12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen Vetenskapligt skrivande på svenska grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande på universitet och högskola innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Följande tolv skrivråd kommer från mitt avslutande kurs-pm, och är nedkokade till det centrala du bör ha med dig när du ska skriva uppsats på universitetet eller högskolan.

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande ocn enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva bra rubriker på webben

gångväg höst uppsala

Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Att lägga lite möda på att skriva bra rubriker är därför väl värt mödan.

Bra rubriker leder till läsning

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av, och ser vi inget av intresse eller förstår vi inte vad texten handlar om klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv rubriken som en hel mening

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x ”Rubriker på webben” men säger inte lika mycket som ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och gör det enkelt att se hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Tänk på sökbarheten

Ett annat skäl till att hellre skriva informativa än spexiga rubriker på webben är sökbarheten. Det blir lättare för någon annan att hitta din text om du har en rubrik som innehåller ord eller fraser någon troligtvis skulle kunna googla. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?  Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. Läs mer om seo-tips.

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, t.ex:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa inläggen har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer. Och helst på ett enkelt sätt.

Det spelar självklart en stor roll för rubriksättningen vilken typ av webbtext eller blogginlägg du skriver. Jag hoppas oavsett att du med dessa tips har fått med dig något för att utveckla ditt skrivande på webben. 

Tips på mer läsning:

Innehållsmarknadsföring – varför då? Och hur gör man?

För ett tag sedan skrev jag ett populärt inlägg om innehållsmarknadsföring och nu är det dags att ta upp tråden igen. För varför ska du som företagare bry dig om att satsa på att sprida relevant innehåll på webben? Och hur ska man tänka? 

Internet har förändrat vårt beteende

Idag finns alla på webben. Eller förväntas finnas. När vi vill ta reda på något googlar vi. Jag hittade några intressanta siffror på JG Communications sajt – 94 % av alla konsumenter inleder sitt köp med att googla. Det säger något om vilken makt information på webben har. Därför är det smart att finnas där, och dela med sig av sitt kunnande.

Använd dig av egna kanaler

Det som är smidigt med innehållsmarknadsföring är att du främst använder dig av dina egna kanaler: webbplats, blogg och sociala medier. Detta är i regel mycket billigare än att sprida sitt budskap via traditionell marknadsföring. MEN det krävs fortfarande en del jobb, även om kanalerna i princip är gratis. Du måste avsätta tid och resurser till att ta fram relevant och värdefullt innehåll, producera det och distribuera det i dina kanaler.

Byt perspektiv och roll

Det viktigaste med innehållsmarknadsföring är att byta perspektiv. Till kundens, till läsarens och till besökarens. Du ska genom ditt innehåll hjälpa till med att lösa problem, inspirera och visa på möjligheter och tänk därför på att du främst verkar i rollen som rådgivare, pedagog och inspiratör.

10 frågor att besvara för att skapa bra innehåll

Hur ska man då tänka för att ta fram vettigt och värdefullt innehåll som man kan publicera på sin sajt, i sin blogg eller dela i sociala medier? Jag har nedan ställt tio frågor och kan du besvara dem har du plötsligt en idébank att ta inspiration ur för ditt innehållsskapande.

  • Vad vill kunden och besökaren få reda på? Fokusera på det.
  • Vad söker hen för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.
  • Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.
  • Vad är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!
  • Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.
  • Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.
  • Vad är det för trender som gäller? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.
  • Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.
  • Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.
  • Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Jag hoppas att dessa tips har gett dig en hel rad uppslag på vad du skulle kunna dela med dig av. Behöver du mer hjälp på traven? Hör gärna av dig till mig.

Tips på mer läsning:

Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. 

Skiljer sig från bindestrecket

Det vanligaste felet som görs är att man blandar ihop det längre tankstrecket (–) med det kortare bindestrecket (-) och använder det senare i alla lägen. Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna. Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Så gör du ett tankstreck

När man tidigare skrev på skrivmaskin använde man bindestreck i alla lägen, eftersom det inte gick att göra tankstreck. Men på dagens datorer är det enkelt att göra tankstreck (alt – på mac, ctrl – på pc eller två – – i rad). På iphone gör du tankstreck genom att hålla in bindestrecket (tack @carwash).

1. Tankstreck – ett streck för att poängtera något

Det jag själv använder tankstrecket till allra mest är för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt. Man kan använda kolon för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som avskiljs kan man även använda semikolon.

2. Används för att markera omfång

En annan vanlig funktion tankstrecket har är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter och skrivs i dessa fall utan omgivande mellanrum.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

3. Tankstreck istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande än med de andra alternativen.

4. Ett sätt att markera repliker

Om man inte inleder repliker med citattecken kan man använda tankstreck istället. Därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter.

– Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus.

5. Tankstreck istället för punkter i listor

Man kan också använda tankstreck i listor. För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

 Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Berätta med hjälp av andra

Denna vecka har varit späckad med skrivande. Därav dagens tema. Jag har intervjuat människor och skrivit artiklar på löpande band. Och det kan vara bland det roligaste jag vet. Att genom ett samtal få spridda meningar nedkrafsade på papper som jag sedan knådar fram en färdig artikel ur – det är en känsla svår att beskriva. Det är flow.

Berätta med egna ord

Det jag gillar allra mest är att tala med människor; att få dem att berätta. Jag är inte alltid fullt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag lycklig.

Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster” (i företagstexter). Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning:

Innehållsmarknadsföring = kunskap, värde och relevans

Foto: Jenny Asp. Australiensiskt vägnät.

Sammanfattande för vettigt innehåll
När jag för en tid sedan hörde talas om innehållsmarknadsföring (content marketing) var det flera pusselbitar som föll på plats. Det är en pågående trend och begreppet hänger i mångt och mycket ihop med användarfokus, innehållsstrategi och vad som är bra innehåll på nätet.

Content marketing is a marketing technique of creating and distributing relevant and valuable content to attract, acquire, and engage a clearly defined and understood target audience – with the objective of driving profitable customer action. (The Content Marketing Institute).

 Det handlar om att beröra, inte störa.

Vi vill inte ha spam. Vi vill ha inspirerande och relevant kunskap.

Innehållsmarknadsföring går ut på att sprida kunskap, innehåll och information som är till värde och nytta för den som läser. Till skillnad från spam vi städar bort från vår inkorg, banners vi klickar bort utan att läsa och tevereklam som får oss att snabbt byta kanal. Vi fungerar nästan alla likadant. Vi vill inte bli påprackade någonting. Vi vill ha det vi letar efter och det som känns relevant för oss, just nu. Vi vill kunna välja själva. Innehållsmarknadsföring fungerar som kunskapsspridning och produceras och distribueras genom digitala och sociala medier. Ofta i form av artiklar, blogginlägg, poddsändningar, föreläsningar och liknande.

Att generöst dela med sig av sitt kunnande

Syftet med innehållsmarknadsföring är som sagt att som företag, organisation eller annan aktör utbilda läsaren genom att dela med sig sitt kunnande och engagemang. Detta görs oftast genom att diskutera problem inom sitt expertområde och visa på lösningar. Alla är vi experter inom våra områden. Varför ska de kunskaperna vara hemliga? Det verkar som att fler och fler inser att ju mer man delar med sig, desto mer tjänar man på det. Man behöver inte frukta att vi kommer att sluta köpa produkter och tjänster. Men vi kommer kanske att i högre grad välja att göra det av de som på ett öppet och ärligt sätt vill hjälpa till.

Vi behöver någon som tolkar och guidar

När vi vill ta reda på något söker vi på nätet. Internet är helt fantastiskt på det sättet. Allt finns där. Jag läste nyligen att vill man lära sig något kan man göra det, via nätet. Det finns inga ursäkter. Men i och med att allt finns där blir det också väldigt mycket information att ta hänsyn till. Då behövs de som kan sålla ut, guida och förklara. På bloggen Content Science förklaras skillnaden mellan information och innehåll. Kortfattat kan man säga att innehåll tolkar och förklarar informationen som ges och guidar läsaren vidare till ett beslut.

Vad ska man dela med sig av och varför?

