Kan du svenskans mest svårstavade ord?

Det är inte lätt att alltid skriva rätt. Varför finns det vissa ord som alltid är mycket svårare att stava till än andra? Det kan bero på att orden inte längre uttalas som de skrivs, att stavningen har hängt med från andra språk och att det är särskilt svårt med dubbelkonsonanter.

Stavningen styrdes upp på 1800-talet

Kolla i ordlistorna om du är osäker på stavningen. Foto: Jenny Asp

Länge fanns det inga normer för hur vi skulle stava det svenska språket. Alla skrev ungefär som de ville, efter hur man tyckte att det lät. Först på 1800-talet dök det upp skrifter som ville skapa ordning i skriftspråket och införa en mer konsekvent stavning. Det gjordes på uppdrag av den Svenska Akademien som idag ger ut den normgivande Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

 

Stavningen hänger inte alltid med

Stavningsreformer sker ganska sällan, och eftersom talspråket förändras snabbare än skriftspråket gör det att uttal och stavning av många ord inte stämmer vidare bra överens längre. Omständligt uttalades säkert så förr, men idag säger de flesta omständigt och skriver det ofta även så. Ibland ser man skrivna ord och förvånas – är det SÅDÄR det heter egentligen! Eller hette, snarare.

Inlånade ord och inlånad stavning

Många svårstavade ord har vi ärvt från andra språk. Terrass kommer från latinets terra ‘jord’ och stavas därför med två -r. Inte helt självklart om man inte känner till ursprunget. Necessär kommer från franskans nécessaire ‘nödvändig’. Idag tar vi in den största delen lånord från engelskan, och det är svårt att veta ibland hur man ska skriva dessa. Det engelska ordet rakt av? En försvenskad variant? Eller något helt annat? Jag fick nyligen frågan om ordet stalker som är svårintegrerat i svenskan, både i stavning och i uttal.

De svåra dubbelkonsonanterna

Något som ofta är klurigt är dubbelkonsonanter. Och särskilt i ord som har dubbla dubbelkonsonanter. När du kikar på listan nedan ser du att de flesta svårstavade ord innehåller en eller två dubbelkonsonanter – något som ofta är svårt att urskilja rent ljudmässigt, fonologiskt. Abonnemang till exempel. Rent fonologiskt skulle det kunna vara
-bb och -nn, men det är det inte. Abborre har däremot dessa dubbla dubbelkonsonanter. ”Många ben”, läste jag någonstans som ett kom ihåg-knep.

Listan över de ord vi oftast stavar fel

Det rättstavade ordet står i fetstil.

aborre abborre | abbonemang/abonemang abonnemang | altid alltid |
anorlunda annorlunda | annulera annullera | agusti augusti | avunsjuk avundsjuk | bestämmde bestämde | bestäma bestämma | bestämmt bestämt | cyckel cykel | definera definiera | defenitivt/defenetivt definitivt | disskutera diskutera | diskusion/disskution/diskution diskussion | dublett dubblett | igentligen egentligen | imot emot | faktist faktiskt | fläskfile fläskfilé | fotölj fåtölj | följdaktligen följaktligen | föresten förresten | förän förrän | gammla gamla | gamal gammal | giftemål giftermål | hälst helst |
hittils hittills | hämd hämnd | iakta iaktta | innom inom | interjuv intervju | intreserad intresserad | kariär karriär I kompletera komplettera |
konsentrera koncentrera | konferans konferens | konkurens konkurrens | korekt korrekt | kunnde kunde | kvalite kvalitet/kvalité | lungt lugnt | matrial material | medecin medicin | mäst mest | mustach mustasch | mäniskor människor | nogrann/noggran/nogran noggrann | nogrant noggrant |
nämde nämnde | ochså också | orginal original | paralell parallell |
parantes parentes | recention recension | rekomendera rekommendera |
religös religiös | resturang restaurang | sevärdighet sevärdhet | skilnad skillnad | speciel speciell | spännade spännande | stämmning stämning
| succesiva successiva | särskillt särskilt | terass terrass | tillfredställa tillfredsställa | tillsamans tillsammans | tvugna tvungna | tyvär tyvärr | ungdommar ungdomar | värkligen verkligen | vilkor villkor | ytterliggare ytterligare | överrens överens | överaskad överraskad |

Vill du kolla din stavning? Gör Svenska Dagbladets stavningsquiz.

Tips på mer läsning:

Därför vill vi ha enkelhet i en komplex värld

Vi lever i en komplex värld som svämmar över av information. Vart vi än vänder oss kan vi ta till oss en mängd information, och med mobilerna i fickan är allt bara ett knapptryck bort. Homo effectivus vill inte alltid ha mer att välja på – utan mindre. Därför kan det enkla ofta vara det mest tilltalande.

Vi producerar information i en allt snabbare takt

Vi lever i en värld överbelastad av information. Och skapandet av denna information ökar bara snabbare och snabbare. 90 % av all data människan någonsin har producerat, har tillkommit under de två senaste åren. Internet har gjort det enklare än någonsin att producera mycket och frekvent, något som ibland görs bara för att det är möjligt.

Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet. Foto: Jenny Asp

Svårt att hitta och sålla ut det som är relevant

Ju mer innehåll som skapas, desto mer information behöver vi ta ställning till. Det blir också svårare att hitta det vi söker och sålla ut det som är relevant, när det ständigt brusar runtom oss och mycket utgörs av skräp. Enkla valmöjligheter, enkel design, enkla förklaringar, enkla funktioner. Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet.

Homo effectivus vill ha färre val

Den nutida människan kallas ibland för homo effectivus, och som sådana vill vi inte ha mer information utan vi vill spara tid och energi, genom att skala bort val och information. Ur detta perspektiv finns det alltså inget mervärde att få fler valmöjligheter, utan det blir värdefullare med enkla val.

Vi vill enkelt kunna hitta det vi söker – och inte mer.
Vi vill kunna få en överblick och förstå.
Vi vill få hjälp med att göra våra val.
Vi vill att det ska vara enkelt.  

Tips på mer läsning:

Sms-språket – ett lingvistiskt mirakel?

I  alla tider har de äldre förfärats över de yngres språkbruk och pekat på språkets förfall. Idag anser många att de snabba kommunikationssätten sms, chatt och mejl utarmar det traditionella skriftspråket. Men blir verkligen språket sämre på grund de nya medierna? Flera språkforskare och lingvister visar på motsatsen. 

Vi skriver sällan som vi talar

Först av allt kom talspråket. Det är vårt primära sätt att kommunicera med varandra och skriften uppfanns långt senare för att kunna efterlikna talet. Eftersom skriftspråket är det vi ser tror vi oftast att vi pratar som vi skriver. Något som sällan stämmer. Talspråket är lösare till sin struktur och har inte alls samma regler som skriftspråket kräver för att förstås.

Ny teknik medför nya sätt att kommunicera på

Länge var det svårt att skriva som man faktiskt talade, något som lingvisten John McWorther tar upp i TED-föreläsningen ”Txtng is killing language”. För att kunna skriva som man talar måste man både ha en snabb teknik och en snabb respons från den man skriver till. Det är detta som mobiltelefonerna har. Den nya tekniken har medfört att vi kan kommunicera skriftligt på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

”In a way, texting is not writing at all”
(John McWorther, TED)

Ger sms-språket en breddad lingvistisk repertoar? Foto: Jenny Asp

Ett helt nytt språk skapas

McWorther menar att en helt ny typ av språk växer fram rakt under näsan på oss. Och att det är ett lingvistiskt mirakel. Språkforskaren Theres Bellander är av samma åsikt och hon hävdar att ungdomar skapar ett kreativt och känslosamt språk genom de nya kanalerna. Hon disputerade 2010 vid Uppsala universitet på ungas bruk av olika interaktionsmedier.

”Ungdomarna skapar ett nytt språk. Är det bättre eller sämre? Helt klart är att det är annorlunda” (Theres Bellander i DN).

Ungdomar skiftar snabbt mellan språksituationer

Enligt Bellander är ungdomarna de språkliga vinnarna, eftersom de behärskar många olika slags språksituationer samtidigt. De vet också hur och när de ska skifta mellan de olika språkliga arenorna. Sms-språket hör till mobilen och tar sig alltså inte in i uppsatsskrivandet eller i cv:t. McWorther kallar till och med ungdomarna för flerspråkiga och påstår att de genom sms-språket expanderar sin lingvistiska repertoar.

Onödig oro för språkets förfall

Det finns därför inget behov av att oroa sig för de yngres språkbruk. Och tillhör du den yngre generationen har du nu svar på tal när du får bekymrade kommentarer. Oavsett vilken språkgeneration du tillhör – kom ihåg att vissa alltid oroar sig för utveckling. Men det finns aldrig något automatiskt likhetstecken mellan språklig förändring och språkligt förfall.

Vad tycker du själv om sms-språket? Kommentera gärna!

Tips på mer läsning:

Rättviseförmedlingen visar rätt väg

Efter många år som pr-konsult i musikbranschen tröttnade Lina Thomsgård på att bara se manliga dj:ar spela och bara höra kvinnliga artister få frågan om hur de skulle kombinera turnerandet med familjeliv. 2010 startade hon därför Rättviseförmedlingen, en Facebooksida som efterlyser och samlar in tips på människor med olika kompetens – för ökad mångfald och jämställdhet.

När hon startade sidan på Facebook gick 200 personer med inom sex minuter. Tre år senare består Rättviseförmedlingen av 40 000 ambassadörer som tillsammans arbetar för att luckra upp rådande normer som finns för vem som ska göra vad i samhället.

– Från Myspace hade jag erfarenhet av att människor tycker om att hjälpas åt för att förmedla tips till varandra. För mig är nätet ett ställe där vi bygger saker tillsammans.

Låter andra historier bli berättade

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård på Humanioradagarna på Uppsala universitet. Foto: Jenny Asp

– I media är det 76 % män som kommer till tals. Det blir ett demokratiproblem när bara vissa historier blir berättade. Om man aldrig ser något annat, då tror man heller inte att det finns.

Eftersom det ofta bara är vissa typer av människor vi ser, i vissa positioner, befäster vi bilden av att det är de enda som har den kompetensen. Ser vi bara manliga dj:ar, ja då tror vi automatiskt att kvinnor inte spelar musik, eller i alla fall inte lika bra som män. Men genom att synliggöra och lyfta fram alternativ breddar vi vårt synfält och motverkar stereotypiska bedömningar.

– PR och kommunikation handlar om att låta de bra historierna bli berättade. Vad är sant? Vad är kärnan? Berätta det. Hitta de bra historierna, hitta inte på dem!

Sociala medier = möten och relationer

Det har aldrig varit så lätt att nå så många människor och kunna interagera med dem så enkelt som idag, med sociala medier. Hela idén med Rättviseförmedlingen bygger på att individer sprider vidare information och tipsar varandra, av eget intresse och engagemang. Det är skönt att bli påmind om mänsklig altruism i tider då det talas mycket om näthat.

– Jag älskar sociala medier. Den infrastrukturen som finns gör att vi kan mötas över sociala och demografiska gränser. Men som företag kan man kan inte se sociala medier som en ny variant av stortalva. Det innebär helt nya sorts möten och interaktioner.

”Vi hjälper media att göra ett bättre jobb”

Idag görs det tre efterlysningar om dagen och totalt 16 000 namn har hittills samlats in. Listorna med namn finns på Rättviseförmedlingens webbplats och används av i alla stora medier i Sverige samt en rad andra organisationer.

– Ingen kan någonsin mer säga att det ser ut som det gör för att det inte finns män eller kvinnor i de här positionerna. Vi bevisar motsatsen. Bilden av samhället nyanseras och berikas, med hjälp av alla ambassadörer. Det är det bästa jag har gjort.

Tips på mer läsning:

En workshop, flera workshops…?

Engelskans plural-s är numera ganska vanlig i svenskan. Men fortfarande rekommenderar språkvården att undvika den så långt det går, eftersom den inte har någon etablerad form i svenskan. 

Ordet räls kommer från engelskan rails. Foto: Jenny Asp

I och med att vi lånar in så pass friskt av engelskan är det lätt hänt att att ett ord som designer också får med sig s-formen designers i plural. Denna anglicistiska s-form är något som den svenska språkvården avråder från att använda. Främst eftersom vi redan har sex stycken etablerade pluralformer (deklinationer) i svenskan men också för att s-formen krånglar till böjningen av bestämd form plural. För hur blir det då? Designerserna?

Åkrar, servrar och designer

Oftast fungerar det så att ord som slutar på –er får formen –ar i plural. En åker, flera åkrar. Likaså en server, flera servrar och en mixer, flera mixrar. Detta fungerar dock inte för alla ord på –er. Designrar blir väldigt konstigt. Samma sak med  partnrar och stalkrar. Där kan man gärna behålla grundformen även i plural, som fallet är med ordet musiker. Det gäller även ord som partner och copywriter. Två designer, tre partner och fyra copywriter, alltså. Hellre än designers, partners och copywriters.

Hur gör man med workshop?

Några av de vanligaste sökorden folk använder innan de trillar in på min sajt är ”workshop böja plural”. Det tycks vara ett huvudbry för många och jag tycker själv pluralböjning av workshop är knepigt. Rekommendationerna från Språkrådet lyder: workshopar eller workshoppar i plural, något som vissa tycker ser ganska konstigt ut.

Engelskt –s spritt sig till singular och andra lånord

I svenskan finns det också inlånade engelska ord där –s har kommit att uppfattas som en del av singularformen. Till exempel keps, muffins, pyjamas, räls och kex har alla fått sitt –s från engelskans plural (capes, muffins, pyjamas, rails och cakes). Keps har därifrån utvecklat den svenska pluralformen -ar, kepsar. Även inlånade ord från andra språk har fått det engelska s-et i vissa svenska pluralformer, till exempel schlagers (ty Schlager) enligt Svenska Akademiens språklära.

Tips på mer läsning:

De juliga ordens historia

Vad betyder egentligen jul, advent och glögg? Var kommer det ifrån? Det som är spännande med att få lära sig om ett ords etymologi (= ursprung) är att man samtidigt får en klarare bild av historien runt begreppet. Här skriver jag om tio juliga ord och deras ursprung.

1. Jul

Det är inte helt klart var ordet jul kommer från. Men med all säkerhet fanns det redan på den tiden vi hade den hedniska midvinterblotet – gemensam för de nordiska länderna. Man tror att det kommer från det urgermanska jehwla som sedan blev finskans juhla (= högtid) och senare också joulu (= jul). Det heter jul på de flesta nordiska språk och engelskans yule hör också dit.

2. Jultomte

Tomten var från början en tomtebisse, tomtenisse eller en tomtegubbe. En liten grå gubbe som vaktade över husets tomt. Alltså tomt + gubbe med ett foge-e i mitten. Senare kapade man ordet och behöll endast tomte. Den röda bullriga jultomten dök upp först senare när man inte längre riktigt trodde på de grå små gårdstomtarna.

3. Julklapp

Klappen kommer helt enkelt från det hårda klappandet på dörren som brukade förekomma när man skulle komma med sin julgåva. Jag vill också tro att det hör ihop med den mjukare klappen på kinden, men det är inget jag har hittat belägg för än.

4. Glögg

Glögg betyder kort och gott glödgat (= upphettat) vin eller brännvin med socker och kryddor.

5.  Advent

Advent hette det redan på fornsvenska. Det kommer från början antagligen från latinets adventus (= ankomst) och verbet är ad (= till) venir (= komma). I juletid syftar man oftast på  julens ankomst, eller Kristus ankomst om man är kristen.

6. Lucia

Lucia kommer av latinets lux  (= ljus). På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucius är den maskulina varianten av namnet.

7. Lussekatt

Att lusse kommer från Lucia känns ganska självklart. Men vad jag inte visste tidigare är att lussekatt förr också kallades för dövelskatt på vissa platser i Västsverige. Dövel är här en form av djävul. Det finns också belägg för att lusse hör ihop med Lucifer. Enligt olika sägner uppträdde djävulen som katt, men samtidigt verkade det gula i lussekatten som ett skydd mot Lucifer – eftersom han inte tyckte om ljus. Läs mer om den något röriga lussekattshistorien i Linneas språkblogg.

8. Saffran

Saffran kommer från latinets safranum och det arabiska za?far?n. A?far (= gul på arabiska). På spanska heter det azafrán och som kuriosa kan jag berätta att nästan alla arabiska låneord i spanskan börjar på –a. Det var egentligen en artikel för bestämd form men som spanjorerna tolkade som en del av ordet, därför hängdes det på och stannade kvar.

9. Knäck

Knäck kommer troligtvis från verbet knäcka i betydelsen knäcka på något = tugga på något hårt eller knapra. En annan rolig betydelse av knäck jag hittade i SAOB är liten kula av sten eller bränd lera att leka med. När man misslyckas med knäcken kanske det blir en liten bränd stenkula istället.
 

10. Lacka mot jul

I uttrycket det lackar mot jul betyder lacka framskrida eller lida mot sitt slut. Enligt SAOB hör verbet med den här betydelsen ihop med att trippa eller lunka. Ganska roligt att tänka sig tiden som trippar fram mot jul.De flesta beläggen har jag hittat i den utomordentliga Svenska Akademiens ordbok.

Tips på mer läsning:

Vad är innehållsmarknadsföring?

Innehållsmarknadsföring handlar om att beröra, inte störa. Foto: Jenny Asp.

Det har talats rätt länge om innehållsmarknadsföring (content marketing). Det kortaste förklaringen är att det handlar om att kontinuerligt skapa relevant och värdefullt innehåll för en utvald målgrupp, för att uppnå specifika mål. Behöver du tips för att skapa innehåll? Läs mina tio tips för att skapa en idébank. 

Idag finns alla på webben. Eller förväntas finnas. När vi vill ta reda på något googlar vi, och 94 % av alla konsumenter inleder sitt köp med att googla. Det säger något om vilken makt information på webben har. Därför är det smart att finnas där, och dela med sig av sitt kunnande och engagemang.

Värdefull information, istället för oönskat spam

Innehållsmarknadsföring går ut på att sprida kunskap, innehåll och information som är till värde och nytta för den som läser. Till skillnad från spam vi städar bort från vår inkorg, banners vi klickar bort utan att läsa och tevereklam som får oss att snabbt byta kanal. Vi fungerar nästan alla likadant. Vi vill inte bli påprackade någonting, utan vi vill ha det vi letar efter och det som känns relevant för oss, just nu.

Använd dig av egna kanaler

Innehållsmarknadsföring produceras och distribueras genom digitala och sociala medier, ofta i form av artiklar, blogginlägg, poddsändningar eller föreläsningar. Det som är smidigt är att du främst använder dig av egna kanaler: webbplats, blogg och sociala medier. Detta är i regel billigare än att sprida sitt budskap via köpta kanaler. MEN det krävs fortfarande en del jobb, även om kanalerna i princip är gratis. Du måste avsätta tid och resurser till att ta fram relevant och värdefullt innehåll, producera det och distribuera det i dina kanaler.

Byt perspektiv

Det viktigaste med innehållsmarknadsföring är att byta perspektiv. Till kundens, till läsarens och till besökarens. Du ska genom ditt innehåll hjälpa till med att lösa problem, inspirera och visa på möjligheter. Alla är vi experter inom våra områden. Det verkar som att fler och fler inser att ju mer man delar med sig, desto mer tjänar man på det.

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar.

Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig tio tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Kreativitet (bildning till latin cre´o ‘skapa’, ‘frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se). Foto: Jenny Asp.

Följ din inspiration

Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande.

Lek med idéer

Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.

Omge dig med kreativa människor

När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana.

Fortsätt lära och jobba hårt

Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på artiklar ju mer jag skriver och lär mig om de ämnen som intresserar mig.

Gör något nytt och utmana dig

Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.

Träna på att inte vara kritisk

Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra och rimliga idéerna.

Rör på dig

Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (friskisjympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor.

Gör det oväntade

Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att gå på bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.

Våga misslyckas

Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.

Ha tråkigt ibland

Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av skärmar ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig. Så släpp teven och måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna.
(Niels Kjaer)

Tips på mer läsning:

Comic Sans skapar blandade känslor

I programmet Typo hörde man typsnittstecknare och grafiska designer uttala sig om Comic Sans. Och typsnittet väcker verkligen känslor. Antingen älskar man det på grund av dess lättillgängliga och informella intryck. Eller så hatar man den oseriösa och barnsliga känslan som Comic Sans också kan signalera.

Pratbubblor från början

Comic Sans är inspirerat från serietidningar och tecknades 1994 av Vincent Connare till informativa pratbubblor. Och det är också så typsnittet fungerar bäst. De runda, snälla formerna påminner om handritade barnbokstäver.

”Jag tror inte Vincent hade kunnat ana att det skulle bli en sådan uppmärksamhet och debatt kring det här typsnittet som det blev.” (Stefan Hattenbach, typsnittstecknare)

Passar inte i allvarliga sammanhang

Men det är när Comic Sans används på opassande ställen som kan det bli så fel. I programmet tar designerna upp tillfällen då de har sett typsnittet på informationsbrev från canceravdelningar, begravningsfakturor och landslagströjor. I bästa fall ser det bara oseriöst ut, men i värsta fall kan det göra ren skada och läsaren känner sig hånad.

Började leva sitt eget liv

När blev det då så fel? I Typo ger man förklaringen att det var när typsnittet hamnade i var mans dator som det fick ett eget liv. När den vanliga människan ville informera sig med sin omgivning och tog klivet från privatperson till offentlig avsändare. När konsumenten plötsligt blev producent. När vi formgav saker som inte skulle formges.

”Det är inte fel på typsnittet. Det är fel på typografin.
Det är hur man använder typsnittet som kan bli så fel”
(Carolina Laudon, typsnittstecknare).

Så det gäller att vara försiktig med Comic Sans. Eller vara medveten om vad det kan signalera.

Tips på mer läsning:

Hur du kan ge respons på en text

Att granska och ge feedback på en text är inte det lättaste. Oavsett om du arbetar professionellt med granska texter eller bara ska läsa igenom kollegans text kan det vara bra att ha en modell att gå efter.  Jag har sammanfattat Lena Holst bästa tips för textrespons, som hon ger i sin bok  Skriv bättre texter

Var stannar du upp när du läser? Det kan vara värdefull information när du granskar en text. Foto: Jenny Asp

Hur tar du emot texten?

Det första du ska fråga är vad du ska titta efter i texten, och om det är några särskilda delar av texten som skribenten vill ha synpunkter på. Det andra du behöver veta är vilken slags läsare texten är skriven för, för att veta om du behöver särskilda förkunskaper för att ta emot texten på rätt sätt.

När du läser och ger kommentarer kan du bara göra det utifrån dig själv, något som är värdefullt nog ändå. Hur du som läsare tar emot och uppfattar texten, vad du uppskattar och vad du hakar upp dig på, är de viktigaste synpunkterna för skribenten.

Börja på ytan och fortsätt med djupet

Första gången du läser igenom texten är den viktigaste. De reaktioner du får vid första läsningen säger mycket om texten. Det är oftast lättare att börja med att skrapa på textens yta, för att vid den andra, tredje och kanske fjärde genomläsningen nå textens helhet, djup och disposition.

När du läser texten första gången, försök att markera var:

  • du stannar upp
  • du behöver läsa om
  • du får associationer
  • du uppskattar texten extra mycket
  • texten fångar din uppmärksamhet.

Saker att titta efter

  • Anslag. Hur börjar texten? Har den en lockande inledning och en startkrok?
  • Ton, läsartilltal och skribentnärvaro. Hur känns stämningen och attityden i texten? Märks det vem som talar i texten? Och vem den talar med?
  • Logik och organisation. Finns det en röd tråd i texten? Hänger de olika styckena ihop? Hänger du med i skribentens tankar och förstår textens syfte?
  • Abstraktionsnivå. Finns det abstrakta ord som skulle kunna bytas ut mot konkreta?
  • Guldklimpar. Vad uppskattar du särskilt i texten? Finns det ord som passar särskilt bra där de står? Beskrivningar som ger dig bilder?

Börja med helheten när du ger respons

När du ska ge respons på texten är det bäst att välja ut de saker du tycker är allra viktigast. Börja med textens helhet för att senare komma ner på detaljnivå som korrekturfel och ordval. Att man förstår sammanhanget och tar till sig textens budskap är viktigare än att förstå alla ord och meningar.

Om man börjar på detaljnivå kan det också vara svårt att senare ge kommentarer på de högre nivåerna. Bestäm i förväg vad du vill säga och ge inga förslag på förändringar om inte skribenten själv frågar efter det.

Kom ihåg att du bara kan ge respons utifrån hur du uppfattar texten. Det är inte alltid en fråga om rätt eller fel, för en text kan skrivas på väldigt många olika sätt. Syftet med textresponsen är att visa skribenten hur du upplevde texten och öka hens medvetenhet och förståelse för hur texten kan tas emot av andra.

Lycka till!

Tips på mer läsning: