Idémöte istället för brainstorming, ringcentral istället för call center, ta med-mat istället för doggy bag eller medveten närvaro istället för mindfulness? Det finns många engelska ord som kan översättas till svenska.
Översätta, anpassa eller direktlåna?
Vi har en stor del engelska uttryck i vårt vardagliga svenska vokabulär – men var går gränsen för vilka som behövs och vilka som är onödiga? Ska de försvenskas så gott det går (mejl, fejka, fajt) eller ska man hellre använda svenska motsvarigheter (e-post, låtsas, strid)? Eller ska man ha kvar dem som de var från början (e-mail, fake, fight)?
Kreativt med svenska nyord
Jag blir oftast glad när ett inlånat uttryck översätts till svenska. Dels för att det vittnar om en kreativitet och finurlighet i språket och dels för att det talar emot myten om att svenskan har färre ord än engelskan. Svenskan har ett enormt rikt ordförråd, men när vi direktlånar in utländska uttryck tappar vi möjligheten att använda oss av de ord vi redan har, de ord vi har glömt bort eller ännu roligare – de ord vi skapar på nytt.
Förr lånade vi från tyskan och franskan
Men vad är egentligen ett lånord? Och när övergår det till att bli svenskt? På medeltiden lånade vi in extremt mycket av lågtyskan – ungefär en tredjedel av vårt språk idag. Även franskan var en stor inspirationskälla för det svenska språket under 1700-talet. Och på 1900-talet kom engelskan. Många av de ord som var totalt främmande förr är idag vardagsmat och typiskt svenskt. Till exempel borgmästare (ty), toalett (fr) och keps (eng).
Översätta facktermer?
Ett annan svårighet är när det gäller facktermer. Inom många områden finns specifika termer på ett visst språk, och motsvarigheter saknas i stort sett på andra språk. Då blir det svårt att översätta och anpassa. För när man gör det kan ordet tappa sin specifika betydelse.
Få syn på sitt eget språk genom andra språk
Men så långt det går tycker jag det borde vara fritt fram att översätta och anpassa så länge det låter bra och fungerar. Inte minst för att det är roligt! Att se sitt eget språk genom ett annat – vilket man gör när man översätter – är bland det intressantaste perspektivet man kan få på sitt språk. Ord helt på svenska blir på ett sätt också mycket rakare och ärligare (när de fungerar).
Mina favoriter i Språkrådets lista för onödig engelska är:
- storgarderob (dressing room)
- skarp-tv (HD-tv)
- tankekarta (mindmap)
- gåhjuling (segway)
- opistat (offpist)
- kraftlur (power nap)
- blänkare (trailer)
- lyft-bh (push up-bh)
- knall och fall (sudden death)