Jag tycker att mycket av det här faller tillbaka på de eviga frågorna när det handlar om webb och marknadsföring: Vad ska vi dela med oss av? Och varför? Vad är syftet med det? Kan man besvara dessa frågor med: 1. den särskilda kunskap vi besitter och 2. för att öka kunskapen hos andra, hjälpa till och inspirera – då har man kommit långt.

Vilken kunskap sitter du på som andra saknar?

Fundera på vad just du kan. Alla kan inte det du kan, även om man ofta glömmer bort det eftersom man blir blind för sin egen kunskap. Har denna kunskap något värde för någon annan? Antagligen har den det. Det kanske är dags att börja dela med sig av den.

Tips på mer läsning:

Skriv enkelt. Så blir din text tydlig.

Särskilt webbtexter behöver vara enkla och tydliga.

Enkelt är smart

Häromdagen gjorde jag föreläsardebut på Uppsala universitet. Temat var webbtexter och mottagaranpassning och åhörarna var studenter som läser Professionell svenska A.

Två saker återkom jag hela tiden till:

1. Förklara snabbt för läsaren vad det handlar om. Var sjyst mot läsaren.

2. Skriv enkelt och tydligt. Det tjänar du alltid på. Enkelt är smart.

Samma sak gäller för alla texter

Det här är egentligen inte råd endast för webbtexter. Det gäller alla texter. Saken med webbtexter är att man som skribent har ännu kortare tid på sig att kroka fast läsaren. Tycker vi som läsare inte att texten verkar intressant eller relevant är det enkelt att bara klicka sig vidare och snabbt överge texten. Därför gäller det att tydligt presentera det viktigaste på ett enkelt sätt, så läsaren ser vad det handlar om och kan ta ställning till det.

1. Tydlig i tanken

Om du vet vad du vill säga är det också lättare att skriva det tydligt. Här är syftet och budskapet viktigt. Vad är texten till för och vad ska den leda till? Vad ska läsaren veta, tycka och göra efter att ha läst texten? Har du koll på vad du vill få fram med din text blir det enklare att uttrycka detta på ett konkret sätt. Fluffiga och diffusa texter lider ofta av ogenomtänkt innehåll utan tydligt syfte. Eller så har man använt ett onödigt krångligt språk.

2. Tydlig i språket

Skriv rakt och enkelt och använd ett språk som folk förstår. Använd gärna exempel för att konkretisera och tydliggöra vad du menar med det du säger. Allt som skapar bilder och visualiserar orden på pappret gör att vi lättare förstår och tilltalas mer av det vi läser. Jag skrev tidigare om guldklimpar som ger läsnjutning. Andra tips är att göra verb av substantiv och att använda sambandsord (därför, istället) som förklarar hur saker och ting hör ihop.

3. Tydlig i dispositionen

Även en bra text kan ratas på grund av sin omöjliga form. För långa och homogena texter utan uppdelningar eller scanningspunkter gör det tufft att läsa. Om man däremot förenklar för läsaren med att dela upp texten och göra den överblickbar ökar man läsbarheten åtskilligt. Tänk också på att få med det viktigaste i början, och avsluta med att sammanfatta och lotsa läsaren vidare. Mot kontakt, andra händelser eller till vidare läsning.

Enkelhet och tydlighet hör ihop. Och det ansvaret ligger på dig som skriver.

Enkelt bryter igenom bruset.

Enkelt är svårt att undgå.

Enkelt är större.

(Sälj det med ord)

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva ett personligt brev

Tänk på att ett personligt brev är just personligt. Foto: Jenny Asp

Efter att förra hösten ha skrivit ett antal personliga brev i jobbansökningar, fått en hel del bra tips från andra och nu i våras ha skrivit ett brev som gav mig ett jobb direkt – utan intervju – vill jag dela med mig av vad jag har lärt mig om konsten att skriva personliga brev.

Ett unikt brev för varje jobbansökan
Att söka jobb är en energikrävande och ofta lite besvärlig process. Ett bra cv kan ta en stund att sätta ihop, men när man väl har gjort det kan man oftast stödja sig på det i ett flertal jobbansökningar. Ett personligt brev ska däremot vara unikt för varje jobb du söker. Och just därför tycker många att det är lite tungt att få ihop ett bra sådant.

Sök bara jobb du verkligen vill ha
Är du egentligen inte så sugen på att få det jobb du söker? Strunta då i det! Du märker om ditt engagemang och din lust inte är tillräckligt stor för jobbet, och det kommer också att avspeglas i ditt brev. Innerst inne vill du väl bara ha ett jobb du brinner för? Samma sak gäller också den som ska anställa dig. Så koncentrera dig på att söka de jobb som känns rimliga, roliga och givande. Och som du verkligen vill ha.

Hitta ditt engagemang och din lust – varför vill du ha just detta jobb?
Det personliga brevet ska tydligt uttrycka varför du söker just det här jobbet. Och i allra bästa fall är det ett jobb du känner är som klippt och skuret för just dig. Då är det ganska enkelt att sätta ord på dina känslor och varför du så gärna vill få utföra det här uppdraget. Det är just ett personligt brev du ska skriva, så var inte så rädd för att uttrycka vad du brinner för, vad du tycker är roligt, vad du ser som lockande i tjänsten och vad du ser fram emot att utföra om du får jobbet. Bakom alla formella krav och titlar är vi alla människor, som tycker om att se andra också visa sina mänskliga sidor.

Översätt dina kunskaper till erfarenheter – vad gör att du är kompetent nog?
Cv:t är till för att visa vad du har gjort och vad du kan. I det personliga brevet kan dina kunskaper och färdigheter översättas till erfarenheter och egenskaper som relevanta för tjänsten. Du ska inte behöva beskriva hur du är genom adjektiv (social, noggrann, idérik) och du ska heller inte bara upprepa vad som står i cv:t utan du ska hellre skriva vem du är och vad du här lärt dig utifrån det du har gjort och varför det är relevant just här. Till exempel:

Genom mitt eget företag har jag blivit van att arbeta projektbaserat. Det är något som ställer stora krav på initiativtagande, förmåga att strukturera och att samarbeta. Eftersom detta tidigare har fungerat väldigt bra är jag övertygad om att det också skulle göra det i ett samarbete med er.

Lägg ner lite krut på en lockande inledning
Börja INTE med ett Hej! Jag heter… är x antal år gammal och bor i… Detta är information som står i ditt cv och säkerligen i sidhuvudet om du är ordentligt lagd och vill skriva personliga brev enligt konstens alla regler. Tänk istället som en journalist, som en copywriter eller på hur du själv lockas till läsning. Kom till saken direkt! Varför söker du det här jobbet? Och varför tycker du att du är rätt person för platsen? Eller berätta hur det kom sig att du fick höra om utannonseringen av tjänsten.Till exempel:

Som projektledare hos er skulle jag ta med mig … (dessa erfarenheter) och … (dessa egenskaper) som jag har fått genom att tidigare arbeta som … (tidigare jobb).

Eller:

Som en slump fick jag se annonsen på er hemsida. Det låter som en riktigt spännande uppdrag! Jag kände mig direkt träffad av er beskrivning och är övertygad om att jag är rätt person för (tjänsten x) hos er.

Om du tidigare har pratat med någon på företaget eller har någon annan kontakt är det bra att hänvisa till kontaktpersonen i inledningen.

Tänk alltså på:

  • Ett unikt brev för varje jobbansökan
  • Lockande inledning
  • Var tydlig för dig själv med varför du söker jobbet – och uttryck det
  • Lyft fram din personlighet och ditt engagemang!
  • Visa på vad du har gjort och vad du kan som matchar det som efterfrågas
  • Visa vad du har lärt dig utifrån vad du har gjort, och hur du får användning av det just i denna tjänst
  • Utveckla det du skriver i cv:t, skriv inte samma sak
  • Skriv intresseväckande, målet med brevet är att få komma på intervju
  • Skriv utifrån dig själv, skriv hellre jag än man
  • Tänk på vad som är relevant för arbetsgivaren
  • Försök få fram din person genom det du skriver istället för att ha en separat ”personlig del” om fritidsintressen och dylikt. Det är mer relevant för arbetsgivaren att få en bild av hur det är att jobba med dig än att få veta att du gillar att segla.
  • Skriv kort! Max en A4, helst en halv. Försök få fram det allra viktigaste, komprimera och skala bort det överflödiga
  • Be någon annan att läsa igenom

Slutligen vill jag ge ett tips jag fick höra förra våren innan jag skulle ut och leta jobb. ”Tänk på att de kriterier som radas upp i annonsen egentligen inte är krav utan företagets önskelista. Uppfyller du inte alla kriterier – sök i alla fall om det känns rätt!”

Tips på mer läsning:

Skriv bättre texter. Del 2: textrespons.

Oavsett om du arbetar professionellt med att bedöma och granska texter eller bara brukar läsa igenom kompisens eller kollegans texter ibland tjänar du på att ha en bra modell för textrespons, något som Lena Holst ger i sin bok Skriv bättre texter. Då kommer du fram till konstruktiva och tydliga kommentarer som skribenten kan använda för att förbättra texten. Modellen kan du i viss mån även använda för att få nya perspektiv på din egen text. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man skriver bättre från början.

Hur du som läsare tar emot texten är det viktigaste
Det första du behöver ta reda på är vad du ska titta efter i texten. Fråga skribenten vilka delar av texten som hen vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt. När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

När du läser texten kan du titta efter och markera:

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder? Formuleringar som får dig att fnissa till? Läs mer om exempel på guldklimpar.

Börja på ytan och fortsätt med djupet
Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första genomläsningen säger mycket om texten. Försök att markera var du stannar upp, var du behöver läsa om, var du får associationer, var du uppskattar texten extra mycket och var den fångar din uppmärksamhet. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

Vanliga misstag och tips för att undvika dem
Texter som får omdömena för långa, för korta, för svåra, för otydliga kan oftast direkt kopplas till ett visst moment av skrivprocessen och till de olika skribenttyperna.

  • För långa texter behöver ofta fokuseras och vara extra tydliga med idéfasen, syfte och målgrupp. Skala ner innehållet och sammanfatta mer.
  • För korta texter saknar oftast fakta som behövs för att man ska kunna ta till sig innehållet. Lägg till beskrivningar och exempel som säger mycket om helheten.
  • För svåra texter är oftast för abstrakta eller så har läsaren för lite förkunskaper. Undersök vilka förkunskaper som krävs, och byt ut abstrakta ord mot konkreta.
  • För otydliga texter kan sakna fakta eller vara för oklara i skribentens huvud. Var klar över vad du vill säga och i vilken ordning. Organisera texten och tydliggör syftet.

Ge respons på ett bra sätt
När du ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast att ta upp. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar. Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte så stor fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur hens text kan tas emot.

Jag hoppas att du har nytta av dessa tips. Kom gärna med andra tips du själv har kring skrivande och respons på texter! Läs mer om hur du kan ge sorterad feedback.

Tips på mer läsning:

Skriv bättre texter. Del 1: skrivandet.

Skriver du texter? Ger du feedback på andras texter? Vill du bli bättre på det?

Jag har läst Lena Holsts Skriv bättre texter! En ny metod i fem steg och vill dela med mig av hennes bästa tips för skrivande, textrespons och redigering. Eftersom det finns så mycket som är värt att föra vidare fokuserar jag i detta inlägg på skrivandet. I nästa inlägg kommer tips på hur man ger textrespons på ett bra sätt.

Fyra olika skribenttyper och vad de kan bli ännu bättre på
Holst inleder sin bok med att gå igenom olika skribenttyper. Det är något som är viktigt, för hon hävdar att alla texter kan ses som en återspegling av en arbetsprocess. Och som du är – så skriver du. Om man lär sig om hur man är och hur man skriver, då kan man också finslipa sitt skrivande ännu mer.

  1. Den faktainriktade = skriver sakligt, kortfattat och direkt. Ibland hinner inte läsaren med i det snabba resonemanget och den faktainriktade kan behöva träna på att beskriva, exemplifiera och berätta en historia.
  2. Den effektiva = skriver distinkt och logiskt. Ibland blir det för många abstrakta och svåra ord för läsaren. Den effektiva kan behöva träna på att bli mer konkret och använda mer talande bilder och jobba på läsarnjutningen.
  3. Den känslofulla = skriver med många detaljer och ett rikt bildspråk. Ibland kan texten bli för emotionell och svävande. Den känslofulla kan behöva träna på att fokusera på syftet, vad som egentligen ska skrivas och hur textens förlopp ska se ut.
  4. Berättaren = skriver lättläst och informativt. Men berättaren skriver gärna mångordiga texter och kan behöva träna på att skala ner sin text och trimma sitt innehåll för att det inte ska uppfattas som pratigt.

Skrivprocessen i fem steg
Du har säkert hört olika versioner av skrivprocessen. De brukar delas upp i ungefär liknande steg och Holsts variant ser ut såhär:

  1. Idén. Här ska du ha svar på frågorna: Varför ska texten skrivas? Vem ska läsa den? Vilken nytta har hen av texten? När kommer hen att läsa texten?
  2. Faktasamla. Vilket underlag behöver du för att skriva texten? Här kan du med fördel även hålla utkik efter intressanta detaljer som senare kan användas som guldklimpar (förklaras längre ned).
  3. Organisera. Hur ska du berätta det som ska berättas? Ordna dina textbitar i en logisk ordning med en tydlig röd tråd. Ju mer fakta som ska presenteras desto starkare logik krävs. Saknas det länkar? Gå tillbaka till faktasamlingen.
  4. Skriv utkast. Nu skriver du utifrån allt du har kommit fram till.
  5. Revidera. Här krävs eftertanke. Står rätt saker i texten? Påminn dig om läsaren, är texten relevant och intressant för hen? Det är det allra viktigaste.

Startkrok och guldklimpar – lockar och håller kvar läsaren
Två begrepp som Holst tar upp är startkrok och guldklimpar. Startkroken, även kallas anslag, är det som inleder texten. Där har du kort tid på dig att haka fast läsaren och få hen intresserad. Det gäller att ta fram det mest intressanta och användbara för läsaren och visa upp det direkt. Övertyga den som börjar läsa att din text är värd att läsas.

Guldklimparna är Holsts benämning på allt det som ger läsaren njutning. Även om du skriver en brukstext kan du göra det på ett sätt så att läsaren känner att den får ut något mer av din text än ren information. Guldklimpar kan vara:

  • Exempel som ger färg och stämning till texten
  • Målande ord
  • Konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • Känslomässigt engagerande beskrivningar
  • Människor som förkroppsligar det skrivna
  • När sinnena används i texten
  • När man får en glimt av den som berättar

Textmodell för brukstexter i tre enkla steg
En brukstext är alltså en en text där läsaren får information och ett underlag för beslut och handling. Till skillnad mot en skönlitterär text. Holst betonar vikten av att göra sig en bild av sin läsare, att du berättar det du ska berätta för hen för att dela med dig. Ställ dig på samma nivå som din läsare. Modellen i tre steg kan användas innan du skriver, under tiden du skriver och efter du har skrivit:

  1. Startkrok och logiskt förlopp. Börja med en kraftfull start och en intresseväckande inledning. Var noga med att ordna det du vill säga i olika block, med en tydlig logisk koppling till varandra.
  2. Guldklimpar. Sprid ut dessa i texten, och helst i övergångarna mellan olika stycken. Här är det lätt att tappa läsare men har du något extra som gör det värt att läsa vidare vill de flesta fortsätta läsa.
  3. Läsmotiv och slutsats. Läsmotivet är till för att läsaren ska förstå vilken nytta hen har av texten och slutsatsen är en sammanfattning av vad texten betyder. Den kan leda till ett förslag eller en uppmaning till läsaren.

Alla kan alltid bli ännu bättre på att skriva. Jag hoppas att dessa tips gav dig något, om du vill veta mer tipsar jag om att läsa hela boken – den är full av tydliga beskrivningar och användbara råd. Jag avslutar med ett citat av Holst

För att skriva bra krävs det att samtidigt vara modig och generös som fokuserad och rationell.

Något att sträva efter.

Tips på mer läsning: