Fem tips för att skriva bra rubriker på webben

gångväg höst uppsala

Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Att lägga lite möda på att skriva bra rubriker är därför väl värt mödan.

Bra rubriker leder till läsning

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av, och ser vi inget av intresse eller förstår vi inte vad texten handlar om klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv rubriken som en hel mening

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x ”Rubriker på webben” men säger inte lika mycket som ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och gör det enkelt att se hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Tänk på sökbarheten

Ett annat skäl till att hellre skriva informativa än spexiga rubriker på webben är sökbarheten. Det blir lättare för någon annan att hitta din text om du har en rubrik som innehåller ord eller fraser någon troligtvis skulle kunna googla. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?  Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. Läs mer om seo-tips.

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, t.ex:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa inläggen har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer. Och helst på ett enkelt sätt.

Det spelar självklart en stor roll för rubriksättningen vilken typ av webbtext eller blogginlägg du skriver. Jag hoppas oavsett att du med dessa tips har fått med dig något för att utveckla ditt skrivande på webben. 

Tips på mer läsning:

Psykologiska orsaker till att vi föredrar enkla texter

Enkelt är smart. Och att skriva enkelt och tydligt hör ihop, något jag har bloggat om tidigare. Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Vi fattar ofta snabba och intuitiva beslut

Jag läser just nu boken Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, professor i psykologi. Det är en läsvärd bok, om man är intresserad av det mänskliga intellektet och hur det fungerar. Vi fattar ofta beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare. Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Tänka, snabbt och långsamt.

Smart att maximera läsbarheten

Enligt Kahneman är det därför smart som skribent att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, något som sker genom att man maximera läsbarheten. Att öka textens läsbarhet kan göras genom att:

  • formulera sig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. 

Skiljer sig från bindestrecket

Det vanligaste felet som görs är att man blandar ihop det längre tankstrecket (–) med det kortare bindestrecket (-) och använder det senare i alla lägen. Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna. Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Så gör du ett tankstreck

När man tidigare skrev på skrivmaskin använde man bindestreck i alla lägen, eftersom det inte gick att göra tankstreck. Men på dagens datorer är det enkelt att göra tankstreck (alt – på mac, ctrl – på pc eller två – – i rad). På iphone gör du tankstreck genom att hålla in bindestrecket (tack @carwash).

1. Tankstreck – ett streck för att poängtera något

Det jag själv använder tankstrecket till allra mest är för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt. Man kan använda kolon för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som avskiljs kan man även använda semikolon.

2. Används för att markera omfång

En annan vanlig funktion tankstrecket har är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter och skrivs i dessa fall utan omgivande mellanrum.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

3. Tankstreck istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande än med de andra alternativen.

4. Ett sätt att markera repliker

Om man inte inleder repliker med citattecken kan man använda tankstreck istället. Därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter.

– Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus.

5. Tankstreck istället för punkter i listor

Man kan också använda tankstreck i listor. För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

 Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning:

Läsambassadörer vill vända den nedåtgående lästrenden i skolan

Foto: Jenny Asp. En bokhandel, flera boklådor?

Sverige tappar sin världsposition.
I somras bloggade jag om vikten av läsning och om unga som läser allt färre böcker. Nu har debatten blivit aktuell igen i och med internationella undersökningar som visar att svenska skolbarn halkar efter i läsförmåga. Och nu handlar det om facklitteratur. 4 700 svenska skolbarn i årskurs fyra har deltagit i de internationella kunskapsmätningarna PIRLS 2011 och TIMSS 2011. Dessa resultat har man fått fram.

  • De duktiga läsarna har blivit färre
  • Eleverna har blivit sämre på att förstå och tolka faktatexter
  • Flickor har fortfarande bättre resultat än pojkar, men har samtidigt fått sämre resultat
  • Den socioekonomiska bakgrunden spelar stor roll. Barn som kommer från hem med välutbildade, läsande föräldrar har bättre resultat

En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning

Om man inte utvecklar sin djupläsning utan bara stannar vid så kallad ytläsning får man svårt att förstå vad man egentligen läser. Det blir också svårt att kritiskt granska det man läser. Och att förstå innebörden i texten man läser såväl som att kunna ifrågasätta den är grunden till det mesta lärandet. Det säger Martin Widmark, författare och läsambassadör som kämpar för mer läsning i skolorna. Han menar att skolan ofta lägger över ansvaret för läsningen på hemmen, och de hem som inte har någon lästradition tycker istället att det är skolans skyldighet att hålla i lästräningen.

Ett land som missköter barnens läsning
kommer det inte att gå bra för
(Martin Widmark).

Läsningen behöver ske i grupp. Med en lärare som guidar.

Dilsa Demirbag-Sten skrev häromdagen i DN om Martin Widmarks projekt En läsande klass. Projektet går ut på att få förskole- och skolklasser att läsa trettio minuter om dagen. Han vill på ett konkret sätt få skolan och de enskilda lärarna att återta ansvaret för barnens läsutveckling. Läraren behövs för att diskutera texter, förklara ord och vägleda läsandet med skolbarnen. Det räcker inte med att sitta själv och läsa. Särskilt om den sortens läsande inte ens blir av. 

Läsambassadörer sprider intresse för böcker.

Jag blir glad när jag läser om författare och andra läsambassadörer som turnerar skolor runt för att sprida sitt engagemang och intresse för läsandet. Som vill göra läsningen lustfylld, lärorik och lagom utmanande. Och det tror jag är vad som krävs för att lästrenden ska vända. I en alltmer fragmenterad värld full av förströelse och digital skumläsning måste poängen med långläsning och djupläsning få upptäckas och uppskattas av barnen.

Tips på mer läsning:

Skriv enkelt. Så blir din text tydlig.

Särskilt webbtexter behöver vara enkla och tydliga.

Enkelt är smart

Häromdagen gjorde jag föreläsardebut på Uppsala universitet. Temat var webbtexter och mottagaranpassning och åhörarna var studenter som läser Professionell svenska A.

Två saker återkom jag hela tiden till:

1. Förklara snabbt för läsaren vad det handlar om. Var sjyst mot läsaren.

2. Skriv enkelt och tydligt. Det tjänar du alltid på. Enkelt är smart.

Samma sak gäller för alla texter

Det här är egentligen inte råd endast för webbtexter. Det gäller alla texter. Saken med webbtexter är att man som skribent har ännu kortare tid på sig att kroka fast läsaren. Tycker vi som läsare inte att texten verkar intressant eller relevant är det enkelt att bara klicka sig vidare och snabbt överge texten. Därför gäller det att tydligt presentera det viktigaste på ett enkelt sätt, så läsaren ser vad det handlar om och kan ta ställning till det.

1. Tydlig i tanken

Om du vet vad du vill säga är det också lättare att skriva det tydligt. Här är syftet och budskapet viktigt. Vad är texten till för och vad ska den leda till? Vad ska läsaren veta, tycka och göra efter att ha läst texten? Har du koll på vad du vill få fram med din text blir det enklare att uttrycka detta på ett konkret sätt. Fluffiga och diffusa texter lider ofta av ogenomtänkt innehåll utan tydligt syfte. Eller så har man använt ett onödigt krångligt språk.

2. Tydlig i språket

Skriv rakt och enkelt och använd ett språk som folk förstår. Använd gärna exempel för att konkretisera och tydliggöra vad du menar med det du säger. Allt som skapar bilder och visualiserar orden på pappret gör att vi lättare förstår och tilltalas mer av det vi läser. Jag skrev tidigare om guldklimpar som ger läsnjutning. Andra tips är att göra verb av substantiv och att använda sambandsord (därför, istället) som förklarar hur saker och ting hör ihop.

3. Tydlig i dispositionen

Även en bra text kan ratas på grund av sin omöjliga form. För långa och homogena texter utan uppdelningar eller scanningspunkter gör det tufft att läsa. Om man däremot förenklar för läsaren med att dela upp texten och göra den överblickbar ökar man läsbarheten åtskilligt. Tänk också på att få med det viktigaste i början, och avsluta med att sammanfatta och lotsa läsaren vidare. Mot kontakt, andra händelser eller till vidare läsning.

Enkelhet och tydlighet hör ihop. Och det ansvaret ligger på dig som skriver.

Enkelt bryter igenom bruset.

Enkelt är svårt att undgå.

Enkelt är större.

(Sälj det med ord)

Tips på mer läsning:

Tio tips för egen korrekturläsning

Även småfel kan få stora konsekvenser
Det sista steget i skrivprocessen är korrekturläsningen. Ofta blir man så lättad över att man är klar att man hoppar över det steget. Gör inte det! Ska din text publiceras, visas upp eller skickas iväg tjänar du på att ge din text en sista granskning. Det är förargligt med fel i texten. Ofta är de små, men det kan räcka för att din text ska uppfattas som oprofessionell och mindre trovärdig. Väldigt onödigt.

Du kan göra en del själv
Rör det sig om en väldigt viktig text, eller många texter kan man gardera sig med att skicka materialet till en språkkonsult för språkgranskning. Är det inte lika avgörande kan man också granska sin egen text. Därför kommer här tio tips på hur du kan göra.

Tips sprider sig. I första numret av Postens DM-magasin våren 2013 publicerades mina tio tips.

1. Läs texten långsamt. När vi läser snabbt ser vi hela ordbilder och rättar ofta fel i texten omedvetet. Det gäller särskilt texter vi har skrivit själva – du vet ju vad som ska stå där! När du istället saktar ner ditt lästempo kommer du att upptäcka småsaker du tidigare förbisåg.

2. Läs texten högt. Här går det också långsammare och du kommer att höra om någon formulering eller konstruktion inte fungerar smidigt. Där du stakar dig eller tappar bort dig kan det vara läge att ändra i texten

3. Läs texten på papper. Det allra bästa är att läsa texten på papper. Där ser vi mycket bättre än på skärmen. Byt gärna miljö när du korrekturläser, ta med dig din text och sätt dig någon annanstans.

4. Läs texten i nytt format. En annan variant på miljöombyte är att byta format, till exempel från Worddokument till pdf. Eller från webbpubliceringsverktyget till Word. Du kan också ändra typsnitt och storlek, då kan man upptäcka nya saker man inte såg tidigare.

5. Läs texten i olika omgångar. Det är effektivt att läsa texten vid flera tillfällen eftersom man då upptäcker mer. Det är också smart att titta efter olika saker när man läser. Koncentrera dig på ytan, det vill säga stavning, ord och konstruktioner vid en läsning. Vid en annan läsning kan du istället fokusera på innehåll och disposition.

6. Läs texten i mindre delar. Delar man upp texten i kortare avsnitt blir det enklare att ta sig an den. Har man ett långt textsjok vill man ofta läsa snabbare, och då missar man lättare småfel. Man kan också läsa texten rad för rad, genom att hålla för något för resten av texten.

7. Glöm inte detaljerna. Vi fokuserar ofta på brödtexten och glömmer de andra viktiga detaljerna – rubriker, bildtexter, sidnumrering eller faktarutor. Var uppmärksam även på dessa textbitar och se till att de är konsekventa och skrivs på samma vis överallt.

8. Korrläs dina rättningar. När vi gör ändringar i sista stund glömmer vi ofta att kolla även dessa. Det kan lätt bli fel där vi byter ut något, men så dröjer sig ett ord kvar från den gamla formuleringen. Så kolla över dina ändringar en extra gång.

9. Låt någon annan läsa igenom. Hur noga vi än läser vår egen text blir vi blinda för den när vi har hållit på med den länge. Låt någon annan läsa igenom. Det behövs inte alltid ett proffs. Bara ett par nya ögon. Läs mer om textrespons i ett tidigare inlägg.

10. Kolla upp det du är osäker på. Finns det ord du inte är helt säker på hur de stavas – kolla upp dem i SAOL. Är du osäker på hur man använder semikolon eller när ord ska ha stor eller liten bokstav, använd Svenska skrivregler.

Det finns ingen ursäkt att hoppa över korrläsningen. Ofta är det ganska tråkigt att läsa igenom sin egen text, så försök hitta en kompis eller kollega som du kan byta texter med. Man lär sig mycket på att läsa varandras texter.

Hör av dig till mig om du behöver hjälp med korrekturläsning.

Tips på mer läsning:

Comic Sans. Älskat av folket. Hatat av designbranschen.

Typografi. Form för texter. Det är ett roligt område för en text- och formälskande människa som mig. Nu har P1 startat ett nytt program om inflytelserika typsnitt – Typo. Det första programmet sändes i lördags och handlade om Comic Sans. För finns det något typsnitt som väcker känslor är det Comic Sans.

I programmet hörde man typsnittstecknare och grafiska designer uttala sig om Comic Sans. Och typsnittet väcker verkligen känslor. Antingen älskar man det på grund av dess lättillgängliga och informella intryck. Eller så hatar man den oseriösa och barnsliga känslan som Comic Sans också kan signalera.

Comic Sans är inspirerat från serietidningar och tecknades 1994 av Vincent Connare till informativa pratbubblor. Och det är också så typsnittet fungerar bäst. De runda, snälla formerna påminner om handritade barnbokstäver.

”Jag tror inte Vincent hade kunnat ana att det skulle bli en sådan uppmärksamhet och debatt kring det här typsnittet som det blev”
(Stefan Hattenbach, typsnittstecknare)

Men det är när Comic Sans används på opassande ställen som kan det bli så fel.
I programmet tar designerna upp tillfällen då de har sett typsnittet på informationsbrev från canceravdelningar, begravningsfakturor och landslagströjor. I bästa fall ser det bara oseriöst ut, men i värsta fall kan det göra ren skada och läsaren känner sig hånad.

När blev det då så fel? I programmet ger man förklaringen att det var när typsnittet hamnade i var mans dator som det fick ett eget liv. När den vanliga människan ville informera sig med sin omgivning och tog klivet från privatperson till offentlig avsändare. När konsumenten plötsligt blev producent. När vi formgav saker som inte skulle formges.

”Det är inte fel på typsnittet. Det är fel på typografin.
Det är hur man använder typsnittet som kan bli så fel”
(Carolina Laudon, typsnittstecknare).

Så var försiktig med Comic Sans. Och var medveten om vad det kan signalera. Eller så gör du som jag, och använder det inte överhuvudtaget. Nästa program kan ni höra imorgon. Det kommer att handla om Old English – från munkar till nazister.

Tips på mer läsning:

Skriv bättre texter. Del 2: textrespons.

Oavsett om du arbetar professionellt med att bedöma och granska texter eller bara brukar läsa igenom kompisens eller kollegans texter ibland tjänar du på att ha en bra modell för textrespons, något som Lena Holst ger i sin bok Skriv bättre texter. Då kommer du fram till konstruktiva och tydliga kommentarer som skribenten kan använda för att förbättra texten. Modellen kan du i viss mån även använda för att få nya perspektiv på din egen text. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man skriver bättre från början.

Hur du som läsare tar emot texten är det viktigaste
Det första du behöver ta reda på är vad du ska titta efter i texten. Fråga skribenten vilka delar av texten som hen vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt. När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

När du läser texten kan du titta efter och markera:

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder? Formuleringar som får dig att fnissa till? Läs mer om exempel på guldklimpar.

Börja på ytan och fortsätt med djupet
Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första genomläsningen säger mycket om texten. Försök att markera var du stannar upp, var du behöver läsa om, var du får associationer, var du uppskattar texten extra mycket och var den fångar din uppmärksamhet. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

Vanliga misstag och tips för att undvika dem
Texter som får omdömena för långa, för korta, för svåra, för otydliga kan oftast direkt kopplas till ett visst moment av skrivprocessen och till de olika skribenttyperna.

  • För långa texter behöver ofta fokuseras och vara extra tydliga med idéfasen, syfte och målgrupp. Skala ner innehållet och sammanfatta mer.
  • För korta texter saknar oftast fakta som behövs för att man ska kunna ta till sig innehållet. Lägg till beskrivningar och exempel som säger mycket om helheten.
  • För svåra texter är oftast för abstrakta eller så har läsaren för lite förkunskaper. Undersök vilka förkunskaper som krävs, och byt ut abstrakta ord mot konkreta.
  • För otydliga texter kan sakna fakta eller vara för oklara i skribentens huvud. Var klar över vad du vill säga och i vilken ordning. Organisera texten och tydliggör syftet.

Ge respons på ett bra sätt
När du ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast att ta upp. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar. Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte så stor fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur hens text kan tas emot.

Jag hoppas att du har nytta av dessa tips. Kom gärna med andra tips du själv har kring skrivande och respons på texter! Läs mer om hur du kan ge sorterad feedback.

Tips på mer läsning:

Skriv bättre texter. Del 1: skrivandet.

Skriver du texter? Ger du feedback på andras texter? Vill du bli bättre på det?

Jag har läst Lena Holsts Skriv bättre texter! En ny metod i fem steg och vill dela med mig av hennes bästa tips för skrivande, textrespons och redigering. Eftersom det finns så mycket som är värt att föra vidare fokuserar jag i detta inlägg på skrivandet. I nästa inlägg kommer tips på hur man ger textrespons på ett bra sätt.

Fyra olika skribenttyper och vad de kan bli ännu bättre på
Holst inleder sin bok med att gå igenom olika skribenttyper. Det är något som är viktigt, för hon hävdar att alla texter kan ses som en återspegling av en arbetsprocess. Och som du är – så skriver du. Om man lär sig om hur man är och hur man skriver, då kan man också finslipa sitt skrivande ännu mer.

  1. Den faktainriktade = skriver sakligt, kortfattat och direkt. Ibland hinner inte läsaren med i det snabba resonemanget och den faktainriktade kan behöva träna på att beskriva, exemplifiera och berätta en historia.
  2. Den effektiva = skriver distinkt och logiskt. Ibland blir det för många abstrakta och svåra ord för läsaren. Den effektiva kan behöva träna på att bli mer konkret och använda mer talande bilder och jobba på läsarnjutningen.
  3. Den känslofulla = skriver med många detaljer och ett rikt bildspråk. Ibland kan texten bli för emotionell och svävande. Den känslofulla kan behöva träna på att fokusera på syftet, vad som egentligen ska skrivas och hur textens förlopp ska se ut.
  4. Berättaren = skriver lättläst och informativt. Men berättaren skriver gärna mångordiga texter och kan behöva träna på att skala ner sin text och trimma sitt innehåll för att det inte ska uppfattas som pratigt.

Skrivprocessen i fem steg
Du har säkert hört olika versioner av skrivprocessen. De brukar delas upp i ungefär liknande steg och Holsts variant ser ut såhär:

  1. Idén. Här ska du ha svar på frågorna: Varför ska texten skrivas? Vem ska läsa den? Vilken nytta har hen av texten? När kommer hen att läsa texten?
  2. Faktasamla. Vilket underlag behöver du för att skriva texten? Här kan du med fördel även hålla utkik efter intressanta detaljer som senare kan användas som guldklimpar (förklaras längre ned).
  3. Organisera. Hur ska du berätta det som ska berättas? Ordna dina textbitar i en logisk ordning med en tydlig röd tråd. Ju mer fakta som ska presenteras desto starkare logik krävs. Saknas det länkar? Gå tillbaka till faktasamlingen.
  4. Skriv utkast. Nu skriver du utifrån allt du har kommit fram till.
  5. Revidera. Här krävs eftertanke. Står rätt saker i texten? Påminn dig om läsaren, är texten relevant och intressant för hen? Det är det allra viktigaste.

Startkrok och guldklimpar – lockar och håller kvar läsaren
Två begrepp som Holst tar upp är startkrok och guldklimpar. Startkroken, även kallas anslag, är det som inleder texten. Där har du kort tid på dig att haka fast läsaren och få hen intresserad. Det gäller att ta fram det mest intressanta och användbara för läsaren och visa upp det direkt. Övertyga den som börjar läsa att din text är värd att läsas.

Guldklimparna är Holsts benämning på allt det som ger läsaren njutning. Även om du skriver en brukstext kan du göra det på ett sätt så att läsaren känner att den får ut något mer av din text än ren information. Guldklimpar kan vara:

  • Exempel som ger färg och stämning till texten
  • Målande ord
  • Konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • Känslomässigt engagerande beskrivningar
  • Människor som förkroppsligar det skrivna
  • När sinnena används i texten
  • När man får en glimt av den som berättar

Textmodell för brukstexter i tre enkla steg
En brukstext är alltså en en text där läsaren får information och ett underlag för beslut och handling. Till skillnad mot en skönlitterär text. Holst betonar vikten av att göra sig en bild av sin läsare, att du berättar det du ska berätta för hen för att dela med dig. Ställ dig på samma nivå som din läsare. Modellen i tre steg kan användas innan du skriver, under tiden du skriver och efter du har skrivit:

  1. Startkrok och logiskt förlopp. Börja med en kraftfull start och en intresseväckande inledning. Var noga med att ordna det du vill säga i olika block, med en tydlig logisk koppling till varandra.
  2. Guldklimpar. Sprid ut dessa i texten, och helst i övergångarna mellan olika stycken. Här är det lätt att tappa läsare men har du något extra som gör det värt att läsa vidare vill de flesta fortsätta läsa.
  3. Läsmotiv och slutsats. Läsmotivet är till för att läsaren ska förstå vilken nytta hen har av texten och slutsatsen är en sammanfattning av vad texten betyder. Den kan leda till ett förslag eller en uppmaning till läsaren.

Alla kan alltid bli ännu bättre på att skriva. Jag hoppas att dessa tips gav dig något, om du vill veta mer tipsar jag om att läsa hela boken – den är full av tydliga beskrivningar och användbara råd. Jag avslutar med ett citat av Holst

För att skriva bra krävs det att samtidigt vara modig och generös som fokuserad och rationell.

Något att sträva efter.

Tips på mer läsning:

Livsviktig läsning för livet

Unga läser allt mindre – men surfar och spelar allt mer
Igår i Svd kunde man läsa om forskningsrön som visar att unga läser allt mindre – i böcker. Inte helt oväntat är det datorer, mobiler, spel och sociala medier som får allt mer av de ungas uppmärksamhet, på bekostnad av litteraturen. I den senaste PISA-undersökningen (från 2009) framgår det också att svenska 15-åringar har fått sämre läsförmåga under 2000-talet, särskilt pojkar. Något som troligtvis hänger ihop med de förändrade läsvanorna och den minskade läslusten. Det är helt enkelt mer lockande med dataspel och andra mediaktiviteter än med läsning.

Läsning viktigt i många avseenden
Varför är detta då så alarmerande? Varför är det så viktigt med läsning och skönlitteratur? Det finns många svar och på Kulturrådets seminarium ”Lana eller läsa” i Almedalen förra veckan (bland annat med Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör) diskuterades flera av dem. Jag tänker punkta upp de viktigaste.

  • Läsning i tidig ålder gör att man ”knäcker koden” – något som är avgörande för lärande över lag.
  • Läsning ger ett rikt och varierat språk.
  • Läsning ger empati  – en förmåga att sätta sig in i andra människors liv.
  • Läsning ger kunskap – om kultur, historia och mycket annat.
  • Läsning ger en förståelse för och orienteringsförmåga i samhället = en demokratifråga.
  • Läsning ger möjligheter att besöka andra världar och skapa egna bilder, vilket gynnar kreativitet och fantasi.
  • Läsning ger förmågan att tänka abstrakt och utanför den egna erfarenheten.
  • Läsning behövs för att man ska klara sig väl på arbetsmarknaden idag. Det råder höga krav på informationsflöde, kommunikationsförmåga och på att kunna uttrycka sig väl.
  • Läsning främjar gemenskap och samhörighet. Även om själva läsningen oftast är individuell kan man tillsammans diskutera litteraturen. Genom läsning känner man sig även närmare andra människor – även om de är fiktiva figurer.
  • Sist men inte minst – att vara mitt i en spännande historia är bland det mest njutningsfyllda i livet (enligt mig).

Hitta läslusten! E-böcker och inspirerande ungdomslitteratur.
Så hur ska man motverka trenden mot minskande läsning? Det gäller helt enkelt att göra läsningen lustfylld, lockande, enkel och lättillgänglig. Och där tror jag man kan dra nytta av de konkurrerande medierna, istället för att göra dem till syndabockar. E-böcker expander snabbt på marknaden och de nya plattformarna ger oss möjligheter till en ny slags läsning, vilket kan vara spännande och lockande för de som ser pappersböcker och traditionella bibliotek som mossiga. De kan också fungera som hjälpmedel för de som har svårt för att läsa.

Läslust går att skapa! Det behövs bara en tillräckligt bra bok. Något som ”Jag är Zlatan” bevisade stort sedan den gavs ut i november förra året. Både bokhandeln och bibliotek har fått extremt många förfrågningar om boken, och de flesta läsarna är just yngre, läsovana och killar i övre tonåren, något som Språktidningen skrev om i sitt juninummer.

Skolan har en viktig roll att spela
Som alltid när det gäller unga och lärande har skolan ett stort ansvar att ta. Problemet idag är just att hitta tid, ork och resurser till att locka fram barnens läslust. Det är mycket som är i förändring i den nya medie- och informationsvärlden, något som borde återspeglas och tas i bruk mer i dagens skola än vad det gör idag. Detta och mycket mer diskuteras i forskningsantologin ”Läsarens marknad, marknadens läsare” där 25 forskare belyser litteraturens ställning från olika håll.

Vi har nog inte sett det sista i debatten om läsning och våra förändrade medievanor. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver. Kommer e-böckerna att göra att unga blir mer sugna på att läsa? Vem vet. Jag hoppas i alla fall att trenden kommer att vända. Det är så otroligt givande, kul, nyttigt och bra på alla sätt att läsa och att få upptäcka rikedomen med böcker när man är liten är svårslagbart. Det vill man bara inte missa.

 

Tips på mer läsning: