10 tips för att skapa innehåll

Att besvara de vanligaste frågorna du brukar få kan ge värdefullt innehåll för dina besökare, kunder eller följare. Foto: Jenny Asp

Driver du en blogg och har idétorka? Eller är du precis i startgroparna för att börja skriva artiklar för att dela med dig av ditt kunnande? Här kommer tio tips på hur du kan skapa en idébank för kunskapsbaserat innehåll på din webb eller sociala medier.

1. Vad vill dina besökare och följare få reda på? Fokusera på det.

2. Vad söker de för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.

3. Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.

4. Vilka är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!

5. Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.

6. Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.

7. Vilka trender är det som gäller just nu? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.

8. Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.

9. Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.

10. Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Läs mer om vad som kännetecknar bra innehåll på webben.

Tips på mer läsning:

Rättviseförmedlingen visar rätt väg

Efter många år som pr-konsult i musikbranschen tröttnade Lina Thomsgård på att bara se manliga dj:ar spela och bara höra kvinnliga artister få frågan om hur de skulle kombinera turnerandet med familjeliv. 2010 startade hon därför Rättviseförmedlingen, en Facebooksida som efterlyser och samlar in tips på människor med olika kompetens – för ökad mångfald och jämställdhet.

När hon startade sidan på Facebook gick 200 personer med inom sex minuter. Tre år senare består Rättviseförmedlingen av 40 000 ambassadörer som tillsammans arbetar för att luckra upp rådande normer som finns för vem som ska göra vad i samhället.

– Från Myspace hade jag erfarenhet av att människor tycker om att hjälpas åt för att förmedla tips till varandra. För mig är nätet ett ställe där vi bygger saker tillsammans.

Låter andra historier bli berättade

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård på Humanioradagarna på Uppsala universitet. Foto: Jenny Asp

– I media är det 76 % män som kommer till tals. Det blir ett demokratiproblem när bara vissa historier blir berättade. Om man aldrig ser något annat, då tror man heller inte att det finns.

Eftersom det ofta bara är vissa typer av människor vi ser, i vissa positioner, befäster vi bilden av att det är de enda som har den kompetensen. Ser vi bara manliga dj:ar, ja då tror vi automatiskt att kvinnor inte spelar musik, eller i alla fall inte lika bra som män. Men genom att synliggöra och lyfta fram alternativ breddar vi vårt synfält och motverkar stereotypiska bedömningar.

– PR och kommunikation handlar om att låta de bra historierna bli berättade. Vad är sant? Vad är kärnan? Berätta det. Hitta de bra historierna, hitta inte på dem!

Sociala medier = möten och relationer

Det har aldrig varit så lätt att nå så många människor och kunna interagera med dem så enkelt som idag, med sociala medier. Hela idén med Rättviseförmedlingen bygger på att individer sprider vidare information och tipsar varandra, av eget intresse och engagemang. Det är skönt att bli påmind om mänsklig altruism i tider då det talas mycket om näthat.

– Jag älskar sociala medier. Den infrastrukturen som finns gör att vi kan mötas över sociala och demografiska gränser. Men som företag kan man kan inte se sociala medier som en ny variant av stortalva. Det innebär helt nya sorts möten och interaktioner.

”Vi hjälper media att göra ett bättre jobb”

Idag görs det tre efterlysningar om dagen och totalt 16 000 namn har hittills samlats in. Listorna med namn finns på Rättviseförmedlingens webbplats och används av i alla stora medier i Sverige samt en rad andra organisationer.

– Ingen kan någonsin mer säga att det ser ut som det gör för att det inte finns män eller kvinnor i de här positionerna. Vi bevisar motsatsen. Bilden av samhället nyanseras och berikas, med hjälp av alla ambassadörer. Det är det bästa jag har gjort.

Tips på mer läsning:

Trender sprids som sociala epidemier

Vad är det som gör att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Som med mycket annat handlar det om kommunikation: vem som sprider budskapet, i vilket sammanhang och hur pass starkt budskapet är. Inte minst handlar det om att presentera budskapet på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig.

För några år sedan gick Youtubeklippet ”Harlem Shake” från att vara ett klipp i mängden till att vara hela världens angelägenhet – på två veckor. Under de här dagarna publiceras 40 000 Harlem Shake-filmer, som totalt genererar över 175 miljoner visningar. Det har blivit mer än bara ett roligt klipp. Det har blivit ett mem.

Memet som den minsta byggstenen

”Så snart vi ingår i en grupp blir vi känsliga för normer och kamrattryck. Små och sammanhållna grupper har förmåga att stärka den epidemiska potentialen hos ett budskap eller en idé” (Malcolm Gladwell, The Tipping Point). Foto: Jenny Asp

Ett mem är en idé som får en virusliknande spridning. Memer sprids från person till person, och kan liknas vid gener på det sätt att de båda är de minsta byggstenarna i en evolution. Den kulturella respektive den biologiska. Mem har en stark kollektiv prägel där vi alla gemensamt bidrar till en enhet, och ju enklare regler som gäller – desto lättare hakar vi på. Som Harlem Shake, en 30-sekundersfilm som byggs upp av en given låt och med givna regler. Det är enkelt att delta och sprida vidare.

Sociala epidemier – snabba och smittsamma förändringar

I boken The Tipping Point kallar journalisten Malcolm Gladwell dessa snabbspridande trender för sociala epidemier. Trender sprids och dör lika snabbt som virus. Förutom smittsamheten kännetecknas epidemierna av att små orsaker kan ge stora effekter och att förändringen kan slå igenom i ett enda drastiskt moment.

Eftersom vi människor förväntar oss att stora förändringar kräver tid och ansträngning blir vi förvånade när de sker snabbt och oväntat. Som de faktiskt oftast gör.

Tre faktorer bakom framgångsrika trender

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Skillnaden mellan de budskap och idéer som blir framgångsrika och de som floppar är oftast mindre än vi tror. Gladwell listar tre faktorer som ligger bakom:

– Vem som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status på något vis, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft. Mun-till-mun-spridning via personer vi litar på blir också allt viktigare ju mer information vi översköljs av.

– Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.

– Vilket sammanhang budskapet finns i. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Hur budskapet presenteras är avgörande

Något av det mest intressanta Gladwell skriver om framförandet av budskap handlar om översättning. Med detta menar han att framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig. Detta är en avgörande faktor för spridning, anser jag.

Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade på oss är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

Tips på mer läsning:

Hur du kan ge respons på en text

Att granska och ge feedback på en text är inte det lättaste. Oavsett om du arbetar professionellt med granska texter eller bara ska läsa igenom kollegans text kan det vara bra att ha en modell att gå efter.  Jag har sammanfattat Lena Holst bästa tips för textrespons, som hon ger i sin bok  Skriv bättre texter

Var stannar du upp när du läser? Det kan vara värdefull information när du granskar en text. Foto: Jenny Asp

Hur tar du emot texten?

Det första du ska fråga är vad du ska titta efter i texten, och om det är några särskilda delar av texten som skribenten vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt.

När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på, är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

Börja på ytan och fortsätt med djupet

Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första läsningen säger mycket om texten. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

När du läser texten första gången, försök att markera var:

  • du stannar upp
  • du behöver läsa om
  • du får associationer
  • du uppskattar texten extra mycket
  • texten fångar din uppmärksamhet.

Saker att titta efter

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder?

Börja med helheten när du ger respons

När du ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar.

Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte alltid en fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur texten kan tas emot av andra.

Lycka till!

Tips på mer läsning:

Hur läser vi texter på webben?

På nätet läser vi snabbt, målmedvetet och kräset. Efter 3–4 sekunder bedömer vi innehållet, och går snabbt vidare om det inte har fångat vårt intresse. Därför är de främsta råden för att skriva på webben att skriva kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först.

Vi skumläser, och helst så lite som möjligt

80 % av besökarna på webben läser sällan ord för ord. Vi skumläser snarare, skannar snabbt igenom innehållet och hoppar med blicken i texten för att se om vi hittar något intressant. Vi läser oftast inte mer än en femtedel av texten, och ju längre texten är – desto mindre läser vi. Det hävdar Jakob Nielsen, forskare på användbarhet.

Skriv kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först om du ska nå fram med ditt budskap på webben. Foto: Jenny Asp

Bara var femte webbsida är intressant

Siffran 5 gäller även för hur ofta vi hittar en intressant webbsida – var femte vi är inne på ungefär. Alltså är 80 % av webbsidorna vi surfar runt på ointressanta för oss, och förväntningarna blir också därefter. Det sammanfattar Erik Geijer i ”Skriva för webben”.

Detta beror oftast på att vi är ute efter relevant, specifik information som vi antagligen inte hittar på de sidor där vi först letar. Det leder också till att vi är snabba att döma ut webbsidor, bara efter några få sekunder har vi avgjort om den aktuella sidan är av intresse för oss eller inte.

F-format läsmönster. F = fort

I studier gjorda med eye tracking – mätning av ögats rörelser – har man sett att våra ögon rör sig i ett F-format mönster när vi läser på webbsidor. Vi sveper med blicken från vänster till höger två gånger ganska snabbt, sedan tittar vi lite långsammare nedåt längs vänster sida. Vi fastnar lättare för särskilda skanningspunkter i texten, som rubriker, ingresser, fetmarkerade ord, punktlistor, bildtexter, avslutande uppmaningar etc.

Enligt Jacob Nielsen står F även för fort, eftersom vi har bråttom när vi läser på nätet.

Tips på mer läsning: