecknar bra innehåll på webben.

Tips på mer läsning:

Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. Läs också om hur du kan använda semikolonet.

Skiljer sig från bindestrecket

Det vanligaste felet som görs är att man blandar ihop det längre tankstrecket (–) med det kortare bindestrecket (-) och använder det senare i alla lägen. Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna. Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Det längre tankstrecket blandas ofta ihop med det kortare bindestrecket. Foto: Jenny Asp

Så gör du ett tankstreck

När man tidigare skrev på skrivmaskin använde man bindestreck i alla lägen, eftersom det inte gick att göra tankstreck. Men på dagens datorer är det enkelt att göra tankstreck (alt – på mac, ctrl – på pc eller två – – i rad). På iphone gör du tankstreck genom att hålla in bindestrecket och välja tankstreck som alternativ.

1. Ett streck för att poängtera något

Det jag själv använder tankstrecket till allra mest är för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt. Man kan använda kolon för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som avskiljs kan man även använda semikolon.

2. Används för att markera omfång

En annan vanlig funktion tankstrecket har är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter och skrivs i dessa fall utan omgivande mellanrum.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

3. Istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande än med de andra alternativen.

4. Ett sätt att markera repliker

Om man inte inleder repliker med citattecken kan man använda tankstreck istället. Därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter.

– Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus.

5. För att göra listor

Man kan också använda tankstreck i listor. För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Vi människor vill ha mänskliga texter, levande texter som talar till oss och där man känner en närvaro. Men många texter är torra, svårbegripliga, abstrakta eller klyschiga. Det är en konst att bli konkret, och skriva som om man talade med en annan människa. Och att nå fram.

Berätta med egna och andras ord

Något jag gillar mycket är att tala med människor, och att få dem att berätta. Jag är inte alltid fullt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge när jag skriver. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag lycklig.

Berätta med hjälp av andra. Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster”. Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning:

Vad är innehållsmarknadsföring?

Innehållsmarknadsföring handlar om att beröra, inte störa. Foto: Jenny Asp.

Det har talats rätt länge om innehållsmarknadsföring (content marketing). Det kortaste förklaringen är att det handlar om att kontinuerligt skapa relevant och värdefullt innehåll för en utvald målgrupp, för att uppnå specifika mål. Behöver du tips för att skapa innehåll? Läs mina tio tips för att skapa en idébank. 

Idag finns alla på webben. Eller förväntas finnas. När vi vill ta reda på något googlar vi, och 94 % av alla konsumenter inleder sitt köp med att googla. Det säger något om vilken makt information på webben har. Därför är det smart att finnas där, och dela med sig av sitt kunnande och engagemang.

Värdefull information, istället för oönskat spam

Innehållsmarknadsföring går ut på att sprida kunskap, innehåll och information som är till värde och nytta för den som läser. Till skillnad från spam vi städar bort från vår inkorg, banners vi klickar bort utan att läsa och tevereklam som får oss att snabbt byta kanal. Vi fungerar nästan alla likadant. Vi vill inte bli påprackade någonting, utan vi vill ha det vi letar efter och det som känns relevant för oss, just nu.

Använd dig av egna kanaler

Innehållsmarknadsföring produceras och distribueras genom digitala och sociala medier, ofta i form av artiklar, blogginlägg, poddsändningar eller föreläsningar. Det som är smidigt är att du främst använder dig av egna kanaler: webbplats, blogg och sociala medier. Detta är i regel billigare än att sprida sitt budskap via köpta kanaler. MEN det krävs fortfarande en del jobb, även om kanalerna i princip är gratis. Du måste avsätta tid och resurser till att ta fram relevant och värdefullt innehåll, producera det och distribuera det i dina kanaler.

Byt perspektiv

Det viktigaste med innehållsmarknadsföring är att byta perspektiv. Till kundens, till läsarens och till besökarens. Du ska genom ditt innehåll hjälpa till med att lösa problem, inspirera och visa på möjligheter. Alla är vi experter inom våra områden. Det verkar som att fler och fler inser att ju mer man delar med sig, desto mer tjänar man på det.

Tips på mer läsning:

Tre sätt att skriva tydligare texter

Särskilt webbtexter behöver vara enkla och tydliga för att bli lästa, förstådda och gillade.

När man skriver webbtexter gäller det att vara tydlig. Läsaren bedömer innehållet på några få sekunder, och tycker vi inte att det vi läser är intressant – då klickar vi oss vidare. Därför gäller det att tydligt presentera det viktigaste, så läsaren ser vad det handlar om och kan ta ställning till det.

1. Tydlig i tanken

Om du vet vad du vill säga är det också lättare att skriva det tydligt. Här är syftet och budskapet viktigt:

  • Vad är texten till för och vad ska den leda till?
  • Vad ska läsaren veta, tycka och göra efter att ha läst texten?

Har du koll på vad du vill få fram med din text blir det enklare att uttrycka detta på ett konkret sätt. Fluffiga och diffusa texter lider ofta av ogenomtänkt innehåll utan tydligt syfte. Eller så har man använt ett onödigt krångligt språk.

2. Tydlig i språket

  • Skriv rakt och enkelt och använd ett språk som folk förstår.
  • Använd gärna exempel för att konkretisera och tydliggöra vad du menar med det du säger. Allt som skapar bilder och visualiserar orden gör att vi lättare förstår och tilltalas mer av det vi läser.
  • Gör verb av substantiv.
  • Använd sambandsord (därför, istället) som förklarar hur saker och ting hör ihop.

3. Tydlig i dispositionen

Även en bra text kan ratas på grund av sin omöjliga form. För långa och homogena texter utan uppdelningar eller skanningspunkter gör det tufft att läsa. Om man däremot förenklar för läsaren med att dela upp texten och göra den överblickbar ökar man läsbarheten åtskilligt.

Tänk också på att få med det viktigaste i början, och avsluta med att sammanfatta och lotsa läsaren vidare. Mot kontakt, andra händelser eller till vidare läsning.

Enkelhet och tydlighet hör ihop. Och det ansvaret ligger på dig som skriver.

Enkelt bryter igenom bruset. Enkelt är svårt att undgå. Enkelt är större. (Mattias Åkerberg, Sälj det med ord).

Läs fler tips på hur du skriver klarspråk.

Tips på mer läsning: