Det mänskliga berättandet

Vi människor vill ha mänskliga texter, levande texter som talar till oss och där man känner en närvaro. Men många texter är torra, svårbegripliga, abstrakta eller klyschiga. Det är en konst att bli konkret, och skriva som om man talade med en annan människa. Och att nå fram.

Berätta med egna och andras ord

Något jag gillar mycket är att tala med människor, och att få dem att berätta. Jag är inte alltid fullt insatt i deras områden. Men det spelar mindre roll. Ibland är det snarare en fördel, eftersom det är deras perspektiv jag vill återge när jag skriver. Att människor öppnar sig och berättar med egna ord om vad saken VERKLIGEN handlar om är ren lyx. Och när jag vet att jag med hjälp av dessa beskrivningar kan skapa liv i en berättelse, då blir jag lycklig.

Berätta med hjälp av andra. Foto: Jenny Asp

Berätta vad det egentligen handlar om

Men alla texter är inte levande. De kan lida av torrhet, abstraktion, fluff eller krånglighet. Det kan vara lätt att fastna i standardformuleringar som ”erbjuda helhetslösningar” och ”tillhandahåller tjänster”. Det säger inte så mycket. Vad betyder det egentligen? Hur skulle du berätta det på ett konkret sätt? Skriv så istället. Och ta hjälp av andra för att hitta andra slags beskrivningar. De som verkligen säger något.

Berätta för andra människor

För det vi människor vill ha är mänskliga texter. Levande texter där man känner en närvaro. Det kan vara skribentens närvaro eller närvaron av den person som porträtteras i texten. Vi vill ha texter som talar till oss på något sätt. Genom humor, genom ett direkt språk, genom målande beskrivningar, genom att människor berättar. På något sätt vill vi känna att texten vänder sig oss, människorna. Och inte till någon känslobefriad robot.

Så, nästa gång du skriver. Var en människa som berättar något för en annan människa. För i slutändan är det vad skrivandet handlar om.

Tips på mer läsning:

Tre sätt att skriva tydligare texter

Särskilt webbtexter behöver vara enkla och tydliga för att bli lästa, förstådda och gillade.

När man skriver webbtexter gäller det att vara tydlig. Läsaren bedömer innehållet på några få sekunder, och tycker vi inte att det vi läser är intressant – då klickar vi oss vidare. Därför gäller det att tydligt presentera det viktigaste, så läsaren ser vad det handlar om och kan ta ställning till det.

1. Tydlig i tanken

Om du vet vad du vill säga är det också lättare att skriva det tydligt. Här är syftet och budskapet viktigt:

  • Vad är texten till för och vad ska den leda till?
  • Vad ska läsaren veta, tycka och göra efter att ha läst texten?

Har du koll på vad du vill få fram med din text blir det enklare att uttrycka detta på ett konkret sätt. Fluffiga och diffusa texter lider ofta av ogenomtänkt innehåll utan tydligt syfte. Eller så har man använt ett onödigt krångligt språk.

2. Tydlig i språket

  • Skriv rakt och enkelt och använd ett språk som folk förstår.
  • Använd gärna exempel för att konkretisera och tydliggöra vad du menar med det du säger. Allt som skapar bilder och visualiserar orden gör att vi lättare förstår och tilltalas mer av det vi läser.
  • Gör verb av substantiv.
  • Använd sambandsord (därför, istället) som förklarar hur saker och ting hör ihop.

3. Tydlig i dispositionen

Även en bra text kan ratas på grund av sin omöjliga form. För långa och homogena texter utan uppdelningar eller skanningspunkter gör det tufft att läsa. Om man däremot förenklar för läsaren med att dela upp texten och göra den överblickbar ökar man läsbarheten åtskilligt.

Tänk också på att få med det viktigaste i början, och avsluta med att sammanfatta och lotsa läsaren vidare. Mot kontakt, andra händelser eller till vidare läsning.

Enkelhet och tydlighet hör ihop. Och det ansvaret ligger på dig som skriver.

Enkelt bryter igenom bruset. Enkelt är svårt att undgå. Enkelt är större. (Mattias Åkerberg, Sälj det med ord).

Läs fler tips på hur du skriver klarspråk.

Tips på mer läsning:

Tio tips för korrekturläsning

Har du just skrivit klart en text? Glöm då inte korrekturläsningen! Ska din text publiceras, visas upp eller skickas iväg tjänar du på att ge din text en sista granskning. Även små fel kan räcka för att din text ska uppfattas som oprofessionell och mindre trovärdig. Här kommer mina tio bästa tips på hur du korrläser en text.

Tips sprider sig. I första numret av Postens DM-magasin våren 2013 publicerades mina tio tips.

1. Läs texten långsamt

När vi läser snabbt ser vi hela ordbilder och rättar ofta fel i texten omedvetet. Det gäller särskilt texter vi har skrivit själva – du vet ju vad som ska stå där! När du istället saktar ner ditt lästempo kommer du att upptäcka småsaker du tidigare inte såg.

2. Läs texten högt

Läser du högt går det också långsammare och du hör om någon formulering eller konstruktion inte fungerar smidigt. Där du stakar dig eller tappar bort dig kan det vara läge att ändra i texten

3. Läs texten på papper

Det allra bästa är att läsa texten på papper. Där ser vi mycket bättre än på skärmen. Byt gärna miljö när du korrekturläser; ta med dig din text och sätt dig någon annanstans.

4. Läs texten i nytt format

En annan variant på miljöombyte är att byta format, till exempel från Word till pdf. Eller från webb till Word. Du kan också ändra typsnitt och storlek, då kan man upptäcka nya saker man inte såg tidigare.

5. Läs texten i olika omgångar

Det är effektivt att läsa texten vid flera tillfällen eftersom man då upptäcker mer. Det är också smart att titta efter olika saker när man läser. Koncentrera dig på ytan, det vill säga stavning, ord och konstruktioner vid en läsning. Vid en annan läsning kan du istället fokusera på innehåll och disposition.

6. Läs texten i mindre delar

Delar man upp texten i kortare avsnitt blir det enklare att ta sig an den. Har man ett långt textsjok vill man ofta läsa snabbare, och då missar man lättare småfel. Man kan också läsa texten rad för rad, genom att hålla för något för resten av texten.

7. Glöm inte detaljerna

Vi fokuserar ofta på brödtexten och glömmer andra viktiga detaljer: rubriker, bildtexter, sidnumrering eller faktarutor. Var uppmärksam även på dessa textbitar och se till att de är konsekventa och skrivs på samma vis överallt.

8. Korrläs dina rättningar

När vi gör ändringar i sista stund glömmer vi ofta att kolla dessa. Det kan lätt bli fel där vi byter ut något, till exempel att ett ord dröjer sig kvar från den gamla formuleringen. Så kolla över dina ändringar en extra gång.

9. Låt någon annan läsa igenom

Hur noga vi än läser vår egen text blir vi blinda för den efter ett tag. Låt därför gärna någon annan läsa igenom. Det behövs inte alltid ett proffs,  bara ett par nya ögon. Läs mer om hur textrespons kan gå till.

10. Kolla upp det du är osäker på

Finns det ord du inte är helt säker på hur de stavas – kolla upp dem i SAOL. Är du osäker på hur man använder semikolon eller när ord ska ha stor eller liten bokstav, använd Svenska skrivregler.

Det finns ingen ursäkt att hoppa över korrläsningen. Hör av dig till mig om du behöver hjälp med korrekturläsning!

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar.

Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig tio tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Kreativitet (bildning till latin cre´o ‘skapa’, ‘frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se). Foto: Jenny Asp.

Följ din inspiration

Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande.

Lek med idéer

Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.

Omge dig med kreativa människor

När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana.

Fortsätt lära och jobba hårt

Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på artiklar ju mer jag skriver och lär mig om de ämnen som intresserar mig.

Gör något nytt och utmana dig

Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.

Träna på att inte vara kritisk

Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra och rimliga idéerna.

Rör på dig

Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (friskisjympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor.

Gör det oväntade

Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att gå på bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.

Våga misslyckas

Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.

Ha tråkigt ibland

Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av skärmar ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig. Så släpp teven och måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna.
(Niels Kjaer)

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva ett personligt brev

Att söka jobb är en hel vetenskap i sig. En viktig del i ansökningsprocessen är forfarande det personliga brevet, även om många ifrågasätter dess relevans i en rekryteringsprocess. Läs mina tips för att skriva ett personligt brev som sticker ut, som berättar det viktiga och som förhoppningsvis leder till nästa steg – intervjun.

Ett unikt brev för varje jobbansökan

Att söka jobb är en energikrävande och ofta lite besvärlig process. Ett bra cv kan ta en stund att sätta ihop, men när man väl har gjort det kan man oftast stödja sig på det i ett flertal jobbansökningar. Ett personligt brev ska däremot vara unikt för varje jobb du söker. Och just därför tycker många att det är lite tungt att få ihop ett bra sådant.

Tänk på att ett personligt brev är just personligt. Men blanda inte ihop det personliga med det privata. Foto: Jenny Asp

Beskriv engagemanget och lusten

Det personliga brevet ska tydligt uttrycka varför du söker just det här jobbet. Och i allra bästa fall är det ett jobb du känner är som klippt och skuret för just dig. Då är det ganska enkelt att sätta ord på dina känslor och skriva varför du vill utföra det här uppdraget. Det är just ett personligt brev du ska skriva, så var inte så rädd för att uttrycka vad du brinner för, vad du tycker är roligt, vad du ser som lockande i tjänsten och vad du ser fram emot att utföra om du får jobbet. Även i arbetslivet är vi människor, som tycker om att se andra visa sina mänskliga sidor.

Översätt dina kunskaper till erfarenheter

Cv:t är till för att visa vad du har gjort och vad du kan. I det personliga brevet kan dina kunskaper och färdigheter översättas till erfarenheter och egenskaper som relevanta för tjänsten. Du ska inte beskriva hur du är genom adjektiv (social, noggrann, idérik) och du ska heller inte upprepa vad som står i cv:t. Skriv hellre vad du här lärt dig utifrån det du har gjort och varför det är relevant just här. Till exempel:

Genom mitt eget företag har jag blivit van att arbeta projektbaserat. Det är något som ställer stora krav på initiativtagande, förmåga att strukturera och att samarbeta. Eftersom detta tidigare har fungerat väldigt bra är jag övertygad om att det också skulle göra det i ett samarbete med er.

Skriv en lockande inledning

Börja INTE med ett Hej! Jag heter… är x antal år gammal och bor i… Detta är information som står i ditt cv och säkerligen i brevets sidhuvud. Tänk istället som en journalist, som en copywriter eller på hur du själv lockas till läsning. Kom till saken direkt! Varför söker du det här jobbet? Och varför tycker du att du är rätt person för platsen? Eller berätta hur det kom sig att du fick höra om tjänsten.Till exempel:

Som projektledare hos er skulle jag ta med mig … (dessa erfarenheter) och … (dessa egenskaper) som jag har fått genom att tidigare arbeta som … (tidigare jobb).

Eller:

Som en slump fick jag se annonsen på er hemsida. Det låter som en riktigt spännande uppdrag! Jag kände mig direkt träffad av er beskrivning och är övertygad om att jag är rätt person för (tjänsten x) hos er.

Om du tidigare har pratat med någon på företaget eller har någon annan kontakt är det bra att

En checklista för det personliga brevet:

  • Skriv ett unikt brev för varje jobbansökan.
  • Ha en lockande inledning.
  • Var tydlig för dig själv med varför du söker jobbet – och uttryck det.
  • Lyft fram din personlighet och ditt engagemang!
  • Visa på vad du har gjort och vad du kan som matchar det som efterfrågas.
  • Visa vad du har lärt dig utifrån vad du har gjort, och hur du får användning av det just i denna tjänst.
  • Utveckla det du skriver i cv:t; skriv inte samma sak.
  • Skriv intresseväckande! Målet med brevet är att få komma på intervju.
  • Skriv utifrån dig själv, skriv hellre jag än man.
  • Tänk på vad som är relevant för arbetsgivaren.
  • Försök få fram din person genom det du skriver istället för att ha en separat ”personlig del” om fritidsintressen och dylikt. Det är mer relevant för arbetsgivaren att få en bild av hur det är att jobba med dig än att få veta att du gillar att segla.
  • Skriv kort! Max en A4, helst en halv. Försök få fram det allra viktigaste, komprimera och skala bort det överflödiga.
  • Be någon annan att läsa igenom.

Slutligen vill jag ge ett tipset: tänk på att de kriterier som radas upp i annonsen egentligen inte är krav utan företagets önskelista. Uppfyller du inte alla kriterier – sök i alla fall om det känns rätt!

Tips på mer läsning:

Hur du kan ge respons på en text

Att granska och ge feedback på en text är inte det lättaste. Oavsett om du arbetar professionellt med granska texter eller bara ska läsa igenom kollegans text kan det vara bra att ha en modell att gå efter.  Jag har sammanfattat Lena Holst bästa tips för textrespons, som hon ger i sin bok  Skriv bättre texter

Var stannar du upp när du läser? Det kan vara värdefull information när du granskar en text. Foto: Jenny Asp

Hur tar du emot texten?

Det första du ska fråga är vad du ska titta efter i texten, och om det är några särskilda delar av texten som skribenten vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt.

När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på, är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

Börja på ytan och fortsätt med djupet

Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första läsningen säger mycket om texten. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

När du läser texten första gången, försök att markera var:

  • du stannar upp
  • du behöver läsa om
  • du får associationer
  • du uppskattar texten extra mycket
  • texten fångar din uppmärksamhet.

Saker att titta efter

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder?

Börja med helheten när du ger respons

När du ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar.

Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte alltid en fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur texten kan tas emot av andra.

Lycka till!

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva bättre texter

Skriver du texter? Ger du feedback på andras texter? Vill du bli bättre på det? Jag har läst Lena Holsts Skriv bättre texter! En ny metod i fem steg och vill dela med mig av hennes bästa tips för skrivande, textrespons och redigering. 

Fyra olika skribenttyper och vad de kan bli ännu bättre på

Holst inleder sin bok med att gå igenom olika skribenttyper. Det är något som är viktigt, för hon hävdar att alla texter kan ses som en återspegling av en arbetsprocess. Och som du är – så skriver du. Om man lär sig om hur man är och hur man skriver, då kan man också finslipa sitt skrivande ännu mer.

  1. Den faktainriktade = skriver sakligt, kortfattat och direkt. Ibland hinner inte läsaren med i det snabba resonemanget och den faktainriktade kan behöva träna på att beskriva, exemplifiera och berätta en historia.
  2. Den effektiva = skriver distinkt och logiskt. Ibland blir det för många abstrakta och svåra ord för läsaren. Den effektiva kan behöva träna på att bli mer konkret och använda mer talande bilder och jobba på läsarnjutningen.
  3. Den känslofulla = skriver med många detaljer och ett rikt bildspråk. Ibland kan texten bli för emotionell och svävande. Den känslofulla kan behöva träna på att fokusera på syftet, vad som egentligen ska skrivas och hur textens förlopp ska se ut.
  4. Berättaren = skriver lättläst och informativt. Men berättaren skriver gärna mångordiga texter och kan behöva träna på att skala ner sin text och trimma sitt innehåll för att det inte ska uppfattas som pratigt.

Skrivprocessen i fem steg

Du har säkert hört olika versioner av skrivprocessen. De brukar delas upp i ungefär liknande steg och Holsts variant ser ut såhär:

  1. Idén. Här ska du ha svar på frågorna: Varför ska texten skrivas? Vem ska läsa den? Vilken nytta har hen av texten? När kommer hen att läsa texten?
  2. Faktasamla. Vilket underlag behöver du för att skriva texten? Här kan du med fördel även hålla utkik efter intressanta detaljer som senare kan användas som guldklimpar (förklaras längre ned).
  3. Organisera. Hur ska du berätta det som ska berättas? Ordna dina textbitar i en logisk ordning med en tydlig röd tråd. Ju mer fakta som ska presenteras desto starkare logik krävs. Saknas det länkar? Gå tillbaka till faktasamlingen.
  4. Skriv utkast. Nu skriver du utifrån allt du har kommit fram till.
  5. Revidera. Här krävs eftertanke. Står rätt saker i texten? Påminn dig om läsaren, är texten relevant och intressant för hen? Det är det allra viktigaste.

Startkrok och guldklimpar – lockar och håller kvar läsaren

Två begrepp som Holst tar upp är startkrok och guldklimpar. Startkroken, även kallas anslag, är det som inleder texten. Där har du kort tid på dig att haka fast läsaren och få hen intresserad. Det gäller att ta fram det mest intressanta och användbara för läsaren och visa upp det direkt. Övertyga den som börjar läsa att din text är värd att läsas.

Guldklimparna är Holsts benämning på allt det som ger läsaren njutning. Även om du skriver en brukstext kan du göra det på ett sätt så att läsaren känner att den får ut något mer av din text än ren information. Guldklimpar kan vara:

  • Exempel som ger färg och stämning till texten
  • Målande ord
  • Konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • Känslomässigt engagerande beskrivningar
  • Människor som förkroppsligar det skrivna
  • När sinnena används i texten
  • När man får en glimt av den som berättar

Textmodell för brukstexter i tre enkla steg

En brukstext är alltså en en text där läsaren får information och ett underlag för beslut och handling. Till skillnad mot en skönlitterär text. Holst betonar vikten av att göra sig en bild av sin läsare, att du berättar det du ska berätta för hen för att dela med dig. Ställ dig på samma nivå som din läsare. Modellen i tre steg kan användas innan du skriver, under tiden du skriver och efter du har skrivit:

  1. Startkrok och logiskt förlopp. Börja med en kraftfull start och en intresseväckande inledning. Var noga med att ordna det du vill säga i olika block, med en tydlig logisk koppling till varandra.
  2. Guldklimpar. Sprid ut dessa i texten, och helst i övergångarna mellan olika stycken. Här är det lätt att tappa läsare men har du något extra som gör det värt att läsa vidare vill de flesta fortsätta läsa.
  3. Läsmotiv och slutsats. Läsmotivet är till för att läsaren ska förstå vilken nytta hen har av texten och slutsatsen är en sammanfattning av vad texten betyder. Den kan leda till ett förslag eller en uppmaning till läsaren.

Alla kan alltid bli ännu bättre på att skriva. Jag hoppas att dessa tips gav dig något, om du vill veta mer tipsar jag om att läsa hela boken – den är full av tydliga beskrivningar och användbara råd. Jag avslutar med ett citat av Holst

För att skriva bra krävs det att samtidigt vara modig och generös som fokuserad och rationell.

Något att sträva efter.

Tips på mer läsning:

Svenska skrivregler – bibeln för alla som skriver

För de som jobbar med text, språk och skrivande i någon form är boken Svenska skrivregler närmast helig. Den senaste versionen kom 2017.

Bakom samlingen står Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Boken har getts ut sedan 1940-talet och vart tionde år kommer en ny, omarbetad och uppdaterad utgåva ut.

Den senaste versionen av Svenska skrivregler, från 2017. Foto: Jenny Asp

Ger svar på det mesta i skrivväg

Ska man bara kontrollera enkel stavning eller böjning av ord så fungerar SAOL (Svenska Akademiens ordlista) bra, men vill man få koll på regler för hur man skriver på svenska är Svenska skrivregler det säkraste kortet.

Du hittar rekommendationer för

  • vilka ord, namn och sammansättningar som ska ha stor eller liten bokstav
  • hur man gör med förkortningar
  • hur man använder punkt, komma, bindestreck och andra skiljetecken korrekt
  • när man ska använda siffror eller bokstäver i tal
  • hur man skriver citat och källhänvisningar.

En bok för alla som skriver

Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver och också ska spegla skrivandets utveckling finns det ibland flera lösningar på en fråga eller ett skrivproblem. Om man till exempel arbetar i en stor organisation och vill ha en enhetlig språklig profil får man då bestämma sig för vilket av alternativen man använder på just den arbetsplatsen.

Så vill du få stenkoll på att du skriver enligt de senaste rekommendationerna? Skaffa Svenska skrivregler! Det går fort att hitta ett svar och du vet att du har en trygg källa att lita på.

Tips på mer läsning:

Hur läser vi texter på webben?

På nätet läser vi snabbt, målmedvetet och kräset. Efter 3–4 sekunder bedömer vi innehållet, och går snabbt vidare om det inte har fångat vårt intresse. Därför är de främsta råden för att skriva på webben att skriva kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först.

Vi skumläser, och helst så lite som möjligt

80 % av besökarna på webben läser sällan ord för ord. Vi skumläser snarare, skannar snabbt igenom innehållet och hoppar med blicken i texten för att se om vi hittar något intressant. Vi läser oftast inte mer än en femtedel av texten, och ju längre texten är – desto mindre läser vi. Det hävdar Jakob Nielsen, forskare på användbarhet.

Skriv kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först om du ska nå fram med ditt budskap på webben. Foto: Jenny Asp

Bara var femte webbsida är intressant

Siffran 5 gäller även för hur ofta vi hittar en intressant webbsida – var femte vi är inne på ungefär. Alltså är 80 % av webbsidorna vi surfar runt på ointressanta för oss, och förväntningarna blir också därefter. Det sammanfattar Erik Geijer i ”Skriva för webben”.

Detta beror oftast på att vi är ute efter relevant, specifik information som vi antagligen inte hittar på de sidor där vi först letar. Det leder också till att vi är snabba att döma ut webbsidor, bara efter några få sekunder har vi avgjort om den aktuella sidan är av intresse för oss eller inte.

F-format läsmönster. F = fort

I studier gjorda med eye tracking – mätning av ögats rörelser – har man sett att våra ögon rör sig i ett F-format mönster när vi läser på webbsidor. Vi sveper med blicken från vänster till höger två gånger ganska snabbt, sedan tittar vi lite långsammare nedåt längs vänster sida. Vi fastnar lättare för särskilda skanningspunkter i texten, som rubriker, ingresser, fetmarkerade ord, punktlistor, bildtexter, avslutande uppmaningar etc.

Enligt Jacob Nielsen står F även för fort, eftersom vi har bråttom när vi läser på nätet.

Tips på mer läsning: