Så – ordet som (så) ofta kan strykas i skrift

”Enligt X så beror detta på…”, ”Igår så hände…”, ”Och klockan åtta så kommer…”. Känner du igen detta? Det handlar om en överflödig användning av ordet . Vi utnyttjar det frekvent när vi talar, men också ofta när vi skriver. Att använda på det här viset ger din text en pratig ton. Stryk det och du får en renare text. 

vägg linjer svartvitAnvänds ofta som utfyllnad i tal

Ordet har många användningsområden – som de flesta korta formord har i vårt språk (läs om alla användningar av ordet). En av funktionerna är utfyllnad, till exempel ”Ikväll ska jag laga något gott till middag”, där egentligen inte fyller någon särskild funktion. Plockar vi bort det händer inte mycket med innebörden, utan meningen betyder fortfarande samma sak.

Används ofta i början av en mening

Vi sätter ofta in ordet i början av meningen, efter satsens fundament (det led som står före det finita verbet). Några exempel:

  • Ikväll ska jag…
  • Oftast beror det på…
  • När jag var liten brukade jag…

Här använder vi för att visa på gränsen mellan bakgrundsinformationen och resten av satsen. Det fungerar som en liten paus mellan inledning och det som följer efteråt, något som i skrift kan ersättas med ett kommatecken om förledet är långt (till exempel en hel bisats). Ju kortare det första ledet är, desto mindre behov finns det av ett i skrift.

Skippa och få en mindre pratig text

Just eftersom vi ofta använder när vi talar följer det ofta med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt och man märker inte alltid att man använder det i sin text. Men texter som strösslas med sådana här så-n får ett pratig effekt och uppfattas som talspråklig av läsaren. Ett tips är alltså att stryka överflödiga så-n, använd sökfunktionen (ctrl + F) i dokumentet och se över vilka som behövs och vilka som kan strykas. Texten kommer att stramas upp och blir mer stringent.

Vill du veta mer om dubblering med eller läsa om språkriktighetsfrågor? Ett tips är Språkriktighetsboken som tar upp och diskuterar knepiga språkfrågor och ger rekommendationer för skrivande och språkbruk. Den är utformad av Språkrådet. 

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Berätta med hjälp av andra

Denna vecka har varit späckad med skrivande. Därav dagens tema. Jag har intervjuat människor och skrivit artiklar på löpande band. Och det kan vara bland det roligaste jag vet. Att genom ett samtal få spridda meningar nedkrafsade på papper som jag sedan knådar fram en färdig artikel ur – det är en känsla svår att beskriva. Det är flow.

Berätta med egna ord

Det jag gillar allra mest är att tala med människor; att få dem att berätta. Jag är inte alltid fullt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag lycklig.

Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster” (i företagstexter). Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning:

Comic Sans. Älskat av folket. Hatat av designbranschen.

Typografi. Form för texter. Det är ett roligt område för en text- och formälskande människa som mig. Nu har P1 startat ett nytt program om inflytelserika typsnitt – Typo. Det första programmet sändes i lördags och handlade om Comic Sans. För finns det något typsnitt som väcker känslor är det Comic Sans.

I programmet hörde man typsnittstecknare och grafiska designer uttala sig om Comic Sans. Och typsnittet väcker verkligen känslor. Antingen älskar man det på grund av dess lättillgängliga och informella intryck. Eller så hatar man den oseriösa och barnsliga känslan som Comic Sans också kan signalera.

Comic Sans är inspirerat från serietidningar och tecknades 1994 av Vincent Connare till informativa pratbubblor. Och det är också så typsnittet fungerar bäst. De runda, snälla formerna påminner om handritade barnbokstäver.

”Jag tror inte Vincent hade kunnat ana att det skulle bli en sådan uppmärksamhet och debatt kring det här typsnittet som det blev”
(Stefan Hattenbach, typsnittstecknare)

Men det är när Comic Sans används på opassande ställen som kan det bli så fel.
I programmet tar designerna upp tillfällen då de har sett typsnittet på informationsbrev från canceravdelningar, begravningsfakturor och landslagströjor. I bästa fall ser det bara oseriöst ut, men i värsta fall kan det göra ren skada och läsaren känner sig hånad.

När blev det då så fel? I programmet ger man förklaringen att det var när typsnittet hamnade i var mans dator som det fick ett eget liv. När den vanliga människan ville informera sig med sin omgivning och tog klivet från privatperson till offentlig avsändare. När konsumenten plötsligt blev producent. När vi formgav saker som inte skulle formges.

”Det är inte fel på typsnittet. Det är fel på typografin.
Det är hur man använder typsnittet som kan bli så fel”
(Carolina Laudon, typsnittstecknare).

Så var försiktig med Comic Sans. Och var medveten om vad det kan signalera. Eller så gör du som jag, och använder det inte överhuvudtaget. Nästa program kan ni höra imorgon. Det kommer att handla om Old English – från munkar till nazister.

Tips på mer läsning:

Skriv bättre texter. Del 2: textrespons.

Oavsett om du arbetar professionellt med att bedöma och granska texter eller bara brukar läsa igenom kompisens eller kollegans texter ibland tjänar du på att ha en bra modell för textrespons, något som Lena Holst ger i sin bok Skriv bättre texter. Då kommer du fram till konstruktiva och tydliga kommentarer som skribenten kan använda för att förbättra texten. Modellen kan du i viss mån även använda för att få nya perspektiv på din egen text. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man skriver bättre från början.

Hur du som läsare tar emot texten är det viktigaste
Det första du behöver ta reda på är vad du ska titta efter i texten. Fråga skribenten vilka delar av texten som hen vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt. När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

När du läser texten kan du titta efter och markera:

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder? Formuleringar som får dig att fnissa till? Läs mer om exempel på guldklimpar.

Börja på ytan och fortsätt med djupet
Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första genomläsningen säger mycket om texten. Försök att markera var du stannar upp, var du behöver läsa om, var du får associationer, var du uppskattar texten extra mycket och var den fångar din uppmärksamhet. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

Vanliga misstag och tips för att undvika dem
Texter som får omdömena för långa, för korta, för svåra, för otydliga kan oftast direkt kopplas till ett visst moment av skrivprocessen och till de olika skribenttyperna.

  • För långa texter behöver ofta fokuseras och vara extra tydliga med idéfasen, syfte och målgrupp. Skala ner innehållet och sammanfatta mer.
  • För korta texter saknar oftast fakta som behövs för att man ska kunna ta till sig innehållet. Lägg till beskrivningar och exempel som säger mycket om helheten.
  • För svåra texter är oftast för abstrakta eller så har läsaren för lite förkunskaper. Undersök vilka förkunskaper som krävs, och byt ut abstrakta ord mot konkreta.
  • För otydliga texter kan sakna fakta eller vara för oklara i skribentens huvud. Var klar över vad du vill säga och i vilken ordning. Organisera texten och tydliggör syftet.

Ge respons på ett bra sätt
När du ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast att ta upp. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar. Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte så stor fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur hens text kan tas emot.

Jag hoppas att du har nytta av dessa tips. Kom gärna med andra tips du själv har kring skrivande och respons på texter! Läs mer om hur du kan ge sorterad feedback.

Tips på mer läsning: