Tio bra intervjufrågor för skribenter

Att göra intervjuer är en vanlig journalistisk metod för att få fram underlag, fakta och citat. Genom att förbereda genomtänkta intervjufrågor säkrar du att du får fram det du vill ha ut av intervjun. Men ska du lyckas få till ett samtal med den du intervjuar krävs ett bra lyssnande – och bra följdfrågor. Här får du tips på tio olika slags följdfrågor du kan använda i de flesta intervjuer.

En bra intervju är som ett samtal. Och då krävs ett bra lyssnande, och bra följdfrågor. Foto: Jenny Asp

Som alltid när det handlar om text behöver du först klargöra syftet med intervjun när du förbereder dig. Vilken slags text ska du skriva? Vilken huvudfråga vill du få besvarad? Du kanske förbereder ett par konkreta frågor som tar upp det du vill veta.

Tänk på att formulera öppna frågor – som man inte kan svara ”ja” eller ”nej” på. Utgå från vad, vem, hur, var, varför och när?

Även om jag här har tagit med fler frågor som varianter är det viktigt att komma ihåg: ställ bara en fråga åt gången! Man kan bara svara på en fråga i taget, så ta det lugnt och ställ hellre en ny fråga när intervjupersonen har tystnat.

Ett annat tips är att våga låta det bli tyst. Var inte för snabb med att ställa en ny fråga, för ibland gör tystnaden att intervjupersonen hinner tänka efter och lägga till något mer, till det nyss sagda.

1. Kan du berätta lite om.…? Hur skulle du beskriva…?

Den första frågan i en intervju kan med fördel vara öppen och ganska generell. Det kan vara skönt för den du intervjuar att börja med något som hen enkelt kan svara på. Dyk in på ämnet och låt intervjupersonen ge sin syn på det.

2. Hur började det? Vad hände? Vad hände sen?

Frågan om hur något började eller vad som hände kan också vara en bra öppningsfråga, om ämnet handlar om en händelse eller om det finns en kronologisk ordning. ”Vad hände sen?” kan användas för att utveckla ett händelseförlopp.

3. Hur kommer det sig? Vad beror det på tror du?

Det är alltid intressant att gräva bakåt och synliggöra orsaker. Här ger du möjlighet för intervjupersonen att utveckla sin syn på händelser, fenomen eller trender.

4. Hur då? Hur menar du då? Kan du utveckla det?

Den här typen av följdfrågor kan du använda när du vill att intervjupersonen ska utveckla och förklara sitt svar. Ofta kan svaret då blir mer personligt, och du kan få mer konkreta beskrivningar eller citatvänliga formuleringar.

5. Vad tänker du om det? Vad tänkte du när det hände?

Denna fråga öppnar upp för personliga reflektioner och egna tankar, något som alltid är intressant och tacksamt att använda i texter. För vi vill läsa mänskliga texter.

6. Och hur känns det? Hur kändes det då?

På samma sätt öppnar de här frågorna upp för känslor och reflektioner från den du intervjuar.

7. Kan du ge ett exempel? Vad skulle det betyda rent konkret?

När du ber om exempel kommer den du intervjuar att behöva precisera sig och bli konkret. Det är alltid bra med faktiska och gripbara exempel, särskilt om man ska skriva om ett abstrakt ämne. Det gör att både du som skriver och den som läser kommer att skapa sig bilder i sitt inre, och därmed förstå resonemanget bättre.

8. Vad är möjligheterna? Finns det några alternativ? Val?

Frågor om möjligheter, alternativ och val fokuserar på det positiva och öppnar upp för nya perspektiv och nya frågor du kan ställa.

9. Vad är problemet? Vilka utmaningarna finns? Risker?

Frågan om vad som är problemet kan ibland kännas enkel. Men ju mer du kan få intervjupersonen att säga och beskriva själv, desto bättre. Då kan du också använda det som citat. Utmaningar och risker visar på andra perspektiv, och problematiserar ämnet. Detta passar bra att ta upp i slutet av intervjun.

10. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?

Det är alltid bra att lämna utrymme i slutet om det är något intervjupersonen vill lägga till eller komplettera.

Kom ihåg att de enkla frågorna ofta är de bästa. Även om det är bra med research och kunskaper om ämnet, kan enkla, ibland nästan uppenbara frågor ge mer konkreta svar. Var heller inte rädd att be om förklaringar och förtydliganden av den du pratar med. För ju bättre du förstår, desto bättre kommer texten också att bli.

Tips på mer läsning:

Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

Förutom att detta gör texten mer levande, blir den också tydligare.

Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Det mänskliga berättandet

Vi människor vill ha mänskliga texter, levande texter som talar till oss och där man känner en närvaro. Men många texter är torra, svårbegripliga, abstrakta eller klyschiga. Det är en konst att bli konkret, och skriva som om man talade med en annan människa. Och att nå fram.

Berätta med egna och andras ord

Något jag gillar mycket är att tala med människor, och att få dem att berätta. Jag är inte alltid fullt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge när jag skriver. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag lycklig.

Berätta med hjälp av andra. Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster”. Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning: