@ = kanelbulle, at eller snabel-a?

Tecknet @ används framför allt i e-postadresser för att skilja mellan personnamn och domännamn, och det används även som beteckning för t.ex. användarnamn på Twitter. Men hur ska man egentligen läsa ut tecknet? Enligt Svenska datatermgruppen är det snabel-a som gäller. Svenskan, liksom många andra språk, har skapat ordet för tecknet genom liknelse. 

bulle kanelbulle

Kanelbulle, bulle och kringla är också vanligt förekommande namn för tecknet @. Det finns dock risk för att blanda ihop dessa namn med tecknet ⌘ (kommandotangent på Mac). Foto: Jenny Asp

Första gången jag hörde ordet snabel-a tyckte jag nog att det var ganska komiskt. Sedan vande jag mig. Ännu roligare var det när jag senare hörde norskans alfakrøll, som ju betecknar samma tecken. Ett krulligt a! Klockrent. Ofta fungerar vi på det viset. Vi vänjer oss vid vårt eget språk, men andras språk har vi lättare att se utifrån och därför också lättare att se vad ord och formuleringar bokstavligen betyder. Vilket ofta kan bli ganska roligt.

Många språk beskriver utseendet på tecknet @

En del verkar vara emot ordet snabel-a av just den anledningen, att det inte känns tillräckligt seriöst. Men enligt Svenska datatermgruppen har många andra språk också skapat sina officiella ord för @ genom vardagliga liknelser som beskriver tecknets utseende.

  • sobatjka ’liten hund’ (ryska)
  • kissanhäntä ’kattsvans’ (finska)
  • kukac ’mask’, ’larv’ (ungerska)
  • apestaart(je) ’(liten) apsvans’ (nederländska)
  • Klammeraffe ’klängande apa’ (tyska)
  • majmun (majmunski rep) ’apa (apsvans)’ (serbiska)
  • małpa ’apa’ (polska)
  • ensaimada ’bulle’ (spiralformat bakverk) (katalanska)
  • shablul/strudel ’strudel’, ’bakverk’ (hebreiska)
  • chiocciola ’snigel’ (italienska)
  • escargot ’snigel’ (franska).

Varför ska man inte använda engelskans at?

Eftersom vi lånar in många tekniska termer från engelskan dyker deras at-sign för @ också ofta upp i svenskan. Men är inget bra alternativ, hävdar Svenska datatermgruppen. Man bör skilja på själva tecknet och vad tecknet står för. Det betecknar visserligen ofta ”vid” (at) men när man läser upp t.ex. en e-postadress är det snarare tecknet man vill åt, än själva prepositionen. Det är också lätt hänt att man hör fel på at-tecken och et-tecken (&).

Snabel-a redan etablerat, även i danskan

Att snabel-a rekommenderas beror främst på att det redan har slagit igenom i språket och även för att det tydligt visar att det handlar om ett a. Ordet finns i SAOL, i Nationalencyklopedin och är det som rekommenderas av svensk språkvård. Snabel-a är även danskans officiella ord för tecknet. Och vem vet, tycker du att snabel-a är skrattretande idag kanske du har ändrat dig inom en snar framtid. Ibland går det snabbt att acceptera nya ord och bli blind för det som en gång kändes komiskt och oseriöst.

Tips på mer läsning:

Så – ordet som (så) ofta kan strykas i skrift

”Enligt X så beror detta på…”, ”Igår så hände…”, ”Och klockan åtta så kommer…”. Känner du igen detta? Det handlar om en överflödig användning av ordet . Vi utnyttjar det frekvent när vi talar, men också ofta när vi skriver. Att använda på det här viset ger din text en pratig ton. Stryk det och du får en renare text. 

vägg linjer svartvitAnvänds ofta som utfyllnad i tal

Ordet har många användningsområden – som de flesta korta formord har i vårt språk (läs om alla användningar av ordet). En av funktionerna är utfyllnad, till exempel ”Ikväll ska jag laga något gott till middag”, där egentligen inte fyller någon särskild funktion. Plockar vi bort det händer inte mycket med innebörden, utan meningen betyder fortfarande samma sak.

Används ofta i början av en mening

Vi sätter ofta in ordet i början av meningen, efter satsens fundament (det led som står före det finita verbet). Några exempel:

  • Ikväll ska jag…
  • Oftast beror det på…
  • När jag var liten brukade jag…

Här använder vi för att visa på gränsen mellan bakgrundsinformationen och resten av satsen. Det fungerar som en liten paus mellan inledning och det som följer efteråt, något som i skrift kan ersättas med ett kommatecken om förledet är långt (till exempel en hel bisats). Ju kortare det första ledet är, desto mindre behov finns det av ett i skrift.

Skippa och få en mindre pratig text

Just eftersom vi ofta använder när vi talar följer det ofta med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt och man märker inte alltid att man använder det i sin text. Men texter som strösslas med sådana här så-n får ett pratig effekt och uppfattas som talspråklig av läsaren. Ett tips är alltså att stryka överflödiga så-n, använd sökfunktionen (ctrl + F) i dokumentet och se över vilka som behövs och vilka som kan strykas. Texten kommer att stramas upp och blir mer stringent.

Vill du veta mer om dubblering med eller läsa om språkriktighetsfrågor? Ett tips är Språkriktighetsboken som tar upp och diskuterar knepiga språkfrågor och ger rekommendationer för skrivande och språkbruk. Den är utformad av Språkrådet. 

Tips på mer läsning:

Hur används semikolon?

Nu har turen kommit till semikolonet (;) i min serie om skiljetecken. Vad är egentligen ett semikolon? Och hur ska det användas? Skiljetecknet är inte det vanligaste i svensk skriftspråk, därför råder det ofta osäkerhet om hur man faktiskt använder det på rätt sätt. Jag tar hjälp av Svenska skrivregler för att reda ut några frågetecken. 

Semikolon skiljer huvudsatser åt

Om man tittar närmare på tecknet så består det av en punkt och ett komma, och det är just så det ska användas mellan huvudsatser – som ett mellanting när punkt är för starkt och komma är för svagt. En huvudsats är en sats som ensam bildar en fullständig mening, till skillnad från bisats. Huvudsatserna som skiljs åt med ett semikolon handlar ofta om samma sak; de har ett nära innehållsligt samband med varandra.

  • Exempel: Idag är det fredag och sol ute; jag hoppas att jag kan sluta jobba tidigt.

Semikolonet markerar gränsen mellan satserna. Samtidigt binder det ihop dem. Här kan man också välja att använda punkt eller tankstreck, som mitt förra inlägg om skiljetecken handlade om.

Semikolon inom uppräkningar, inte före

Uppräkningar inleds med kolon (:), inte semikolon. Enligt Språkrådet är det ett vanligt fel att använda semikolon istället för kolon före uppräkningar. Tänk på att semi betyder ‘halv’; semikolon är alltså inget fullständigt kolon. Före uppräkningar motsvarar kolonet uttryck som nämligen, det vill säga eller till exempel.

  • Exempel: Bra källor för skrivregler är: Språkrådet, Svenska skrivregler och ne.se.

Inom uppräkningar kan man däremot använda semikolon om man vill avskilja grupperingar från varandra eller avskilja uppräknade decimaltal.

  • Exempel: Det var många gäster på examensmottagningen: familj, släkt och vänner; kursare, andra studiekontakter; nuvarande och tidigare kollegor.
  • Exempel: 1,23; 2,43; 3,74

Sammantaget kan man alltså använda semikolon när man vill åtskilja fullständiga meningar och avskilja grupper inuti uppräkningar och uppräknade decimaltal. För att vara på den säkra sidan går det också att helt undvika semikolon, man kan alltid byta ut det mot motsvarande skiljetecken ;)

Tips på mer läsning:

En workshop, flera workshops…?

Idag är det Grammatikdagen! Hurra för språk och grammatik! Jag firar dagen med grammatikföreläsningar och mingel på Kulturhuset i Stockholm. Samt med ett blogginlägg med temat grammatik, lånord och svengelska. Rättare sagt: hur böjer man engelska lånord i plural?

Undvik engelskans plural-s

Ordet räls kommer från engelskan rails.             Foto: Jenny Asp

I och med att vi lånar in så pass friskt av engelskan är det lätt hänt att att ett ord som designer också får med sig s-formen designers i plural. Denna anglicistiska s-form är något som den svenska språkvården avråder från att använda. Främst eftersom vi redan har sex stycken etablerade pluralformer (deklinationer) i svenskan men också för att s-formen krånglar till böjningen av bestämd form plural. För hur blir det då? Designerserna?

Åkrar, servrar och designer

Oftast fungerar det så att ord som slutar på –er får formen –ar i plural. En åker, flera åkrar. Likaså en server, flera servrar och en mixer, flera mixrar. Detta fungerar dock inte för alla ord på –er. Designrar blir väldigt konstigt. Där kan man däremot behålla grundformen även i plural, som fallet är med ordet musiker. Det gäller även ord som partner och copywriter. Två designer, tre partner och fyra copywriter, alltså.

Hur gör man med workshop?

Några av de vanligaste sökorden folk använder innan de trillar in på min sajt är ”workshop böja plural”. Det tycks vara ett huvudbry för många och jag tycker själv pluralböjning av workshop är knepigt. Rekommendationerna från Språkrådet lyder: workshopar eller workshoppar i plural, något som vissa tycker ser ganska konstigt ut. Skulle man inte helt radikalt kunna byta ut ordet workshop mot till exempel seminarium eller verkstad istället?

Engelskt –s spritt sig till singular och andra lånord

I svenskan finns det också inlånade engelska ord där –s har kommit att uppfattas som en del av singularformen. Till exempel keps, muffins, pyjamas, räls och kex har alla fått sitt –s från engelskans plural (capes, muffins, pyjamas, rails och cakes). Keps har därifrån utvecklat den svenska pluralformen -ar, kepsar. Även inlånade ord från andra språk har fått det engelska s-et i vissa svenska pluralformer, till exempel schlagers (ty Schlager) enligt Svenska Akademiens språklära.

Nu kanske du har hunnit bli helt grammatiksnurrig. Men det viktigaste du behöver komma ihåg efter att ha läst detta inlägg är dock: undvik plural-s så långt det går! Använd svenskt böjningsmönster eller byt ut ordet mot en lättböjligare synonym.

Tips för mer läsning om svengelska och plural-s:
TT:s råd för svengelska uttryck

Håll även koll på hashtaggen #grammatikdagen idag på Twitter!

Tips på mer läsning:

Ett orangt kort? Eller ett brandgult?

Problematiskt att böja orange i skrift
För ett litet tag sedan fick jag frågan om hur man böjer ordet orange. Mitt svar på detta skiljer sig från Språkrådets rekommendationer om att låta det stå oböjt, alltså att skriva ‘ett orange kort’ eller ‘ett kort som är orange’. Jag tycker man ska böja ordet i skrift, och helt enkelt skriva ‘ett orangt kort’. Det ser lite konstigt ut, men det gör många nya saker tills vi vänjer oss.

Foto: Jenny Asp.

Använda brandgul?
För att slippa problematiken med att böja orange kan man helt enkelt använda ordet brandgul istället. Då slipper man fundera på böjning utan kan helt enkelt skriva ‘ett brandgult kort’. Ordet har fått ett uppsving i och med sajten brandgult.se som främst av kulturhistoriska orsaker vill bevara brandgult och ”vågar vägra orange”.

Ska finnas utrymme för nya eller ovana konstruktioner
Oavsett vilken väg man väljer att ta för att beskriva ett t-ord med färgen orange eller brandgul tycker jag att möjligheten att skriva orangt bör finnas. Likaså pluralformen oranga. Ofta drar vi oss för att använda ordformer som ”inte finns” eller ser konstiga ut. En annan sådan är superlativet för adjektivet få. Få – färre – färst? Ja, det blir faktiskt så. Och den formen har också blivit mer och mer accepterad.

Än en gång säger jag – det är språkbrukarna själva som i slutändan bestämmer hur språket ser ut. Så när tillräckligt många skriver om de brandgula apelsinerna eller ett nytt, orangt nationskort kommer det antagligen inte se så konstigt ut längre.

 

Tips på mer läsning:

Svenska skrivregler – bibeln för alla som skriver

För de som jobbar med text, språk och skrivande i någon form är boken Svenska skrivregler närmast helig. Bakom samlingen står Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Boken har getts ut sedan 1940-talet och vart tionde år kommer en ny, omarbetad och uppdaterad utgåva ut. Den senaste versionen kom hösten 2009.

Få svar på det mesta i skrivväg
Ska man bara kontrollera enkel stavning eller böjning av ord så fungerar SAOL (Svenska Akademiens ordlista) bra, men vill man få koll på regler för hur man skriver på svenska är Svenska skrivregler det säkraste kortet.

Du hittar rekommendationer för:

  • vilka ord, namn och sammansättningar som ska ha stor eller liten bokstav
  • hur man gör med förkortningar
  • hur man använder punkt, komma, bindestreck och andra skiljetecken korrekt
  • när man ska använda siffror eller bokstäver i tal
  • hur man skriver citat och källhänvisningar
  • med mera

En bok till för alla som skriver
Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver och också ska spegla skrivandets utveckling finns det ibland flera lösningar på en fråga eller ett skrivproblem. Om man till exempel arbetar i en stor organisation och vill ha en enhetlig språklig profil får man då bestämma sig för vilket av alternativen man använder på just den arbetsplatsen.

Nya versioner – men rekommendationerna består
Är det mycket som förändras från version till version? Enligt Språkrådet är själva reglerna i stort sett desamma i versionen från 2009 som i den från 1991. Och det är också det som är poängen med skrivregler, att de ska vara stabila och långlivande. Skillnaderna mellan versionerna ligger mer i själva utformningen av boken, och med en större fokusering på datoriserat och digitalt skrivande i den nya versionen.

Tryggare källa än Google
Så vill du få stenkoll på att du skriver enligt de senaste rekommendationerna? Skaffa Svenska skrivregler! Det går fort att hitta ett svar och du vet att du har en trygg källa att lita på. Till skillnad från om du googlar hur du ska skriva.

Tips på mer läsning: