Klarspråk är en hållbarhetsfråga. För utan tydligt språk kan vi varken förstå, välja eller ta ansvar. Därför är klarspråk i hållbarhetskommunikation ett måste, särskilt när det nya EU-direktivet träder i kraft i år.
I takt med att hållbarhet har blivit ett allt viktigare konkurrensmedel har också språket runt hållbarhet blivit mer laddat – och ibland mer otydligt. Ord som hållbar, grön och klimatneutral används flitigt, men inte alltid med ett innehåll som går att granska eller förstå.
Det är ingen slump att EU nu skärper kraven. År 2026 träder EU-direktivet Empowering Consumers for the Green Transition i kraft. Syftet är att stärka konsumentmakten genom tydligare, mer transparent information – och att sätta stopp för vilseledande miljöpåståenden.
Som skribent och textkonsult ser jag en tydlig parallell:
klarspråk handlar om att göra kommunikationen så begriplig att mottagaren faktiskt kan förstå vad som sägs – och vad som inte sägs.
Varför behövs ett nytt EU-direktiv mot greenwashing?
Greenwashing innebär att företag använder miljövänliga ord och formuleringar utan att de backas upp av konkret handling eller fakta.
Det kan handla om:
- vaga löften om “hållbara produkter”
- fokus på små förbättringar, medan större miljöproblem utelämnas
- formuleringar som låter bra, men som inte går att kontrollera.
När språket blir för luddigt hamnar ansvaret hos mottagaren: Vad betyder det här egentligen? Kan jag lita på det?
Resultatet blir osäkerhet, misstro – och svårare val.
Med det nya direktivet ställs därför högre krav på hur företag kommunicerar hållbarhet. Begrepp som miljövänlig, grön, fossilfri och klimatneutral måste kunna förklaras och styrkas. Du hittar fler ord i Azotes guide för Gröna budskap.
Det gäller inte bara reklam och förpackningar, utan i princip all extern kommunikation – inklusive webbplatser.
Klarspråk innebär att räta ut frågetecknen
För att leva upp till de nya kraven räcker det inte att justera enstaka formuleringar. Det kräver att man på allvar granskar sina påståenden.
Bra frågor att ställa sig är:
- Vad menar vi egentligen med det här?
- På vilket sätt är detta hållbart – rent konkret?
- Hur arbetar vi med frågan i praktiken?
- Vilka siffror, data eller exempel kan backa upp det med?
- Förstår en utomstående vad vi menar, eller behöver vi förklara mer?
När texterna blir tydligare blir också kommunikationen mer trovärdig. Du minskar också risken för greenwashing – och gör det lättare för mottagaren att fatta informerade beslut.
Våga vara ärlig om det som inte är helt klart
Hållbar omställning är en process. Ingen organisation har alla svar, och ingen är “klar”.
Därför är ärlighet och transparens en styrka i hållbarhetskommunikation. Det är fullt möjligt, och ofta klokt, att berätta om:
- målkonflikter
- svårigheter
- områden där ni ännu inte nått hela vägen
Att vara tydlig med var ni befinner er just nu bygger mer förtroende än perfekta formuleringar utan substans. Det här är klarspråk på riktigt.
Klarspråk i hållbarhetskommunikation är ett ansvarstagande
Klarspråk handlar inte bara om korta meningar och enkla ord.
Det handlar om ansvar.
När du kommunicerar tydligt om hållbarhet tar du ansvar för:
- din verksamhet
- mottagaren
- de val kommunikationen faktiskt leder till.
I slutändan är språket ett verktyg för handling.Och varje ord räknas när vi vill göra hållbarhet begriplig.
Hur tydlig är er hållbarhetskommunikation i dag? Finns det formuleringar på er webb som låter bra – men är svåra att förstå eller kontrollera?
Vill du ha hjälp med att skapa klarspråk i hållbarhetskommunikation?
Jag hjälper gärna till med att se över era texter, eller ta fram helt nya.