Världsspråket esperanto sprids

Esperanto. Ett internationellt hjälpspråk utan nation som är till för kommunikation mellan människor med olika modersmål. Under ett föredrag om esperanto med Leif Nordenstorm, redaktör för Svenska Esperantoförbundets tidning La Espero berättade han om språkets utbredning, uppbyggnad och varför det har blivit så populärt. 

Man brukar säga att esperanto är ett konstruerat språk, men vilket språk är egentligen inte  konstruerat? Det finns inga naturliga språk eftersom alla är skapade av människan, och därmed också kulturprodukter. Man kan dock säga att esperanto skiljer ut sig genom att ha blivit skapat av en individ, och inte växt fram under lång tid som många andra språk.

Esperanto talas allra mest i östra Europa. Foto: Jenny Asp, i Kroatien

1 000 personer har esperanto som modersmål.
10 000 kan det flytande.
100 000 förstår det bra.
1 000 000 kan förstå det hyggligt.
10 miljoner har ett hum.

Vad beror esperantos framgång på?

Enligt Nordenstorm finns det två anledningar till att språket har blivit så pass framgångsrikt och spridit sig över världen. För det första släpptes språkets rättigheter fria och därmed fick alla språkbrukare använda det som de ville. Det blev ett fritt språk. För det andra började esperantister (esperantotalare) från olika ställen hitta varandra, slå sig ihop och bilda familjer. Dessa barn kom sedan att växa upp med esperanto som förstaspråk. Idag bor de flesta esperantister i Europa.

”Finns det oregelbundna former i esperanto?”
”Nej!”

Så enkel grammatik som möjligt

Esperanto skapades i slutet av 1800-talet med en strävan efter en enkel och regelbunden grammatik utan undantag. Faktum är att grammatiken sedan dess inte har förändrats. Den var så pass bra från början att det inte behövdes. Man ser direkt vilken ordklass ett ord tillhör på dess form. Substantiven slutar på -o, adjektiven på -a, adverben på -e och verb i grundform -i. Plural markeras med -j. Är du nyfiken på mer esperantogrammatik kan du kolla in detta.

Vän = amiko. En god vän = bona amiko.
Vänner = amikoj. Goda vänner = bonaj amikoj.

De flesta orden från romanska språk

Jag har aldrig studerat esperanto, men jag förstår ändå en del när jag läser eller hör det. Det beror nog främst på att 70 % av orden är hämtade från romanska språk, alltså spanska, franska, italienska, portugisiska och rumänska. Kan man något av dessa språk är många ord bekanta redan från början. 20 % av orden kommer från germanska språk, alltså engelska, tyska och de nordiska språken.

Esperantos form i framtiden?

Det som är fascinerande med esperanto är att det fortfarande verkar fungera så pass bra utifrån det språksystem som skapades på 1800-talet. Det ska bli intressant att se hur språket utvecklar sig framöver; kommer det att behålla sin ursprungliga form eller kommer det att förändras med tiden, som de flesta språk gör?

Tips på mer läsning:

Så – ordet som (så) ofta kan strykas i skrift

”Enligt X så beror detta på…”, ”Igår så hände…”, ”Och klockan åtta så kommer…”. Känner du igen detta? Det handlar om en överflödig användning av ordet . Vi utnyttjar det frekvent när vi talar, men också ofta när vi skriver. Att använda på det här viset ger lätt din text en pratig ton. Stryk det och du får en renare text. 

Används ofta som utfyllnad i tal

Ordet har många användningsområden – som de flesta korta formord har i vårt språk (läs om alla användningar av ordet). En av funktionerna är utfyllnad, till exempel ”Ikväll ska jag laga något gott till middag”, där egentligen inte fyller någon särskild funktion. Plockar vi bort det händer inte mycket med innebörden, utan meningen betyder fortfarande samma sak.

Används ofta i början av en mening

Foto: Jenny Asp

Vi sätter ofta in ordet i början av meningen, efter satsens fundament (det led som står före det finita verbet). Några exempel:

  • Ikväll ska jag…
  • Oftast beror det på…
  • När jag var liten brukade jag…

Här använder vi för att visa på gränsen mellan bakgrundsinformationen och resten av satsen. Det fungerar som en liten paus mellan inledning och det som följer efteråt, något som i skrift kan ersättas med ett kommatecken om förledet är långt (till exempel en hel bisats). Ju kortare det första ledet är, desto mindre behov finns det av ett i skrift.

Skippa och få en mindre pratig text

Just eftersom vi ofta använder när vi talar, följer det ofta med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt och man märker inte alltid att man använder det i sin text. Men texter som strösslas med sådana här så-n får ett pratig effekt och uppfattas som talspråklig av läsaren. Ett tips är alltså att stryka överflödiga så-n, använd sökfunktionen (ctrl + F) i dokumentet och se över vilka som behövs och vilka som kan strykas. Texten kommer att stramas upp och blir mer stringent.

Vill du veta läsa om liknande språk- och skrivfrågor? Ett tips är Språkriktighetsboken som tar upp knepiga språkfrågor och ger rekommendationer för skrivande och språkbruk. 

Tips på mer läsning:

Hur används semikolon?

Nu har turen kommit till semikolonet (;) i min serie om skiljetecken. Vad är egentligen ett semikolon? Och hur ska det användas? Skiljetecknet är inte det vanligaste i svensk skriftspråk, därför råder det ofta osäkerhet om hur man faktiskt använder det på rätt sätt. 

Semikolon skiljer huvudsatser åt

Om man tittar närmare på tecknet så består det av en punkt och ett komma, och det är just så det ska användas mellan huvudsatser – som ett mellanting när punkt är för starkt och komma är för svagt. En huvudsats är en sats som ensam bildar en fullständig mening, till skillnad från bisats. Huvudsatserna som skiljs åt med ett semikolon handlar ofta om samma sak; de har ett nära innehållsligt samband med varandra.

  • Exempel: Idag är det fredag och sol ute; jag hoppas att jag kan sluta jobba tidigt.

Semikolonet markerar gränsen mellan satserna. Samtidigt binder det ihop dem. Här kan man också välja att använda punkt eller tankstreck.

Semikolon används oftast för att skilja huvudsatser åt. Foto: Jenny Asp

Semikolon inom uppräkningar, inte före

Uppräkningar inleds med kolon (:), inte semikolon. Enligt Språkrådet är det ett vanligt fel att använda semikolon istället för kolon före uppräkningar. Tänk på att semi betyder ‘halv’; semikolon är alltså inget fullständigt kolon. Före uppräkningar motsvarar kolonet uttryck som nämligen, det vill säga eller till exempel.

  • Exempel: Bra källor för skrivregler är: Språkrådet, Svenska skrivregler och ne.se.

Inom uppräkningar kan man däremot använda semikolon om man vill avskilja grupperingar från varandra eller avskilja uppräknade decimaltal.

  • Exempel: Det var många gäster på examensmottagningen: familj, släkt och vänner; kursare, andra studiekontakter; nuvarande och tidigare kollegor.
  • Exempel: 1,23; 2,43; 3,74

Sammantaget kan man alltså använda semikolon när man vill 1. åtskilja fullständiga meningar 2. avskilja grupper inuti uppräkningar och uppräknade decimaltal. För att vara på den säkra sidan går det också att helt undvika semikolon, man kan alltid byta ut det mot motsvarande skiljetecken.

Tips på mer läsning:

En workshop, flera workshops…?

Engelskans plural-s är numera ganska vanlig i svenskan. Men fortfarande rekommenderar språkvården att undvika den så långt det går, eftersom den inte har någon etablerad form i svenskan. 

Ordet räls kommer från engelskan rails. Foto: Jenny Asp

I och med att vi lånar in så pass friskt av engelskan är det lätt hänt att att ett ord som designer också får med sig s-formen designers i plural. Denna anglicistiska s-form är något som den svenska språkvården avråder från att använda. Främst eftersom vi redan har sex stycken etablerade pluralformer (deklinationer) i svenskan men också för att s-formen krånglar till böjningen av bestämd form plural. För hur blir det då? Designerserna?

Åkrar, servrar och designer

Oftast fungerar det så att ord som slutar på –er får formen –ar i plural. En åker, flera åkrar. Likaså en server, flera servrar och en mixer, flera mixrar. Detta fungerar dock inte för alla ord på –er. Designrar blir väldigt konstigt. Samma sak med  partnrar och stalkrar. Där kan man gärna behålla grundformen även i plural, som fallet är med ordet musiker. Det gäller även ord som partner och copywriter. Två designer, tre partner och fyra copywriter, alltså. Hellre än designers, partners och copywriters.

Hur gör man med workshop?

Några av de vanligaste sökorden folk använder innan de trillar in på min sajt är ”workshop böja plural”. Det tycks vara ett huvudbry för många och jag tycker själv pluralböjning av workshop är knepigt. Rekommendationerna från Språkrådet lyder: workshopar eller workshoppar i plural, något som vissa tycker ser ganska konstigt ut.

Engelskt –s spritt sig till singular och andra lånord

I svenskan finns det också inlånade engelska ord där –s har kommit att uppfattas som en del av singularformen. Till exempel keps, muffins, pyjamas, räls och kex har alla fått sitt –s från engelskans plural (capes, muffins, pyjamas, rails och cakes). Keps har därifrån utvecklat den svenska pluralformen -ar, kepsar. Även inlånade ord från andra språk har fått det engelska s-et i vissa svenska pluralformer, till exempel schlagers (ty Schlager) enligt Svenska Akademiens språklära.

Nu kanske du har hunnit bli helt grammatiksnurrig. Men det viktigaste du behöver komma ihåg efter att ha läst detta inlägg är dock: undvik plural-s så långt det går!

Tips för mer läsning om svengelska och plural-s:
TT:s råd för svengelska uttryck

Tips på mer läsning: