3 frågor du bör ställa för att skriva relevanta webbtexter

I slutändan är det ofta texten som avgör. Och för dig som vill presentera dig på din webbplats, visa vem du är, vad din verksamhet står för och vad du kan erbjuda till den som besöker din sajt handlar det om att skapa förtroende och bli relevant. Och det gör du bäst genom att byta från ditt perspektiv – till läsarens och besökarens.

Text är otroligt viktigt på webben. Vi söker med hjälp av text, vi tar till oss information via text, vi tar oss genom olika tjänster tack vare text, vi får en känsla av ett visst företag genom texten, vi tar beslut med hjälp av text och vi köper – genom text.

Förtroende och relevans uppstår när jag som besökare

  • förstår det jag läser
  • begriper vad den här verksamheten pysslar med
  • inser hur det berör mig
  • fattar vad jag har för nytta av det jag läser
  • uppfattar att avsändaren riktar sig till mig
  • bedömer avsändaren som kunnig, ärlig och trevlig
  • upplever en relation till avsändaren.
Foto: Jenny Asp

Det känns helt enkelt reko, begripligt och självklart när jag läser. I bästa fall känner jag mig även övertygad och sugen på att fortsätta läsa, välja den här verksamheten eller köpa den här produkten.

Men, för att skapa bra webbcopy krävs tid, engagemang och kunskap. Vill du bli bättre på att skriva relevanta texter som inger förtroende? Då kan du börja med att ställa de dig dessa tre frågor.

1. Vad gör vi egentligen?

Det är otroligt lätt att fastna i ett inifrånperspektiv när man ska beskriva sin verksamhet. Man är helt insatt, vet vad allt handlar om och vad värdet är. Dessutom är man van vid sin branschs uttryck och jargong, fackord och termer. Men det är inte läsaren.

Ställ dig frågan: vad gör vi egentligen? Vettiga följdfrågor kan vara: vilket värde skapar vi egentligen? Vilka problem löser vi, egentligen? Se till att besvara detta så tidigt och tydligt som möjligt. Gärna direkt på startsidan i form av en stor rubrik. Om oss-sidan är också ett bra ställe att tidigt beskriva vad din verksamhet gör.

Ju konkretare du kan besvara frågan, desto bättre. Här är en ledtråd just ordet egentligen. När jag jobbade med texterna till sajten för Öhmans bygg kom jag fram till – efter ett långt samtal med dem – att de inte byggde vad som helst. De jobbade nästan enbart med att bygga om inne i befintliga byggnader. De förvandlar fastigheter.

2. Hur kan jag beskriva detta med vanliga ord?

Ett inifrånperspektiv medför ofta ett onödigt krångligt språk, ofta kantat med slitna klyschor eller floskler. ”Man brukar ju skriva så här i den här branschen”, kanske du tänker. Men förutom att du belastar läsarens kognitiva kapacitet (det blir svårt att läsa och förstå) inger du inte något större förtroende. Det känns slentrian.

Försök frigör dig från det här! Sträva efter ett ledigare och vanligare språk. För det behöver du bli konkret, och borra dig inåt – mot kärnan av saker och ting. Ställ dig återigen frågan: vad handlar det här om egentligen?

De bästa formuleringarna får jag i samtal. När någon berättar och beskriver för mig vad saken handlar om, med egna ord, kommer det vanliga språket fram. Våga använd det! Alla gillar att förstå vad de läser, oavsett vilken roll vi har eller vilken kunskap vi bär på. Du skapar förtroende när du visar att du är mån om läsaren.

Och dessutom – det blir lättare att hitta dig i sökmotorerna, eftersom det är större chans att du använder samma ord som den som söker.

3. Vänder jag mig till dig som läser?

Till sist, vänd dig till läsaren. I alltför många webbtexter skriver företag om ”våra kunder” eller ”de som..”, vilket inte vänder sig till mig som läser, på något sätt. Om jag redan är kund, vill jag helst bli tilltalad med ”du”. Om jag inte är kund, vill jag nog helst bli tilltalad med ”du” ändå.

Faktum är att läsaren alltid är en (1) person, därför fungerar det alltid att skriva ”du”, även om man riktar sig till fler.

Samma sak gäller ord som, vi, våra, oss. Finns det fler sådana ord än du, dina, dig? Pratar du mest om din verksamhet? Och om dina produkter eller tjänster? Försök att vända på perspektivet och se det ur besökarens ögon.

Vad har jag som besökare för behov, problem eller intressen? Vad vill jag veta? Och ha hjälp med? Fokusera på det, och du kommer skapa förtroende, relevans och relation – till mig som besöker din sajt.

Tips på mer läsning:

Tio bra intervjufrågor för skribenter

Att göra intervjuer är en vanlig journalistisk metod för att få fram underlag, fakta och citat. Genom att förbereda genomtänkta intervjufrågor säkrar du att du får fram det du vill ha ut av intervjun. Men ska du lyckas få till ett samtal med den du intervjuar krävs ett bra lyssnande – och bra följdfrågor. Här får du tips på tio olika slags följdfrågor du kan använda i de flesta intervjuer.

En bra intervju är som ett samtal. Och då krävs ett bra lyssnande, och bra följdfrågor. Foto: Jenny Asp

Som alltid när det handlar om text behöver du först klargöra syftet med intervjun när du förbereder dig. Vilken slags text ska du skriva? Vilken huvudfråga vill du få besvarad? Du kanske förbereder ett par konkreta frågor som tar upp det du vill veta.

Tänk på att formulera öppna frågor – som man inte kan svara ”ja” eller ”nej” på. Utgå från vad, vem, hur, var, varför och när?

Även om jag här har tagit med fler frågor som varianter är det viktigt att komma ihåg: ställ bara en fråga åt gången! Man kan bara svara på en fråga i taget, så ta det lugnt och ställ hellre en ny fråga när intervjupersonen har tystnat.

Ett annat tips är att våga låta det bli tyst. Var inte för snabb med att ställa en ny fråga, för ibland gör tystnaden att intervjupersonen hinner tänka efter och lägga till något mer, till det nyss sagda.

1. Kan du berätta lite om.…? Hur skulle du beskriva…?

Den första frågan i en intervju kan med fördel vara öppen och ganska generell. Det kan vara skönt för den du intervjuar att börja med något som hen enkelt kan svara på. Dyk in på ämnet och låt intervjupersonen ge sin syn på det.

2. Hur började det? Vad hände? Vad hände sen?

Frågan om hur något började eller vad som hände kan också vara en bra öppningsfråga, om ämnet handlar om en händelse eller om det finns en kronologisk ordning. ”Vad hände sen?” kan användas för att utveckla ett händelseförlopp.

3. Hur kommer det sig? Vad beror det på tror du?

Det är alltid intressant att gräva bakåt och synliggöra orsaker. Här ger du möjlighet för intervjupersonen att utveckla sin syn på händelser, fenomen eller trender.

4. Hur då? Hur menar du då? Kan du utveckla det?

Den här typen av följdfrågor kan du använda när du vill att intervjupersonen ska utveckla och förklara sitt svar. Ofta kan svaret då blir mer personligt, och du kan få mer konkreta beskrivningar eller citatvänliga formuleringar.

5. Vad tänker du om det? Vad tänkte du när det hände?

Denna fråga öppnar upp för personliga reflektioner och egna tankar, något som alltid är intressant och tacksamt att använda i texter.

6. Och hur känns det? Hur kändes det då?

På samma sätt öppnar de här frågorna upp för känslor och reflektioner från den du intervjuar.

7. Kan du ge ett exempel? Vad skulle det betyda rent konkret?

När du ber om exempel kommer den du intervjuar att behöva precisera sig och bli konkret. Det är alltid bra med faktiska och gripbara exempel, särskilt om man ska skriva om ett abstrakt ämne. Det gör att både du som skriver och den som läser kommer att skapa sig bilder i sitt inre, och därmed förstå resonemanget bättre.

8. Vad är möjligheterna? Finns det några alternativ? Val?

Frågor om möjligheter, alternativ och val fokuserar på det positiva och öppnar upp för nya perspektiv och nya frågor du kan ställa.

9. Vad är problemet? Vilka utmaningarna finns? Risker?

Frågan om vad som är problemet kan ibland kännas enkel. Men ju mer du kan få intervjupersonen att säga och beskriva själv, desto bättre. Då kan du också använda det som citat. Utmaningar och risker visar på andra perspektiv, och problematiserar ämnet. Detta passar bra att ta upp i slutet av intervjun.

10. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?

Det är alltid bra att lämna utrymme i slutet om det är något intervjupersonen vill lägga till eller komplettera.

Kom ihåg att de enkla frågorna ofta är de bästa. Även om det är bra med research och kunskaper om ämnet, kan enkla, ibland nästan uppenbara frågor ge mer konkreta svar. Var heller inte rädd att be om förklaringar och förtydliganden av den du pratar med. För ju bättre du förstår, desto bättre kommer texten också att bli.

Tips på mer läsning:

Call to action – så uppmanar du läsaren till handling

I de allra flesta texter vill man att läsaren ska göra något efter att ha läst texten. Inom marknadsföring kallar man det för call to action – en uppmaning till handling. Men förvånansvärt ofta saknar digitala texter bra avslut, något som kan påverka både besöket, förtroendet och köpet.

Foto: Jenny Asp

Framför allt digitala texter har målet att besökaren ska göra något efter att ha läst färdigt. Uppmaningarna

  • prenumera på vårt nyhetsbrev
  • köp biljetter nu
  • lägg i varukorgen
  • läs fler artiklar i ämnet

är alla exempel på call to actions. Oftast är de utformade som knappar eller länkar, och sticker ut från det övriga innehållet.

Tydliga call to actions leder till tydliga texter. När du har målet med din text klart för dig, blir den tydligare. En tydlig call to action gör det också enklare för läsaren att veta vad man ska göra – och faktiskt göra det. Det ska vara enkelt att agera!

Inga, eller dåligt formulerade call to actions, kan leda till att besökare tappar förtroendet för avsändaren. Det kan också göra att de inte hittar rätt information, gör fel val, avbryter sitt köp och går vidare någon annanstans. Och det här vill man ju inte ska hända. Så ta med dig mina nio tips på vägen mot tydliga och effektiva call to actions.

Nio tips för att skriva call to actions

  1. Ta fram ett mål för texten. Vad vill du att läsaren ska göra? Skriv det i uppmaningen.
  2. Framhäv värdet. Varför ska man klicka på knappen? Detta kan du presentera i text innan uppmaningen.
  3. Tänk på besökarens behov. Visa att du förstår problemet genom att presentera lösningen och därefter uppmaningen
  4. Vilken information letar läsaren efter? Framhäv den.
  5. Använd dig av uppmaningar. Prova att skriva ”Jag vill…” och använd texten som kommer efter det.
  6. Var hellre tydlig än spexig. Det ska inte finnas utrymme att missuppfatta texten.
  7. Var så konkret du kan. Undvik ”Klicka här” eller bara ”Läs mer”. Vad händer egentligen när man klickar?
  8. Strössla inte med call to actions. Det räcker bra med en per sida eller text.
  9. Se över dina befintliga texter. Har din sajt tydliga call to actions på samtliga sidor?

Tips på mer läsning:

Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

1. Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information. Ofta leder mer levande texter även till tydligare texter.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

2. Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva rubriker på webben

gångväg höst uppsala
Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Det är därför värt att lägga lite möda på att skriva bra rubriker.

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av. Om vi inte ser något av intresse eller förstår vad texten handlar om, klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv en rubrik – inte en överskrift

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x. ”Rubriker på webben”, men säger inte lika mycket som den konkreta ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och läsaren ser därmed enkelt hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Skriv med vanliga ord för att bli hittad

Sökbarheten är ett annat skäl till att hellre skriva informativt än spexigt på webben. Det blir lättare för andra att hitta din text om du skriver rubriker med ord eller fraser som vanliga människor brukar söka på. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?

Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. 

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, som:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa artiklarna har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer, när vi söker på nätet. Och helst på ett enkelt sätt.

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Vi människor vill ha mänskliga texter, levande texter som talar till oss och där man känner en närvaro. Men många texter är torra, svårbegripliga, abstrakta eller klyschiga. Det är en konst att bli konkret, och skriva som om man talade med en annan människa. Och därmed nå fram till den som läser.

Berätta med egna och andras ord

När jag ska skriva en text börjar jag ofta med att tala med andra. Jag är sällan helt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge när jag skriver. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag nästan lycklig.

Berätta med hjälp av andra. Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster”. Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning: