Fem tips för en bra ”Om oss”-sida

”Om oss”-sidan är ofta en av de mest besökta sidorna på webbplatser. Men gång på gång blir man som besökare mest frustrerad av ogenomtänkta och inåtvända texter. Läs mina fem tips på hur du istället skriver en relevant, användbar och engagerande om-sida.

1. Berätta vem du är och vad du gör

Det första jag vill veta när jag hamnar på en sajt är: Vad är det här? Vad är det för organisation och vad gör de? Jag väljer oftast att klicka på ”Om oss” för att snabbt hitta svaren där, och därför blir det i mina ögon sidans främsta syfte att berätta vem man är och vad man gör. Om du inleder om-sidan med en kort och ganska neutral sammanfattning av din verksamhet har du antagligen besparat många besökare en hel del frustration.

Foto: Jenny Asp
Glöm inte att lägga lite krut på om-sidan på din sajt. Foto: Jenny Asp

Ta inte för givet att alla vet vad du gör, eller att de hittar den informationen på startsidan det första de gör. Större organisationer tenderar att ha webbplatser som är späckade av information, och ofta är det svårt att få ett snabbt svar på den viktigaste frågan: Vad är det här?

2. Byt perspektiv till besökarens

Många gör misstaget att skriva för mycket om sig själva på om-sidan. Det är vanligt att ordet ”vi” förekommer mycket oftare än ”du”. Även om du skriver om dig och ditt företag, får du inte glömma bort besökarens perspektiv. Vi är alltid mer intresserade av oss själva än av andra – och det gäller även den som besöker din sajt. Kan du få om-sidan att handla om dig, men även inkludera besökaren har du vunnit mycket.

Utgå från frågorna:

  • Vad kan du hjälpa besökaren med?
  • Vilket behov kan hen tänkas ha?
  • Vad vill besökaren få reda på?
  • Vilket problem kan du lösa?
  • Vad kan hen ha nytta av?

3. Visa upp människorna och det mänskliga

Om-sidan är platsen där man kan tillåta sig att vara mer personlig. Det är också rätt plats för att berätta om sina värderingar, drivkrafter och drömmar. Gör inte misstaget att klippa in text direkt från ett policydokument eller liknande. Den behöver skrivas om för nya läsare och ett nytt sammanhang, så använd en äkta röst och prata direkt med besökaren.

Du kan också välja att lyfta fram människorna bakom organisationen för att skapa förtroende och trygghet. Det gäller oavsett om din verksamhet består av en enda person, eller flera hundra. Människor vill ha kontakt med människor, och en bild är ett enkelt sätt att skapa detta. Om du väljer att skriva mycket om personerna bakom är det smart att göra en undersida för detta, så det inte blir för mycket information på en gång.

4. Lyft fram varför man ska välja dig

Nu har du berättat vem du är, vad du gör och hur du kan hjälpa besökaren. Men vad är speciellt med dig och ditt företag? Varför ska besökaren eller den potentiella kunden välja dig? Lyft fram det som är speciellt och framgångsrikt med din verksamhet, utan att skryta. Håll dig till fakta och visa upp referenser, certifikat eller priser – om det är relevant för saken. Om du har en helt ny verksamhet är det kanske bättre att berätta om visioner, drömmar och mål.

5. Led besökaren vidare

En sista detalj är lätt att glömma: att leda besökaren vidare dit du helst vill att hen ska gå. Det kan vara att kontakta dig, läsa mer om dina produkter eller tjänster, läsa en artikel på din blogg eller något annat. Men låt inte sidan bara ta slut, utan att ha erbjudit en väg vidare på din webbplats.

Vill du ha hjälp med att skriva din ”Om oss”-sida, eller andra webbtexter? Hör av dig till mig.

Tips på mer läsning:

12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen ”Vetenskapligt skrivande på svenska” grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande inom akademin innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Dessa tolv skrivråd kommer från mitt avslutande kurs-pm, och är nedkokade till det centrala du bör ha med dig när du ska skriva uppsats på universitetet eller högskolan.

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande ocn enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

  • Från tanke till text – en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter
    Arne Jarrick och Olle Josephson
  • Skriva på universitet och högskolor – en bok för lärare och studenter
    Torlaug 
    Løkensgard Hoel
  • Skriv en artikel – om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar Lotte Rienecker, Peter Stray Jørgensen och Morten Gandil

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva bra rubriker på webben

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Det är därför värt att lägga lite möda på att skriva bra rubriker.

gångväg höst uppsala
Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Bra rubriker leder till läsning

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av, och ser vi inget av intresse eller förstår vi inte vad texten handlar om klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv rubriken som en hel mening

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x ”Rubriker på webben” men säger inte lika mycket som ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och gör det enkelt att se hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Tänk på sökbarheten

Ett annat skäl till att hellre skriva informativa än spexiga rubriker på webben är sökbarheten. Det blir lättare för någon annan att hitta din text om du har en rubrik som innehåller ord eller fraser någon troligtvis skulle kunna googla. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?  Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. Läs mer om seo-tips.

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, t.ex:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa inläggen har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer. Och helst på ett enkelt sätt.

Tips på mer läsning:

10 tips för att skapa innehåll

Att besvara de vanligaste frågorna du brukar få kan ge värdefullt innehåll för dina besökare, kunder eller följare. Foto: Jenny Asp

Driver du en blogg och har idétorka? Eller är du precis i startgroparna för att börja skriva artiklar för att dela med dig av ditt kunnande? Här kommer tio tips på hur du kan skapa en idébank för kunskapsbaserat innehåll på din webb eller sociala medier.

1. Vad vill dina besökare och följare få reda på? Fokusera på det.

2. Vad söker de för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.

3. Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.

4. Vilka är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!

5. Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.

6. Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.

7. Vilka trender är det som gäller just nu? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.

8. Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.

9. Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.

10. Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Läs mer om vad som kännetecknar bra innehåll på webben.

Tips på mer läsning:

Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. Läs också om hur du kan använda semikolonet.

Skiljer sig från bindestrecket

Det vanligaste felet som görs är att man blandar ihop det längre tankstrecket (–) med det kortare bindestrecket (-) och använder det senare i alla lägen. Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna. Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Det längre tankstrecket blandas ofta ihop med det kortare bindestrecket. Foto: Jenny Asp

Så gör du ett tankstreck

När man tidigare skrev på skrivmaskin använde man bindestreck i alla lägen, eftersom det inte gick att göra tankstreck. Men på dagens datorer är det enkelt att göra tankstreck (alt – på mac, ctrl – på pc eller två – – i rad). På iphone gör du tankstreck genom att hålla in bindestrecket (tack @carwash).

1. Tankstreck – ett streck för att poängtera något

Det jag själv använder tankstrecket till allra mest är för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt. Man kan använda kolon för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som avskiljs kan man även använda semikolon.

2. Används för att markera omfång

En annan vanlig funktion tankstrecket har är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter och skrivs i dessa fall utan omgivande mellanrum.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

3. Tankstreck istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande än med de andra alternativen.

4. Ett sätt att markera repliker

Om man inte inleder repliker med citattecken kan man använda tankstreck istället. Därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter.

– Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus.

5. Tankstreck istället för punkter i listor

Man kan också använda tankstreck i listor. För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

 Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Att intervjua människor och skriva texter utifrån det, kan vara bland det roligaste jag vet. Att genom ett samtal få spridda meningar nedkrafsade på papper som jag sedan knådar fram en färdig artikel ur – det är en känsla svår att beskriva. Det är flow.

Berätta med egna och andras ord

Det jag gillar allra mest är att tala med människor; att få dem att berätta. Jag är inte alltid fullt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag lycklig.

Berätta med hjälp av andra. Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster” (i företagstexter). Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning:

Vad är innehållsmarknadsföring?

Det har talats rätt länge om innehållsmarknadsföring (content marketing). Det kortaste förklaringen är att det handlar om att kontinuerligt skapa relevant och värdefullt innehåll för en utvald målgrupp, för att uppnå specifika mål. 

Innehållsmarknadsföring handlar om att beröra, inte störa. Foto: Jenny Asp.

Internet har förändrat vårt beteende

Idag finns alla på webben. Eller förväntas finnas. När vi vill ta reda på något googlar vi, och 94 % av alla konsumenter inleder sitt köp med att googla. Det säger något om vilken makt information på webben har. Därför är det smart att finnas där, och dela med sig av sitt kunnande och engagemang.

Värdefull information, istället för oönskat spam

Innehållsmarknadsföring går ut på att sprida kunskap, innehåll och information som är till värde och nytta för den som läser. Till skillnad från spam vi städar bort från vår inkorg, banners vi klickar bort utan att läsa och tevereklam som får oss att snabbt byta kanal. Vi fungerar nästan alla likadant. Vi vill inte bli påprackade någonting, utan vi vill ha det vi letar efter och det som känns relevant för oss, just nu.

Använd dig av egna kanaler

Innehållsmarknadsföring produceras och distribueras genom digitala och sociala medier, ofta i form av artiklar, blogginlägg, poddsändningar eller föreläsningar. Det som är smidigt är att du främst använder dig av egna kanaler: webbplats, blogg och sociala medier. Detta är i regel billigare än att sprida sitt budskap via köpta kanaler. MEN det krävs fortfarande en del jobb, även om kanalerna i princip är gratis. Du måste avsätta tid och resurser till att ta fram relevant och värdefullt innehåll, producera det och distribuera det i dina kanaler.

Byta perspektiv

Det viktigaste med innehållsmarknadsföring är att byta perspektiv. Till kundens, till läsarens och till besökarens. Du ska genom ditt innehåll hjälpa till med att lösa problem, inspirera och visa på möjligheter. Alla är vi experter inom våra områden. Det verkar som att fler och fler inser att ju mer man delar med sig, desto mer tjänar man på det.

Behöver du tips för att skapa innehåll? Läs mina tio tips för att skapa en idébank. 

Tips på mer läsning:

Tre sätt att skriva tydligare texter

Särskilt webbtexter behöver vara enkla och tydliga för att bli lästa, förstådda och gillade. 

När man skriver webbtexter gäller det att vara tydlig. Läsaren bedömer innehållet på 3–4 sekunder, och tycker vi inte att det vi läser är intressant – då klickar vi oss vidare. Därför gäller det att tydligt presentera det viktigaste, så läsaren ser vad det handlar om och kan ta ställning till det.

1. Tydlig i tanken

Om du vet vad du vill säga är det också lättare att skriva det tydligt. Här är syftet och budskapet viktigt. Vad är texten till för och vad ska den leda till? Vad ska läsaren veta, tycka och göra efter att ha läst texten? Har du koll på vad du vill få fram med din text blir det enklare att uttrycka detta på ett konkret sätt. Fluffiga och diffusa texter lider ofta av ogenomtänkt innehåll utan tydligt syfte. Eller så har man använt ett onödigt krångligt språk.

2. Tydlig i språket

Skriv rakt och enkelt och använd ett språk som folk förstår. Använd gärna exempel för att konkretisera och tydliggöra vad du menar med det du säger. Allt som skapar bilder och visualiserar orden på skärmen gör att vi lättare förstår och tilltalas mer av det vi läser. Andra tips är att göra verb av substantiv och att använda sambandsord (därför, istället) som förklarar hur saker och ting hör ihop.

3. Tydlig i dispositionen

Även en bra text kan ratas på grund av sin omöjliga form. För långa och homogena texter utan uppdelningar eller skanningspunkter gör det tufft att läsa. Om man däremot förenklar för läsaren med att dela upp texten och göra den överblickbar ökar man läsbarheten åtskilligt. Tänk också på att få med det viktigaste i början, och avsluta med att sammanfatta och lotsa läsaren vidare. Mot kontakt, andra händelser eller till vidare läsning.

Enkelhet och tydlighet hör ihop. Och det ansvaret ligger på dig som skriver.

Enkelt bryter igenom bruset.
Enkelt är svårt att undgå.
Enkelt är större.
(Sälj det med ord)

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva ett personligt brev

Att söka jobb är en hel vetenskap i sig. En viktig del i ansökningsprocessen är forfarande det personliga brevet, även om många ifrågasätter dess relevans i en rekryteringsprocess. Läs mina tips för att skriva ett personligt brev som sticker ut, som berättar det viktiga och som förhoppningsvis leder till nästa steg – intervjun.

Ett unikt brev för varje jobbansökan

Att söka jobb är en energikrävande och ofta lite besvärlig process. Ett bra cv kan ta en stund att sätta ihop, men när man väl har gjort det kan man oftast stödja sig på det i ett flertal jobbansökningar. Ett personligt brev ska däremot vara unikt för varje jobb du söker. Och just därför tycker många att det är lite tungt att få ihop ett bra sådant.

Tänk på att ett personligt brev är just personligt. Men blanda inte ihop det personliga med det privata. Foto: Jenny Asp

Beskriv engagemanget och lusten 

Det personliga brevet ska tydligt uttrycka varför du söker just det här jobbet. Och i allra bästa fall är det ett jobb du känner är som klippt och skuret för just dig. Då är det ganska enkelt att sätta ord på dina känslor och skriva varför du vill utföra det här uppdraget. Det är just ett personligt brev du ska skriva, så var inte så rädd för att uttrycka vad du brinner för, vad du tycker är roligt, vad du ser som lockande i tjänsten och vad du ser fram emot att utföra om du får jobbet. Även i arbetslivet är vi människor, som tycker om att se andra visa sina mänskliga sidor.

Översätt dina kunskaper till erfarenheter 

Cv:t är till för att visa vad du har gjort och vad du kan. I det personliga brevet kan dina kunskaper och färdigheter översättas till erfarenheter och egenskaper som relevanta för tjänsten. Du ska inte beskriva hur du är genom adjektiv (social, noggrann, idérik) och du ska heller inte upprepa vad som står i cv:t. Skriv hellre vad du här lärt dig utifrån det du har gjort och varför det är relevant just här. Till exempel:

Genom mitt eget företag har jag blivit van att arbeta projektbaserat. Det är något som ställer stora krav på initiativtagande, förmåga att strukturera och att samarbeta. Eftersom detta tidigare har fungerat väldigt bra är jag övertygad om att det också skulle göra det i ett samarbete med er.

Skriv en lockande inledning

Börja INTE med ett Hej! Jag heter… är x antal år gammal och bor i… Detta är information som står i ditt cv och säkerligen i brevets sidhuvud. Tänk istället som en journalist, som en copywriter eller på hur du själv lockas till läsning. Kom till saken direkt! Varför söker du det här jobbet? Och varför tycker du att du är rätt person för platsen? Eller berätta hur det kom sig att du fick höra om tjänsten.Till exempel:

Som projektledare hos er skulle jag ta med mig … (dessa erfarenheter) och … (dessa egenskaper) som jag har fått genom att tidigare arbeta som … (tidigare jobb).

Eller:

Som en slump fick jag se annonsen på er hemsida. Det låter som en riktigt spännande uppdrag! Jag kände mig direkt träffad av er beskrivning och är övertygad om att jag är rätt person för (tjänsten x) hos er.

Om du tidigare har pratat med någon på företaget eller har någon annan kontakt är det bra att

En checklista för det personliga brevet:

  • Skriv ett unikt brev för varje jobbansökan.
  • Ha en lockande inledning.
  • Var tydlig för dig själv med varför du söker jobbet – och uttryck det.
  • Lyft fram din personlighet och ditt engagemang!
  • Visa på vad du har gjort och vad du kan som matchar det som efterfrågas.
  • Visa vad du har lärt dig utifrån vad du har gjort, och hur du får användning av det just i denna tjänst.
  • Utveckla det du skriver i cv:t; skriv inte samma sak.
  • Skriv intresseväckande! Målet med brevet är att få komma på intervju.
  • Skriv utifrån dig själv, skriv hellre jag än man.
  • Tänk på vad som är relevant för arbetsgivaren.
  • Försök få fram din person genom det du skriver istället för att ha en separat ”personlig del” om fritidsintressen och dylikt. Det är mer relevant för arbetsgivaren att få en bild av hur det är att jobba med dig än att få veta att du gillar att segla.
  • Skriv kort! Max en A4, helst en halv. Försök få fram det allra viktigaste, komprimera och skala bort det överflödiga.
  • Be någon annan att läsa igenom.

Slutligen vill jag ge ett tipset: tänk på att de kriterier som radas upp i annonsen egentligen inte är krav utan företagets önskelista. Uppfyller du inte alla kriterier – sök i alla fall om det känns rätt!

Tips på mer läsning:

Hur du kan ge respons på en text

Att granska och ge feedback på en text är inte det lättaste. Oavsett om du arbetar professionellt med granska texter eller bara ska läsa igenom kollegans text tjänar du på att ha en bra modell för textrespons, något som Lena Holst ger i sin bok Skriv bättre texter. Jag har sammanfattat hennes bästa tips för textrespons. 

Var stannar du upp när du läser? Det kan vara värdefull information när du granskar en text. Foto: Jenny Asp

Hur tar du emot texten?

Det första du ska fråga är vad du ska titta efter i texten, och om det är några särskilda delar av texten som skribenten vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt. När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

Börja på ytan och fortsätt med djupet

Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första genomläsningen säger mycket om texten. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition. När du läser texten första gången, försök att markera:

  • Där du stannar upp
  • Där du behöver läsa om
  • Där du får associationer
  • Där du uppskattar texten extra mycket
  • Där texten fångar din uppmärksamhet.

Saker att titta efter

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder? Formuleringar som får dig att fnissa till?

Börja med helheten när du ger respons

När du sedan ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast att ta upp. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar. Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte alltid en fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur texten kan tas emot av andra.

Tips på mer läsning: