Tio bra intervjufrågor för skribenter

Att göra intervjuer är en vanlig journalistisk metod för att få fram underlag, fakta och citat. Genom att förbereda genomtänkta intervjufrågor säkrar du att du får fram det du vill ha ut av intervjun. Men ska du lyckas få till ett samtal med den du intervjuar krävs ett bra lyssnande – och bra följdfrågor. Här får du tips på tio olika slags följdfrågor du kan använda i de flesta intervjuer.

En bra intervju är som ett samtal. Och då krävs ett bra lyssnande, och bra följdfrågor. Foto: Jenny Asp

Som alltid när det handlar om text behöver du först klargöra syftet med intervjun när du förbereder dig. Vilken slags text ska du skriva? Vilken huvudfråga vill du få besvarad? Du kanske förbereder ett par konkreta frågor som tar upp det du vill veta.

Tänk på att formulera öppna frågor – som man inte kan svara ”ja” eller ”nej” på. Utgå från vad, vem, hur, var, varför och när?

Även om jag här har tagit med fler frågor som varianter är det viktigt att komma ihåg: ställ bara en fråga åt gången! Man kan bara svara på en fråga i taget, så ta det lugnt och ställ hellre en ny fråga när intervjupersonen har tystnat.

Ett annat tips är att våga låta det bli tyst. Var inte för snabb med att ställa en ny fråga, för ibland gör tystnaden att intervjupersonen hinner tänka efter och lägga till något mer, till det nyss sagda.

1. Kan du berätta lite om.…? Hur skulle du beskriva…?

Den första frågan i en intervju kan med fördel vara öppen och ganska generell. Det kan vara skönt för den du intervjuar att börja med något som hen enkelt kan svara på. Dyk in på ämnet och låt intervjupersonen ge sin syn på det.

2. Hur började det? Vad hände? Vad hände sen?

Frågan om hur något började eller vad som hände kan också vara en bra öppningsfråga, om ämnet handlar om en händelse eller om det finns en kronologisk ordning. ”Vad hände sen?” kan användas för att utveckla ett händelseförlopp.

3. Hur kommer det sig? Vad beror det på tror du?

Det är alltid intressant att gräva bakåt och synliggöra orsaker. Här ger du möjlighet för intervjupersonen att utveckla sin syn på händelser, fenomen eller trender.

4. Hur då? Hur menar du då? Kan du utveckla det?

Den här typen av följdfrågor kan du använda när du vill att intervjupersonen ska utveckla och förklara sitt svar. Ofta kan svaret då blir mer personligt, och du kan få mer konkreta beskrivningar eller citatvänliga formuleringar.

5. Vad tänker du om det? Vad tänkte du när det hände?

Denna fråga öppnar upp för personliga reflektioner och egna tankar, något som alltid är intressant och tacksamt att använda i texter.

6. Och hur känns det? Hur kändes det då?

På samma sätt öppnar de här frågorna upp för känslor och reflektioner från den du intervjuar.

7. Kan du ge ett exempel? Vad skulle det betyda rent konkret?

När du ber om exempel kommer den du intervjuar att behöva precisera sig och bli konkret. Det är alltid bra med faktiska och gripbara exempel, särskilt om man ska skriva om ett abstrakt ämne. Det gör att både du som skriver och den som läser kommer att skapa sig bilder i sitt inre, och därmed förstå resonemanget bättre.

8. Vad är möjligheterna? Finns det några alternativ? Val?

Frågor om möjligheter, alternativ och val fokuserar på det positiva och öppnar upp för nya perspektiv och nya frågor du kan ställa.

9. Vad är problemet? Vilka utmaningarna finns? Risker?

Frågan om vad som är problemet kan ibland kännas enkel. Men ju mer du kan få intervjupersonen att säga och beskriva själv, desto bättre. Då kan du också använda det som citat. Utmaningar och risker visar på andra perspektiv, och problematiserar ämnet. Detta passar bra att ta upp i slutet av intervjun.

10. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?

Det är alltid bra att lämna utrymme i slutet om det är något intervjupersonen vill lägga till eller komplettera.

Kom ihåg att de enkla frågorna ofta är de bästa. Även om det är bra med research och kunskaper om ämnet, kan enkla, ibland nästan uppenbara frågor ge mer konkreta svar. Var heller inte rädd att be om förklaringar och förtydliganden av den du pratar med. För ju bättre du förstår, desto bättre kommer texten också att bli.

Tips på mer läsning:

Call to action – så uppmanar du läsaren till handling

I de allra flesta texter vill man att läsaren ska göra något efter att ha läst texten. Inom marknadsföring kallar man det för call to action – en uppmaning till handling. Men förvånansvärt ofta saknar digitala texter bra avslut, något som kan påverka både besöket, förtroendet och köpet.

Foto: Jenny Asp

Framför allt digitala texter har målet att besökaren ska göra något efter att ha läst färdigt. Uppmaningarna

  • prenumera på vårt nyhetsbrev
  • köp biljetter nu
  • lägg i varukorgen
  • läs fler artiklar i ämnet

är alla exempel på call to actions. Oftast är de utformade som knappar eller länkar, och sticker ut från det övriga innehållet.

Tydliga call to actions leder till tydliga texter. När du har målet med din text klart för dig, blir den tydligare. En tydlig call to action gör det också enklare för läsaren att veta vad man ska göra – och faktiskt göra det. Det ska vara enkelt att agera!

Inga, eller dåligt formulerade call to actions, kan leda till att besökare tappar förtroendet för avsändaren. Det kan också göra att de inte hittar rätt information, gör fel val, avbryter sitt köp och går vidare någon annanstans. Och det här vill man ju inte ska hända. Så ta med dig mina nio tips på vägen mot tydliga och effektiva call to actions.

Nio tips för att skriva call to actions

  1. Ta fram ett mål för texten. Vad vill du att läsaren ska göra? Skriv det i uppmaningen.
  2. Framhäv värdet. Varför ska man klicka på knappen? Detta kan du presentera i text innan uppmaningen.
  3. Tänk på besökarens behov. Visa att du förstår problemet genom att presentera lösningen och därefter uppmaningen
  4. Vilken information letar läsaren efter? Framhäv den.
  5. Använd dig av uppmaningar. Prova att skriva ”Jag vill…” och använd texten som kommer efter det.
  6. Var hellre tydlig än spexig. Det ska inte finnas utrymme att missuppfatta texten.
  7. Var så konkret du kan. Undvik ”Klicka här” eller bara ”Läs mer”. Vad händer egentligen när man klickar?
  8. Strössla inte med call to actions. Det räcker bra med en per sida eller text.
  9. Se över dina befintliga texter. Har din sajt tydliga call to actions på samtliga sidor?

Tips på mer läsning:

Dela upp din text – så blir den lättare att läsa

När du delar upp din text och gör den lätt att skanna av, blir den lättare att läsa. Det här är särskilt viktigt på webben – där vi skumläser och snabbt överger en text om den känns för svårläst eller ointressant. Här kommer nio tips på hur du kan dela upp texten och skapa överblick för läsaren. 

1. Tydliga rubriker

Rubriken är ofta det första du ser av en text – och många gånger är det den som avgör om du läser vidare eller inte. På webben är det tydlighet som gäller, både för läsaren och sökbarhetens skull. Skriv rubriker som sammanfattar innehållet, och använd vanliga ord som du kan bli hittad på.

2. Sammanfattande ingresser

En ingress är en fetmarkerad inledning av en text. I några få meningar sammanfattar du textens innehåll, och ger läsaren en chans att avgöra om hen vill läsa vidare eller inte. Ingressen fungerar både som en sammanfattning för texten och som en lockande väg in i en text.

Ögat dras till det som sticker ut, även i text. Foto: Jenny Asp

3. Luftiga stycken

På webben skapar du stycken med hjälp av blankrader. De gör att texten känns luftig och lätt att överblicka. Ett nytt stycke tar upp någonting nytt – en ny tanke, ett nytt ämne eller en ny kategori. På webben kan man ha ganska korta stycken, eftersom många läser på små skärmar där raderna blir korta.

4. Vägledande mellanrubriker

Mellanrubriker är perfekta för att lätta upp en längre text och lyfta fram information. De utgör också punkter som ögat söker sig till vid snabb läsning. Om man letar efter specifik information kan mellanrubrikerna guida dig till rätt del av texten. Tänk på att läsaren ska få reda på något, bara genom att läsa mellanrubriken.

5. Kompakta punktlistor

Punklistor är fantastiska för kortfattad information som enkelt kan delas upp. De passar särskilt bra när många saker ska räknas upp i samma mening, eftersom de gör informationen kompakt och lättöverskådlig. Tänk bara på att inte ha för många, eller för långa punkter.

6. Informativa bildtexter

De flesta texter samspelar med bilder. Ögat älskar bilder och blicken dras därför också gärna till den text som står bredvid eller under bilden. Se till att använda den platsen för att ge läsaren information och ingångar till den övriga texten.

7. Samlande faktarutor

Om du har en faktatung text blir den lättare att läsa om du lyfter ut viss information till en faktaruta. Här kan du också samla spretiga fakta som inte riktigt passar in i resten av texten.

8. Fetstilade fraser

Att markera nyckelord eller fraser med fetstil är ett sätt att framhäva något viktigt. Blicken dras direkt till det som grafiskt sticker ut i texten. Se bara till att du inte strösslar med fetstil allt för mycket – det kan uppfattas som stökigt.

9. Markerad call to action

Vill du att användaren ska göra något efter att ha läst din text? Se då till att ha med en tydlig och enkel call to action – en uppmaning till handling. Det kan vara ”Läs mer om ämnet”, ”Köp din biljett” eller ”Lägg i varukorgen”. Du kan markera den med hjälp av en länk eller knapp som sticker ut från resten av texten.

Vill du lära dig mer om att skriva rubriker, ingresser, punktlistor eller call to action?

 

Tips på mer läsning:

Mina fem bästa språkverktyg på nätet

Skriver du i jobbet? Eller privat? Då hoppas jag att du har koll på dessa fem språkliga hjälpmedel som gör vem som helst till en bättre skribent. De är också oumbärliga när man granskar eller korrar texter. 

1. Svenska.se

På svenska.se finns tre samlade språkresurser: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB). När du söker på ett ord kan du därför enkelt se hur det definieras, stavas, böjs och – vad det har för historia. Väldigt smidigt och användbart!

Solnedgång, solfall, solbärgning, kvällning, kvällsrodnad, solens sista strålar livets afton. Synonymer ger variation till texten. Foto: Jenny Asp

2. Synonymer.se

När jag skriver har jag ofta behov av att variera mig, eller hitta specifika ord jag är ute efter. På synonymer.se får du snabbt en mängd olika alternativ till ordet du söker på, både synonymer och antonymer (motsatsord).

3. TT-språket

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp som är till för alla som skriver, inte bara journalister. Det är dessa riktlinjer som de flesta svenska medier följer. Här hittar du svar på allmänna skrivfrågor och hur du ska skriva namn, titlar och fackuttryck.

4. Myndigheternas skrivregler

I Myndigheternas skrivregler hittar du detaljerade rekommendationer för klarspråk, stavning, böjning, förkortningar – ja det mesta helt enkelt. Boken Svenska skrivregler, som är ännu mer uttömmande och uppdaterad, finns än så länge i tryckt form.

5. Svarta listan

För att undvika krångligt byråkratspråk kan Regeringskansliets svarta listan vara värt att slänga ett öga på. Här tipsar man om vilka ord man bör undvika, och vad man kan skriva istället. Som t.ex anmoda, nyttja och åligga. Skriv hellre uppmana, använda och vara skyldig att.

Vilka är dina bästa språkliga verktyg på nätet?

Tips på mer läsning:

Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

1. Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information. Ofta leder mer levande texter även till tydligare texter.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

2. Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Synen på grammatik

Grammatik. Ett ord och ett ämne som många associerar med svårt, trist eller onödigt. Jag undrar varför det är så. För grammatik är ju egentligen ganska fantastiskt. Det är systemen och strukturerna som beskriver hur språket fungerar. Och grammatiken som verktyg underlättar när man vill  lära sig ett nytt språk – och när man diskuterar språk och texter. 

En samling regler, eller?

Grammatik. Trist, svårt och meningslöst? Eller spännande, roligt och nödvändigt? Foto: Jenny Asp

Ett skäl till att man kanske inte gillar grammatik är att man ser det som en samling regler för hur man ska använda språket. Enligt vissa får man kanske inte säga ”han är större än mig” (objektsform), eftersom det strider mot vad de har lärt sig: att det heter ”han är större än jag (är)” (subjektsform).

Men språket förändras hela tiden, och när majoriteten säger ”han är större än mig” – tja, då är det så det heter.  Idag är båda formerna lika vanliga – och därför lika korrekta.

Man brukar skilja mellan preskriptiv och deskriptiv grammatik. Den preskriptiva grammatiken är normerande och ger rekommendationer för språkbruket, medan den deskriptiva grammatiken istället försöker beskriva hur språket faktiskt ser ut, och hur vi använder det. Det finns en poäng med båda sorterna, till exempel är det smidigt att ha normerande skrivregler som ger oss ett enhetligt skriftspråk. Men i slutändan är det vi språkbrukare som bestämmer hur språket ser ut – inte grammatiken.

Men jag kan ju tala mitt modersmål perfekt

Ett annat skäl till varför man kan tycka att grammatik är onödigt att lära sig, är att man redan talar sitt modersmål perfekt. Har man svenska som modersmål, ja då vet man bara att det heter ”Igår åt vi middag hemma” och inte ”Igår vi åt middag hemma”, som klingar fel. Däremot heter det ”Vi åt middag hemma”. Märker du hur verben kastas om?

Rak ordföljd innebär att subjektet (vi) kommer före predikatet (åt). Omvänd ordföljd är tvärtom, och används när vi inleder meningen med något annat än subjektet (igår). Det här kan vara knepigt att lära sig om man inte har det från början i sitt språk. Och det ÄR svårt att lära sig företeelser i språk, som inte har någon motsvarighet i ens modersmål.

I de bästa av världar skulle man lära sig alla språk som man lär sig sitt modersmål. Alltså genom att bada i språket konstant i flera år, och sakta men säkert snappa upp konstruktioner och funktioner genom ständig övning. Men vi har sällan varken den tiden eller inlärningsförmågan, när vi har blivit äldre än två år. Så därför behöver man förklaringar, konstruktioner och regler – som hjälper en att se mönstren i språket. Alltså grammatiken.

En grund för att kunna prata om språk – och text

För att kunna prata om språk behöver man också de grammatiska begreppen. Jag har hittills skrivit om verb, subjekt, objekt, predikat, rak och omvänd ordföljd. Om jag inte hade kunnat använda de begreppen hade det plötsligt blivit ganska besvärligt att förklara vad jag menade. Vad skulle man säga istället för verb? Saker man gör? Saker som sker? Ja, du fattar.

Kommer man in på texter och skrivande är det också väldigt praktiskt, för att inte säga nödvändigt att ha en grammatisk grundförståelse. Det blir annars väldigt svårt även där att tala om hur verb gör en text mer aktiv och ofta tydligare, medan allt för många substantiv kan tynga ner en text och göra den svårare att förstå. Det senare kallas för nominal stil och används ofta i byråkratiska texter.

Till exempel:

  • I februari genomförs utredningen (substantiv) av orsaken till de ökade kostnaderna.
  • I februari utreder (verb) vi orsaken till de ökade kostnaderna.

Här bytte jag även ut den passiva verbkonstruktionen (genomförs utredningen) mot en aktiv (utreder vi). När man berättar vem som gör vad blir innehållet i texten tydligare.

Det här var några av mina tankar om grammatik. Hur ser dina ut?

Tips på mer läsning:

Hur skriver man punktlistor?

Att använda sig av punktlistor är bra för att lätta upp en text, framhäva viss information, förtydliga uppräkningar och ge överblick över innehållet. Punktlistor fungerar särskilt bra på webben och i långa texter, men passar egentligen i alla texter som innehåller information.

Tre allmänna tips:

  • Håll listan ganska kort – upp till sju punkter brukar vara en bra längd.
  • Var kortfattad – och försök skriva punkterna med så lite text som möjligt.
  • Använd inte för många punktlistor i en och samma text. Då tappar de sin funktion.
Ögat dras till punktlistor – eftersom de sticker ut i texten. Därför är det bra att använda punktlistor för information som är särskilt viktig.  Foto: Jenny Asp

1. Tänk på symmetrin

Punktlistor behöver vara symmetriska. Det innebär att de är uppbyggda på samma sätt: med uppmaningar (som ovan), med substantiv, med enstaka ord eller hela meningar. Man ska därför inte blanda olika former i samma punktlista.

2. Gör rätt med stora och små bokstäver

Det finns två enkla regler för när man använder stora och små bokstäver i punktlistor:

  • Stora bokstäver används om varje punkt består av en fullständig mening.
  • Små bokstäver används i alla andra fall.

3. Gör rätt med skiljetecken

Kolon använder du om punktlistan består av fristående meningar. Om hela listan fungerar som en sammanhängande mening använder du inte kolon. Jämför exempel 1 och 2 nedan.

Punkt används efter varje självständig mening i en punktlista, men annars bara efter det sista ledet. Jämför exemplen nedan.

Inga kommatecken används före eller i punktlistor. Man kan tänka sig att kommatecknen i en uppräkning försvinner när man gör om det till en punktlista.

Exempel 1
Kom ihåg:

  • Ta med dig varma kläder.
  • Gör matsäck.
  • Glöm inte gummistövlar.

Exempel 2
Kom ihåg att ta med dig

  • varma kläder
  • matsäck
  • gummistövlar.

Ett bra knep är att tänka hur det hade sett ut i vanlig löptext – självständiga meningar eller uppräkningar skrivs på samma sätt där som i punktlistorna. Lycka till!

Tips på mer läsning:

Tio vanliga korrekturfel du kan undvika

Korrekturläsning handlar om att skapa korrekta texter. När man stöter på ett fel i en text hakar man upp sig, och tappar lite av förtroendet till avsändaren. Här kommer tio vanliga korrfel du kan hålla utkik efter – och undvika – i din text.

När man korrekturläser en text fokuserar man på textens yta: stavning, skiljetecken, meningsbyggnad, förkortningar och sifferuttryck. Foto: Jenny Asp

1. Svårstavade ord

Med hjälp av stavningskontrollen kommer du långt. Men felstavade eller felskrivna ord kan ändå slinka igenom. Kan du svenskans mest svårstavade ord? Det kan vara värt att kika igenom din text efter just dessa ord och kontrollera att du har skrivit dem rätt.

2. Stora eller små bokstäver?

Jag ser ofta flerordiga namn med stora bokstäver på båda orden. Till exempel ”Uppsala Universitet”. Här gäller det att kolla upp hur organisationen eller företaget har valt att skriva sitt namn. Idag finns inga svenska universitet som skriver ”universitet” med stort -U.

Oftast gäller regeln att bara första ordet, och ord som i sig är namn, skrivs med stor bokstav. Alltså ska det vara ”Uppsala universitet”. ”Högskolan Dalarna” skrivs däremot med stort -D eftersom ”Dalarna” är ett namn i sig.

3. Tankstreck eller bindestreck?

Ett skiljetecken som kan vara klurigt att använda är tankstrecket, som är längre än bindestrecket och har en annan användning. Det används ofta för att markera omfång, repliker eller inskjutningar.

4. Semikolon

Ett annat skiljetecken som ofta används på fel sätt är semikolon. Det allra lättaste är att undvika det, om man inte är säker på hur det ska användas. Eller så vill du utveckla ditt skrivande och lära dig att behärska semikolonets användning.

5. Satsradningar – när är de okej?

Satsradning innebär att man radar upp två huvudsatser efter varandra. Till exempel ”Det snöar ute, det är alldeles vitt”. Det är okej att satsrada, så länge den andra satsen förklarar eller förstärker den första. Det klingar sämre om man skulle skriva ”Det snöar ute, imorgon börjar skolan” som inte hänger ihop lika väl. Ett enkelt sätt att undvika satsradning är att foga ihop satserna med ett bindeord: ”Det snöar ute, och imorgon börjar skolan”.

6. Onödiga ”så” och ”ju”

Ordbehandlarens sökfunktion kan användas till att gå igenom specifika ord eller tecken. I många texter finns överflödiga ”så” eller ”ju” som med fördel kan strykas, för att texten ska bli mindre pratig.

7. Kontrollera förkortningar

I de allra flesta fall är det tydligare att skriva ut förkortningar. Väljer du att använda förkortningar finns det korrekta sätt att skriva dem på. De vanligaste förkortningarna hittar du här. Se även till att du är konsekvent och skriver dem på samma sätt i din text. Här är sökfunktionen smidig att använda.

8. Tal – siffror eller bokstäver?

Upp till 12 eller 20 brukar man skriva tal i bokstäver. ”Två personer möttes på vägen”, inte ”2 personer”. Stora tal brukar man gruppera i tresiffriga grupper från höger. Alltså 3 400, 10 000 eller 1 500 000. Det blir lättast att läsa så.

9. Procenttecken

Ett vanligt fel är att missa mellanslaget mellan siffra och procenttecken. Det ska alltså vara 8 %, inte 8%.

10. Avstavningar

Om texten är layoutad bör du se över eventuella avstavningar. Det innebär att dela upp ett ord, så en del hamnar på en rad, och en del på nästa rad. Försök att inte ha för många avstavningar, eftersom de försvårar läsningen till viss del. Här kan du testa avstavningar i Språkrådets avstavningslexikon.

Tips på mer läsning:

Vad är klarspråk?

Sedan 2009 har Sverige en språklag. Den slår fast att det offentliga språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är detta som kallas klarspråk.  Även om lagen gäller offentlig sektor, tjänar alla på att tänka klarspråk i sin kommunikation. 

Vårdat, enkelt och begripligt språk

Klarspråk innebär att skriva tydliga och begripliga texter, som fungerar i sitt sammanhang. Det yttersta målet med detta är av demokratisk art – alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad offentliga verksamheter kommunicerar. 

Språkrådet förklarar klarspråksparagrafen (s. 7) så här:

1. skriva vårdat = följa den officiella språkvårdens rekommendationer
2. skriva begripligt = undvika svårbegripliga ord och krånglig grammatik
3. skriva enkelt = skriva så att mottagaren förstår.

Klarspråksparagrafen för offentliga verksamheter finns i Sveriges språklag sedan 2009. Foto: Jenny Asp

Fördelar med klarspråk

Klarspråk är att skriva för läsaren, mottagaren eller användaren. Olika texter kan ha olika mål, men alla vill att deras texter ska bli lästa och förstådda. Kanske också att de resulterar i en handling eller reaktion. Klarspråk leder till att läsaren snabbare förstår texten, och därför är klarspråk något som alla vinner på i längden – både offentliga och privata verksamheter. Ingen klagar någonsin på att en text är för lätt att förstå.

Klarspråk leder till

  • bättre läsbarhet
  • högre trovärdighet
  • att fler läsare förstår innehållet
  • färre missförstånd och frågor
  • minskad frustration
  • bättre service
  • sparad tid,  energi och pengar
  • bättre sökbarhet på nätet
  • en positivare bild av avsändaren.

Vill du ha tips på hur du kan skriva klarspråk?

Tips på mer läsning:

Fem tips för en bra ”Om oss”-sida

”Om oss”-sidan är ofta en av de mest besökta sidorna på webbplatser. Men gång på gång blir man som besökare mest frustrerad av ogenomtänkta och inåtvända texter. Läs mina fem tips på hur du istället skriver en relevant, användbar och engagerande om-sida.

1. Berätta vem du är och vad du gör

Foto: Jenny Asp
Glöm inte att lägga lite krut på om-sidan på din sajt. Foto: Jenny Asp

Det första jag vill veta när jag hamnar på en sajt är: Vad är det här? Vad är det för organisation och vad gör de? Jag väljer oftast att klicka på ”Om oss” för att snabbt hitta svaren där, och därför blir det i mina ögon sidans främsta syfte att berätta vem man är och vad man gör. Om du inleder om-sidan med en kort och ganska neutral sammanfattning av din verksamhet (tänk Wikipedia) har du antagligen besparat många besökare en hel del frustration.

Ta inte för givet att alla vet vad du gör, eller att de hittar den informationen på startsidan det första de gör. Större organisationer tenderar att ha webbplatser som är späckade av information, och ofta är det svårt att få ett snabbt svar på den viktigaste frågan: Vad är det här?

2. Byt perspektiv till besökarens

Många gör misstaget att skriva för mycket om sig själva på om-sidan. Det är vanligt att ordet ”vi” förekommer mycket oftare än ”du”. Även om du skriver om dig och ditt företag, får du inte glömma bort besökarens perspektiv. Vi är alltid mer intresserade av oss själva än av andra – och det gäller även den som besöker din sajt. Kan du få om-sidan att handla om dig, men även inkludera besökaren har du vunnit mycket.

Utgå från frågorna:

  • Vad kan du hjälpa besökaren med?
  • Vilket behov kan hen tänkas ha?
  • Vad vill besökaren få reda på?
  • Vilket problem kan du lösa?
  • Vad kan hen ha nytta av?

3. Visa upp människorna och det mänskliga

Om-sidan är platsen där man kan tillåta sig att vara mer personlig. Det är också rätt plats för att berätta om sina värderingar, drivkrafter och drömmar. Gör inte misstaget att klippa in text direkt från ett policydokument eller liknande. Den behöver skrivas om för nya läsare och ett nytt sammanhang, så använd en äkta röst och prata direkt med besökaren.

Du kan också välja att lyfta fram människorna bakom organisationen för att skapa förtroende och trygghet. Det gäller oavsett om din verksamhet består av en enda person, eller flera hundra. Människor vill ha kontakt med människor, och en bild är ett enkelt sätt att skapa detta. Om du väljer att skriva mycket om personerna bakom är det smart att göra en undersida för detta, så det inte blir för mycket information på en gång.

4. Lyft fram varför man ska välja dig

Nu har du berättat vem du är, vad du gör och hur du kan hjälpa besökaren. Men vad är speciellt med dig och ditt företag? Varför ska besökaren eller den potentiella kunden välja dig? Lyft fram det som är speciellt och framgångsrikt med din verksamhet, utan att skryta. Håll dig till fakta och visa upp referenser, certifikat eller priser – om det är relevant för saken. Om du har en helt ny verksamhet är det kanske bättre att berätta om visioner, drömmar och mål.

5. Led besökaren vidare

En sista detalj är lätt att glömma: att leda besökaren vidare dit du helst vill att hen ska gå. Det kan vara att kontakta dig, läsa mer om dina produkter eller tjänster, läsa en artikel på din blogg eller något annat. Men låt inte sidan bara ta slut, utan att ha erbjudit en väg vidare på din webbplats.

Tips på mer läsning: