12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen Vetenskapligt skrivande på svenska grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande på universitet och högskola innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Följande tolv skrivråd kommer från mitt avslutande kurs-pm, och är nedkokade till det centrala du bör ha med dig när du ska skriva uppsats på universitetet eller högskolan.

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande ocn enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

Tips på mer läsning:

Världsspråket esperanto sprids

Esperanto. Ett internationellt hjälpspråk utan nation som är till för kommunikation mellan människor med olika modersmål. Nyligen var jag på ett föredrag om esperanto med Leif Nordenstorm, redaktör för Svenska Esperantoförbundets tidning La Espero. Han berättade om språkets utbredning, uppbyggnad och varför det har blivit så populärt. 

Man brukar säga att esperanto är ett konstruerat språk, men som Nordenstorm poängterade är egentligen alla språk i slutändan konstruerade. Det finns inga naturliga språk eftersom de alla är skapade av människan, och därmed också kulturprodukter. Man kan dock säga att esperanto skiljer ut sig genom att ha blivit skapat av en individ, och inte växt fram under lång tid som många andra språk. Hur språket uppkom kan du läsa mer om i ett tidigare blogginlägg.

Esperanto talas allra mest i östra Europa. Foto: Jenny Asp, i Kroatien

1000 personer har esperanto som modersmål.
10 000 kan det flytande.
100 000 förstår det bra.
1 000 000 kan förstå det hyggligt.
10 miljoner har ett hum.

Vad beror esperantos framgång på?

Enligt Nordenstorm finns det två anledningar till att språket har blivit så pass framgångsrikt och spridit sig över världen. För det första släpptes språkets rättigheter fria och därmed fick alla språkbrukare använda det som de ville. Det blev ett fritt språk. För det andra började esperantister från olika ställen hitta varandra, slå sig ihop och bilda familjer. Dessa barn kom sedan att växa upp med esperanto som förstaspråk. Idag bor de flesta esperantister (esperantotalare) i Europa.

”Finns det oregelbundna former i esperanto?”
”Nej!”

Så enkel grammatik som möjligt

Esperanto skapades i slutet av 1800-talet med en strävan efter en enkel och regelbunden grammatik utan undantag. Faktum är att grammatiken sedan dess inte har förändrats. Den var så pass bra från början att det inte behövdes. Man ser direkt vilken ordklass ett ord tillhör på dess form. Substantiven slutar på -o, adjektiven på -a, adverben på -e och verb i grundform -i. Plural markeras med -j. Är du nyfiken på mer esperantogrammatik kan du kolla in detta.

Vän = amiko. En god vän = bona amiko.
Vänner = amikoj. Goda vänner = bonaj amikoj.

De flesta orden från romanska språk

Jag har aldrig studerat esperanto, men jag förstår ändå en del när jag läser eller hör det. Det beror nog främst på att 70 % av orden är hämtade från romanska språk, alltså spanska, franska, italienska, portugisiska och rumänska. Kan man något av dessa språk är många ord bekanta redan från början. 20 % av orden kommer från germanska språk, alltså engelska, tyska och de nordiska språken.

Esperantos form i framtiden?

Det som är fascinerande med esperanto är att det fortfarande verkar fungera så pass bra utifrån det språksystem som skapades på 1800-talet. Det ska bli intressant att se hur språket utvecklar sig framöver; kommer det att behålla sin ursprungliga form eller kommer det att förändras med tiden, som de flesta språk gör?

Tips på mer läsning:

Faller du för klyschorna i arbetslivet?

Har du hört uttrycken nytänk, viral effekt eller använda verktygslådan nyligen på ett jobbmöte eller presentation? Då har du råkat ut för några av de modeord som går i arbetslivet just nu. En beskrivande och användbar metafor kan, om den används för mycket, övergå till en intetsägande och sliten klyscha.

vitkål

Växa organiskt? Foto: Jenny Asp

I DN-artikeln Arbetslivets värsta klyschor gav språkforskaren Lars Melin och retorikexperten Elaine Eksvärd sin bild av vilka ”buzzwords” som trendar i arbetslivet, bland annat värdegrund, transparens, re-branda, kärnverksamhet, high five-känsla, utmaningar, växa organiskt, innovativ omorganisering, palett och gå igenom en resa.

(I artikeln finns även orden på en bingobricka som kan medtas på möten!)

Användbara metaforer eller slitna klyschor?

Många av dessa modeord är metaforer, som försöker gestalta komplexa företeelser som äger rum inom organisationer och i organsiationsutveckling. Just uttrycket att göra en resa i betydelsen ‘utvecklas’, ‘vara med om en förändring’ har jag skrivit om i inlägget Användbara metaforer eller slitna klyschor. Titeln visar just på problematiken med liknande modeord, något som även Melin och Eksvärd tar upp i DN-artikeln.

När ett metaforiskt uttryck dyker upp är det till en början nyskapande och användbart; det ger en konkret och målande bild åt ett abstrakt uttryck eller en svårgreppad företeelse. Fler börjar använda uttrycket, det blir vedertaget och en dag används det plötsligt överallt, och hela tiden. Det kan då ha gått över till att bli en sliten klyscha. I det fallet har folk tröttnat på uttrycket och det fyller inte längre funktionen av att kännas konkret och målande – utan bara just slitet och intetsägande.

Svårt att byta ut invanda uttryck?

Problemet med dessa uttryck är att de med tiden blir så givna, så vanliga att använda. Det kan vara svårt att bryta sig loss från ett invant språkmönster. Vad ska man säga om inte göra en resa? I mitt inlägg om resemetaforen efterlyste jag alternativ – något som visade sig vara svårare att hitta än jag trodde. Men det kanske är just det som krävs. Att verkligen bemöda sig med att skapa alternativ till de uttjatade klyschor som vi är trötta på.

Skapa dina egna metaforer!

Om man vill nå fram med sitt budskap och bli lyssnad på kan det vara läge att byta ut uttjänta uttryck och hitta egna sätt att uttrycka sig på. Att använda sig av metaforer är inte fel, tvärtom! De behövs för att vi ska greppa och föreställa oss komplicerade och abstrakta fenomen. Men när metaforerna blir slitna klyschor är det dags att byta ut dem.

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva bra rubriker på webben

gångväg höst uppsala

Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Att lägga lite möda på att skriva bra rubriker är därför väl värt mödan.

Bra rubriker leder till läsning

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av, och ser vi inget av intresse eller förstår vi inte vad texten handlar om klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv rubriken som en hel mening

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x ”Rubriker på webben” men säger inte lika mycket som ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och gör det enkelt att se hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Tänk på sökbarheten

Ett annat skäl till att hellre skriva informativa än spexiga rubriker på webben är sökbarheten. Det blir lättare för någon annan att hitta din text om du har en rubrik som innehåller ord eller fraser någon troligtvis skulle kunna googla. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?  Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. Läs mer om seo-tips.

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, t.ex:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa inläggen har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer. Och helst på ett enkelt sätt.

Det spelar självklart en stor roll för rubriksättningen vilken typ av webbtext eller blogginlägg du skriver. Jag hoppas oavsett att du med dessa tips har fått med dig något för att utveckla ditt skrivande på webben. 

Tips på mer läsning:

Därför vill vi ha enkelhet i en komplex värld

Vi producerar information i en allt snabbare takt

Vi lever i en värld överbelastad av information. Och skapandet av denna information ökar bara snabbare och snabbare. Enligt Seppo Selmivuori i inlägget ”Det komplexa innehållet, eller nätet är en sophög” har 90 % av all den data människan någonsin har producerat tillkommit under de två senaste åren. Internet har gjort det enklare än någonsin att producera mycket och frekvent, något som ibland görs bara för att det är möjligt.

Foto: Jenny Asp

Svårt att hitta och sålla ut det som är relevant

Ju mer innehåll som skapas, desto mer information behöver vi ta ställning till. Det blir också svårare att hitta det vi söker och sålla ut det som är relevant, när det ständigt brusar runtom oss och mycket av informationen utgörs av skräp. Tidigare har jag bloggat om varför vi föredrar enklare texter, och det kan man även applicera på andra områden. Enkla valmöjligheter, enkel design, enkla förklaringar, enkla funktioner. Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet. I ett blogginlägg om innehållsmarknadsföring skriver jag också om behovet av tolkning och guidning.

Homo effectivus vill spara tid och energi på färre val

I morse lyssnade jag på Pernilla Jonsson på Kairos Future, doktor i företagsekonomi och specialist på varumärkesstrategi, som föreläste om big data-analys av sociala medier. Hon talade om den nutida människan som homo effectivus, och i den rollen vill vi inte ha mer information utan vi vill spara tid och energi – vilket vi får genom att skala bort val och information. Ur detta perspektiv finns det alltså inget mervärde att få fler valmöjligheter, och värdet av ett extra val blir istället allt mindre.

Vi vill enkelt kunna hitta det vi söker – och inte mer.
Vi vill kunna få en överblick och förstå.
Vi vill få hjälp med att göra våra val.
Vi vill att det ska vara enkelt.  

Tips på mer läsning:

Psykologiska orsaker till att vi föredrar enkla texter

Enkelt är smart. Och att skriva enkelt och tydligt hör ihop, något jag har bloggat om tidigare. Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Vi fattar ofta snabba och intuitiva beslut

Jag läser just nu boken Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, professor i psykologi. Det är en läsvärd bok, om man är intresserad av det mänskliga intellektet och hur det fungerar. Vi fattar ofta beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare. Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Tänka, snabbt och långsamt.

Smart att maximera läsbarheten

Enligt Kahneman är det därför smart som skribent att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, något som sker genom att man maximera läsbarheten. Att öka textens läsbarhet kan göras genom att:

  • formulera sig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Så skriver du tydliga länktexter

svartvit husfasad

Visa vart dina länkar leder och skriv vad som händer om man klickar på den. Foto: Jenny Asp

Länktext (text inuti länkar) är ett viktigt men ofta underskattat textelement. För två veckor sedan skrev jag ett blogginlägg om länkars betydelse för sökmotoroptimering. Idag fokuserar jag på länkarnas betydelse för läsaren och ger fem tips för hur man skriver tydliga och informativa länktexter i löptext.

I slutet av varje tips finns två olika länktexter för samma syfte. Först kommer ett varningsexempel på hur man inte bör skriva, och efter likamedtecknet (=) kommer ett förslag på hur man kan skriva länktexten bättre.

1. Skriv vad länken leder till

Alltför ofta ser jag länktexter som: ”läs mer”, ”klicka här” eller bara ”här”. Som läsare vet vi redan om dessa tre saker – länkar leder till mer läsning, man klickar på dem, och man gör det här. Försök istället att skriva vad länken leder till så att läsaren förstår var man hamnar och vad som händer när man klickar på länken.

  • Programmet finns även som pdf. Läs det här. = Ladda ner programmet som pdf.

2. Se länken som en fristående etikett

Det är dessutom vanskligt att använda innehållsfattiga länktexter som ”klicka här”, ur ett tillgänglighetsperspektiv för synskadade. De får ofta länktexterna upplästa separat, med talsyntes, och vad ger då ”klicka här” eller ”här” för information till denna person? Ingenting. Försök därför skriva länkar som fungerar som fristående etiketter.

  • Vill du läsa mer om sopsortering? Klicka här. = Läs mer om sopsortering.

3. Använd länken som en uppmaning

En länk fungerar som en uppmaning. Det kan handla om att uppmana till vidare läsning, att anmäla sig, kontakta någon, köpa en produkt, kommentera på en artikel eller liknande. Oavsett vad du vill uppmana läsaren till kan det vara smart att inkludera hela uppmaningen i länktexten. Dels blir det tydligt vad man ska göra, dels syns uppmaningen bättre eftersom länktexter i en särskild färg sticker ut från resten av löptexten.

  •  Här anmäler du dig till vårt nyhetsbrev. = Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

4. Placera de viktigaste orden först

När vi läser på webben skannar vi efter viktig och relevant information. Jag har tidigare bloggat om att skanningspunkter är viktiga för skrivande på webben, och även länkar är en sådan typ text som våra ögon stannar till vid. Just för att det sticker ut från resten av texten. Vi ser de första orden i texten bäst, så lägg nyckelordet tidigt i länktexten.

  • Nu finns nästa veckas lunchmeny ute. = Nu finns lunchmenyn för nästa vecka ute.

5. Samla många länkar i en länklista

Ibland har man många länkar man vill trycka in i en och samma text. Då kan det vara smart att samla dessa i en lista istället. Prioritera alltid läsbarheten – blir det rörigt att var och varannan fras består av en länk kan man med fördel samla ihop dessa i slutet av texten eller i en sidomeny.

  • Som jag läste i artikel x, artikel y och artikel z.
  • Källor:
    artikel x
    artikel y
    artikel z
Alltså, för att skriva tydliga, lättförståeliga och informativa länkar som hjälper läsaren ska du tänka på att skriva vad länken leder till, se den som en fristående etikett, länka hela uppmaningen, placera de viktigaste orden först och inte ha för många länkar i en och samma löptext om det blir rörigt för läsaren. Lycka till!

Tips på mer läsning:

SEO-tips för skrivande på webben

SEO (search engine optimization) kallas sökmotoroptimering på svenska och innebär att man optimerar webbinnehållet så att sajten hittas, värdesätts och rankas högt av sökmotorerna. Vad ska man då tänka på själv när man skriver texter på webben? Jag har sammanfattat en SEO-föreläsning av Daniel Erkstam.

Länkar och kedjor

Håll koll på vad du länkar och hur du länkar. Foto: Jenny Asp

”Det handlar om att hjälpa Google att förstå vad du gör, då är det större chans att du blir hittad för det du vill bli hittad.”

Skriv så att sökmotorerna värdesätter ditt innehåll

Tidigare i veckan var jag på frukostseminariet ”Skriv så att sökmotorerna värdesätter ditt innehåll” med Daniel Erkstam, som jobbar på den digitala kommunikationsbyrån Salgado. Daniel gav en mängd bra tips på sökmotoroptimering, som jag har sammanfattat.

SEO och tillgänglighet för synskadade går hand i hand

”Har man gjort webbplatsen så att det funkar för synskadade som använder hjälpmedel, så funkar det också för Google. Och vice versa.”

En sökmotor läser inte av webbinnehåll på samma, visuella sätt som de flesta människor gör. Den utgår istället från koden och läser av innehållet utifrån hur vi har valt att kategorisera det. En viktig sak man ska komma ihåg är att många synskadade också surfar på nätet, och de läser ungefär på samma sätt som Google. Därför ska man vara noga med att märka upp sitt innehåll med rätt rubriker, tydliga länkar och bildinformation. Då är du tydlig mot både sökmotorn och mot de som läser med hjälpmedel.

1. Ta reda på vad folk använder för sökord

”Företag kallar ofta sina tjänster för något specifikt och ganska internt, som inte alls är det folk googlar på.”

Ofta har man en bild av vad ens verksamhet gör, och det behöver inte alltid stämma överens med hur andra ser det. Man är också inne i sitt eget språk och använder specifika ord och termer, som kan skilja sig väsentligt mot hur utomstående uttrycker sig när de googlar. Därför är det viktigt att ta reda på vad folk faktiskt söker på.

  • Använd Google för att se vad folk googlar på mest just nu, i det område du befinner dig i. För några år sedan infördes Google Instant – funktionen som gör att när du börjar skriva fylls det automatiskt i vanliga sökord och synonymer i sökrutan.
  • Analysera statistiken för att se vad folk har sökt på innan de trillar in på din sajt. Ibland kanske du blir hittad på ord och sökningar du inte alls trodde. Google Analytics och Verktyg för webbansvariga är bra verktyg att använda.

2. Tänk på hur du använder länkar i dina texter

För ett antal år sedan var det ganska enkelt att fuska sig till en hög ranking sökmässigt på grund av stora antal länkar till och från sajter. Idag ställs det högre krav på att länkar är relevanta, så se till att du bara länkar till och från din sajt när det är befogat.

  • Fundera extra över formuleringarna i den text du länkar. Ord inom länken värderas högre så se till att placera viktiga ord där och beskriv vad länken leder till.
  • Se till att dina länkar leder någonstans. Sökmotorerna tycker inte om återvändsgränder eller trasiga länkar och detta kan leda till att din sajt rankas lägre.
  • Länka till innehåll som handlar om liknande saker som ditt eget. Kopplingar mellan innehåll som stämmer överens innehållsmässigt värdesätts av sökmotorerna.

3. Glöm inte bort att beskriva dina bilder

”Google kan inte läsa bilder. Beskriv därför gärna bilden.”

Många glömmer bort att döpa och beskriva sina bilder på ett relevant sätt. Det här är viktigt och behöver göras av flera skäl: för att sökmotorerna ska kunna tolka bilden, för att synskadade ska förstå vad bilden föreställer, för att bilden ska hittas i bildsökningar och för att ditt innehåll ska bli sökbart på flera sätt.

  • Döp bilden till något beskrivande. Ofta låter man bildfilen fortsätta heta något i stil med DSC3471. Det är inte särskilt informativt. Utnyttja tillfället och döp bilden till något vettigt istället. Det tjänar alla på.
  • Lägg till mer information i <title>. Detta är texten som syns när du för muspekaren över bilden. Här kan man lägga information som fotografens namn till exempel, om du inte behöver ha det i den direkta bildtexten.
  • Lägg till alternativ text i <alt>. Om man stänger av bildvisningen är det denna text som dyker upp istället. Beskriv vad bilden föreställer och försök samtidigt få med viktiga ord. Det är viktigt för både tillgänglighet och bildsökningar.

4. Sociala medier och bloggar är viktiga för SEO

”Google värderar sociala medier högre nu än tidigare. Men Wikipedia värderas fortfarande högst av allt.”

Bloggar och sociala medier är aktiva kanaler som gör att din sajt ideligen fylls på med nytt innehåll om du kopplar ihop dem. Detta värdesätts av sökmotorerna och driver trafik.

  • Håll igång din blogg och koppla den och andra flöden till din sajt.
  • Få länkar till din sajt genom att kommentera på andras bloggar. Men var relevant!

Sökmotoroptimering är en hel vetenskap. Men nu har du fått lite mer kunskap om vad du kan tänka på när du skriver på webben, för att ditt innehåll lättare ska bli hittat.

Tips på mer läsning:

Innehållsmarknadsföring – varför då? Och hur gör man?

För ett tag sedan skrev jag ett populärt inlägg om innehållsmarknadsföring och nu är det dags att ta upp tråden igen. För varför ska du som företagare bry dig om att satsa på att sprida relevant innehåll på webben? Och hur ska man tänka? 

Internet har förändrat vårt beteende

Idag finns alla på webben. Eller förväntas finnas. När vi vill ta reda på något googlar vi. Jag hittade några intressanta siffror på JG Communications sajt – 94 % av alla konsumenter inleder sitt köp med att googla. Det säger något om vilken makt information på webben har. Därför är det smart att finnas där, och dela med sig av sitt kunnande.

Använd dig av egna kanaler

Det som är smidigt med innehållsmarknadsföring är att du främst använder dig av dina egna kanaler: webbplats, blogg och sociala medier. Detta är i regel mycket billigare än att sprida sitt budskap via traditionell marknadsföring. MEN det krävs fortfarande en del jobb, även om kanalerna i princip är gratis. Du måste avsätta tid och resurser till att ta fram relevant och värdefullt innehåll, producera det och distribuera det i dina kanaler.

Byt perspektiv och roll

Det viktigaste med innehållsmarknadsföring är att byta perspektiv. Till kundens, till läsarens och till besökarens. Du ska genom ditt innehåll hjälpa till med att lösa problem, inspirera och visa på möjligheter och tänk därför på att du främst verkar i rollen som rådgivare, pedagog och inspiratör.

10 frågor att besvara för att skapa bra innehåll

Hur ska man då tänka för att ta fram vettigt och värdefullt innehåll som man kan publicera på sin sajt, i sin blogg eller dela i sociala medier? Jag har nedan ställt tio frågor och kan du besvara dem har du plötsligt en idébank att ta inspiration ur för ditt innehållsskapande.

  • Vad vill kunden och besökaren få reda på? Fokusera på det.
  • Vad söker hen för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.
  • Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.
  • Vad är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!
  • Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.
  • Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.
  • Vad är det för trender som gäller? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.
  • Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.
  • Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.
  • Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Jag hoppas att dessa tips har gett dig en hel rad uppslag på vad du skulle kunna dela med dig av. Behöver du mer hjälp på traven? Hör gärna av dig till mig.

Tips på mer läsning:

Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. 

Skiljer sig från bindestrecket

Det vanligaste felet som görs är att man blandar ihop det längre tankstrecket (–) med det kortare bindestrecket (-) och använder det senare i alla lägen. Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna. Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Så gör du ett tankstreck

När man tidigare skrev på skrivmaskin använde man bindestreck i alla lägen, eftersom det inte gick att göra tankstreck. Men på dagens datorer är det enkelt att göra tankstreck (alt – på mac, ctrl – på pc eller två – – i rad). På iphone gör du tankstreck genom att hålla in bindestrecket (tack @carwash).

1. Tankstreck – ett streck för att poängtera något

Det jag själv använder tankstrecket till allra mest är för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt. Man kan använda kolon för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som avskiljs kan man även använda semikolon.

2. Används för att markera omfång

En annan vanlig funktion tankstrecket har är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter och skrivs i dessa fall utan omgivande mellanrum.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

3. Tankstreck istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande än med de andra alternativen.

4. Ett sätt att markera repliker

Om man inte inleder repliker med citattecken kan man använda tankstreck istället. Därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter.

– Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus.

5. Tankstreck istället för punkter i listor

Man kan också använda tankstreck i listor. För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

 Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning: