Tio vanliga korrekturfel du kan undvika

Korrekturläsning handlar om att skapa korrekta texter. När man stöter på ett fel i en text hakar man upp sig, och tappar lite av förtroendet till avsändaren. Här kommer tio vanliga korrfel du kan hålla utkik efter i din text. Kolla även in mina tio bästa tips för att korrläsa en text.

När man korrekturläser en text fokuserar man på textens yta: stavning, skiljetecken, meningsbyggnad, förkortningar och sifferuttryck. Foto: Jenny Asp

1. Svårstavade ord

Med hjälp av stavningskontrollen kommer du långt. Men felstavade eller felskrivna ord kan ändå slinka igenom. Kan du svenskans mest svårstavade ord? Det kan vara värt att kika igenom din text efter just dessa ord och kontrollera att du har skrivit dem rätt.

2. Stora eller små bokstäver?

Något jag ofta ser är flerordiga namn där man har skrivit stora bokstäver på båda orden. Till exempel ”Uppsala Universitet”. Här gäller regeln att bara första ordet, och ord i sig som är namn, skrivs med stor bokstav. Alltså ska det vara ”Uppsala universitet”. ”Högskolan Dalarna” skrivs däremot med stort -D eftersom ”Dalarna” är ett namn i sig.

3. Tankstreck eller bindestreck?

Ett skiljetecken som kan vara klurigt att använda är tankstrecket, som är längre än bindestrecket och har en annan användning. Det används ofta för att markera omfång, repliker eller inskjutningar. Lär dig att använda tankstrecket på rätt sätt när du skriver.

4. Semikolon

Ett annat skiljetecken som ofta används på fel sätt är semikolon. Det allra lättaste är att undvika det, om man inte är säker på hur det ska användas. Eller så vill du utveckla ditt skrivande och lära dig att behärska semikolonets användning.

5. Satsradningar – när är de okej?

Satsradning innebär att man radar upp två huvudsatser efter varandra. Till exempel ”Det snöar ute, det är alldeles vitt”. Det är okej att satsrada, så länge den andra satsen förklarar eller förstärker den första. Det klingar sämre om man skulle skriva ”Det snöar ute, imorgon börjar skolan” som inte hänger ihop lika väl. Ett enkelt sätt att undvika satsradning är att foga ihop satserna med ett bindeord: ”Det snöar ute, och imorgon börjar skolan”.

6. Onödiga ”så” och ”ju”

Ordbehandlarens sökfunktion kan användas till att gå igenom specifika ord eller tecken. I många texter finns överflödiga ”så” eller ”ju” som med fördel kan strykas, för att texten ska bli mindre pratig. Läs mer om ordet ”så”.

7. Kontrollera förkortningar

I de allra flesta fall är det tydligare att skriva ut förkortningar. Väljer du att använda förkortningar finns det korrekta sätt att skriva dem på. De vanligaste förkortningarna hittar du här. Se även till att du är konsekvent och skriver dem på samma sätt i din text. Här är sökfunktionen smidig att använda.

8. Tal – siffror eller bokstäver?

Upp till 12 eller 20 brukar man skriva tal i bokstäver. ”Två personer möttes på vägen”, inte ”2 personer”. Stora tal brukar man gruppera i tresiffriga grupper från höger. Alltså 3 400, 10 000 eller 1 500 000. Det blir lättast att läsa så.

9. Procenttecken

Ett vanligt fel är att missa mellanslaget mellan siffra och procenttecken. Alltså 8 %, inte 8%.

10. Till sist, avstavningar

Om texten är layoutad bör du se över eventuella avstavningar. Det innebär att dela upp ett ord, så en del hamnar på en rad, och en del på nästa rad. Försök att inte ha för många avstavningar, eftersom de försvårar läsningen till viss del. Här kan du testa avstavningar i Språkrådets avstavningslexikon.

Behöver du hjälp med korrekturläsning? Hör av dig till mig.

Tips på mer läsning:

Börja skriva dom istället för de och dem?

Många tycker att det är svårt att skilja mellan de och dem i skrift. Det finns mängder av tips för hur man ska komma ihåg att göra rätt, som att ta omvägen via engelskans they och them eller första persons jag och mig. Att det är så svårt att få till distinktionen mellan subjekts- och objektsformen beror främst på att det i talspråket heter samma sak – dom. Nu kommer förslaget att införa ett enhets-dom i svenskan.

I ett avsnitt av radioprogrammet Språket i P1 föreslog svenskprofessorn Per Ledin att vi borde överväga att införa enhetsformen dom i svenskan. Skälet till detta är att distinktionen mellan de och dem är svår att göra för många, vilket gör att texter ofta blir felaktiga utifrån dagens skrivregler. Att det samtidigt ställs allt högre krav på språklig kompetens i vårt samhälle gör att Ledin ifrågasätter de nuvarande skrivformerna och föreslår en enklare lösning.

De där böckerna, dom där böckerna? Foto: Jenny Asp

Förr var det lättare att skriva rätt

Idag säger de allra flesta dom både för de och dem, något som gör att det blir svårt att veta vilken form som ska användas i skrift. Förr var det vanligare med uttalsformerna di och dem, vilket fortfarande finns kvar idag i vissa svenska dialekter (t.ex. finlandssvenska). Detta är en förklaring till att det var lättare att skriva rätt förr – det fanns ett tydligare stöd för distinktionen i talet än vad det gör idag.

Ovilja till språklig förändring?

Alla är inte positiva till en stavningsreform av de och dem. De som har lätt att skilja mellan de och dem är de som starkast förespråkar att man ska behålla distinktionen även i skrift. När man väl har lärt sig något och det sitter som berget kan det vara svårt att vilja ändra på sig. I förlängningen skulle en dom-reform även leda till att vi kan få svårt att läsa gamla texter med formerna de och dem, och vi skulle med all säkerhet uppleva dem som gammelmodiga. Men det är den risk man alltid tar med stavningsreformer.

Anpassa till dagens behov eller behålla det vi haft

Så, vad är egentligen bäst? Ska man förenkla skriftspråket så att det passar bättre överens med dagens talade språk och våra behov? Eller ska man behålla gamla former för att värna om historia och traditioner? Jag är inte själv säker på hur jag skulle reagera på att konsekvent börja skriva dom överallt. Dom där böckerna. Jag såg dom i bokhyllan. Tja, vem vet. Jag kanske skulle vänja mig, även om jag just nu tycker att det ser ganska talspråkligt ut.

Dom har en talspråklig karaktär

Och det är väl också det som ligger dom i fatet. I de fall det idag används i skrift signalerar det ofta en talspråklig och mer informell stil. Och det är en uppfattning som gör att dom kan få svårare att erövra språklig mark på de mer formella områdena. Ett annat förslag som kanske skulle ha det lättare i den frågan är att använda de som enda skriftspråksform, vilket föreslogs av Olle Josephson 2010.

Vad tycker du? De, dem eller dom? Alla former eller en enda form? Och i så fall, vilken?

Tips på mer läsning:

Kan du svenskans mest svårstavade ord?

Det är inte lätt att alltid skriva rätt. Varför finns det vissa ord som alltid är mycket svårare att stava till än andra? Det kan bero på att orden inte längre uttalas som de skrivs, att stavningen har hängt med från andra språk och att det är särskilt svårt med dubbelkonsonanter.

Stavningen styrdes upp på 1800-talet

Kolla i ordlistorna om du är osäker på stavningen. Foto: Jenny Asp

Länge fanns det inga normer för hur vi skulle stava det svenska språket. Alla skrev ungefär som de ville, efter hur man tyckte att det lät. Först på 1800-talet dök det upp skrifter som ville skapa ordning i skriftspråket och införa en mer konsekvent stavning. Det gjordes på uppdrag av den Svenska Akademien som idag ger ut den normgivande Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

 

Stavningen hänger inte alltid med

Stavningsreformer sker ganska sällan, och eftersom talspråket förändras snabbare än skriftspråket gör det att uttal och stavning av många ord inte stämmer vidare bra överens längre. Omständligt uttalades säkert så förr, men idag säger de flesta omständigt och skriver det ofta även så. Ibland ser man skrivna ord och förvånas – är det SÅDÄR det heter egentligen! Eller hette, snarare.

Inlånade ord och inlånad stavning

Många svårstavade ord har vi ärvt från andra språk. Terrass kommer från latinets terra ‘jord’ och stavas därför med två -r. Inte helt självklart om man inte känner till ursprunget. Necessär kommer från franskans nécessaire ‘nödvändig’. Idag tar vi in den största delen lånord från engelskan, och det är svårt att veta ibland hur man ska skriva dessa. Det engelska ordet rakt av? En försvenskad variant? Eller något helt annat? Jag fick nyligen frågan om ordet stalker som är svårintegrerat i svenskan, både i stavning och i uttal.

De svåra dubbelkonsonanterna

Något som ofta är klurigt är dubbelkonsonanter. Och särskilt i ord som har dubbla dubbelkonsonanter. När du kikar på listan nedan ser du att de flesta svårstavade ord innehåller en eller två dubbelkonsonanter – något som ofta är svårt att urskilja rent ljudmässigt, fonologiskt. Abonnemang till exempel. Rent fonologiskt skulle det kunna vara
-bb och -nn, men det är det inte. Abborre har däremot dessa dubbla dubbelkonsonanter. ”Många ben”, läste jag någonstans som ett kom ihåg-knep.

Listan över de ord vi oftast stavar fel

Det rättstavade ordet står i fetstil.

aborre abborre | abbonemang/abonemang abonnemang | altid alltid |
anorlunda annorlunda | annulera annullera | agusti augusti | avunsjuk avundsjuk | bestämmde bestämde | bestäma bestämma | bestämmt bestämt | cyckel cykel | definera definiera | defenitivt/defenetivt definitivt | disskutera diskutera | diskusion/disskution/diskution diskussion | dublett dubblett | igentligen egentligen | imot emot | faktist faktiskt | fläskfile fläskfilé | fotölj fåtölj | följdaktligen följaktligen | föresten förresten | förän förrän | gammla gamla | gamal gammal | giftemål giftermål | hälst helst |
hittils hittills | hämd hämnd | iakta iaktta | innom inom | interjuv intervju | intreserad intresserad | kariär karriär I kompletera komplettera |
konsentrera koncentrera | konferans konferens | konkurens konkurrens | korekt korrekt | kunnde kunde | kvalite kvalitet/kvalité | lungt lugnt | matrial material | medecin medicin | mäst mest | mustach mustasch | mäniskor människor | nogrann/noggran/nogran noggrann | nogrant noggrant |
nämde nämnde | ochså också | orginal original | paralell parallell |
parantes parentes | recention recension | rekomendera rekommendera |
religös religiös | resturang restaurang | sevärdighet sevärdhet | skilnad skillnad | speciel speciell | spännade spännande | stämmning stämning
| succesiva successiva | särskillt särskilt | terass terrass | tillfredställa tillfredsställa | tillsamans tillsammans | tvugna tvungna | tyvär tyvärr | ungdommar ungdomar | värkligen verkligen | vilkor villkor | ytterliggare ytterligare | överrens överens | överaskad överraskad |

Vill du kolla din stavning? Gör Svenska Dagbladets stavningsquiz.

Tips på mer läsning:

Tio tips för korrekturläsning

Har du just skrivit klart en text? Glöm då inte korrekturläsningen! Ska din text publiceras, visas upp eller skickas iväg tjänar du på att ge din text en sista granskning. Även små fel kan räcka för att din text ska uppfattas som oprofessionell och mindre trovärdig. Här kommer mina tio bästa tips på hur du korrläser en text.

Tips sprider sig. I första numret av Postens DM-magasin våren 2013 publicerades mina tio tips.

1. Läs texten långsamt. När vi läser snabbt ser vi hela ordbilder och rättar ofta fel i texten omedvetet. Det gäller särskilt texter vi har skrivit själva – du vet ju vad som ska stå där! När du istället saktar ner ditt lästempo kommer du att upptäcka småsaker du tidigare inte såg.

2. Läs texten högt. Läser du högt går det också långsammare och du hör om någon formulering eller konstruktion inte fungerar smidigt. Där du stakar dig eller tappar bort dig kan det vara läge att ändra i texten

3. Läs texten på papper. Det allra bästa är att läsa texten på papper. Där ser vi mycket bättre än på skärmen. Byt gärna miljö när du korrekturläser; ta med dig din text och sätt dig någon annanstans.

4. Läs texten i nytt format. En annan variant på miljöombyte är att byta format, till exempel från Word till pdf. Eller från webb till Word. Du kan också ändra typsnitt och storlek, då kan man upptäcka nya saker man inte såg tidigare.

5. Läs texten i olika omgångar. Det är effektivt att läsa texten vid flera tillfällen eftersom man då upptäcker mer. Det är också smart att titta efter olika saker när man läser. Koncentrera dig på ytan, det vill säga stavning, ord och konstruktioner vid en läsning. Vid en annan läsning kan du istället fokusera på innehåll och disposition.

6. Läs texten i mindre delar. Delar man upp texten i kortare avsnitt blir det enklare att ta sig an den. Har man ett långt textsjok vill man ofta läsa snabbare, och då missar man lättare småfel. Man kan också läsa texten rad för rad, genom att hålla för något för resten av texten.

7. Glöm inte detaljerna. Vi fokuserar ofta på brödtexten och glömmer andra viktiga detaljer: rubriker, bildtexter, sidnumrering eller faktarutor. Var uppmärksam även på dessa textbitar och se till att de är konsekventa och skrivs på samma vis överallt.

8. Korrläs dina rättningar. När vi gör ändringar i sista stund glömmer vi ofta att kolla dessa. Det kan lätt bli fel där vi byter ut något, till exempel att ett ord dröjer sig kvar från den gamla formuleringen. Så kolla över dina ändringar en extra gång.

9. Låt någon annan läsa igenom. Hur noga vi än läser vår egen text blir vi blinda för den efter ett tag. Låt därför gärna någon annan läsa igenom. Det behövs inte alltid ett proffs,  bara ett par nya ögon. Läs mer om hur textrespons kan gå till.

10. Kolla upp det du är osäker på. Finns det ord du inte är helt säker på hur de stavas – kolla upp dem i SAOL. Är du osäker på hur man använder semikolon eller när ord ska ha stor eller liten bokstav, använd Svenska skrivregler.

Det finns ingen ursäkt att hoppa över korrläsningen. Ofta är det ganska tråkigt att läsa igenom sin egen text, så försök hitta en kompis eller kollega som du kan byta texter med. Man lär sig mycket på att läsa varandras texter. Rör det sig om en väldigt viktig text, eller många texter kan man gardera sig med att skicka materialet till en språkkonsult för språkgranskning. Hör av dig till mig om du behöver hjälp med korrekturläsning!

Tips på mer läsning:

Svenska skrivregler – bibeln för alla som skriver

För de som jobbar med text, språk och skrivande i någon form är boken Svenska skrivregler närmast helig. Den senaste versionen kom 2017.

Bakom samlingen står Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Boken har getts ut sedan 1940-talet och vart tionde år kommer en ny, omarbetad och uppdaterad utgåva ut.

Den senaste versionen av Svenska skrivregler, från 2017. Foto: Jenny Asp

Ger svar på det mesta i skrivväg

Ska man bara kontrollera enkel stavning eller böjning av ord så fungerar SAOL (Svenska Akademiens ordlista) bra, men vill man få koll på regler för hur man skriver på svenska är Svenska skrivregler det säkraste kortet.

Du hittar rekommendationer för:

  • vilka ord, namn och sammansättningar som ska ha stor eller liten bokstav
  • hur man gör med förkortningar
  • hur man använder punkt, komma, bindestreck och andra skiljetecken korrekt
  • när man ska använda siffror eller bokstäver i tal
  • hur man skriver citat och källhänvisningar

En bok för alla som skriver

Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver och också ska spegla skrivandets utveckling finns det ibland flera lösningar på en fråga eller ett skrivproblem. Om man till exempel arbetar i en stor organisation och vill ha en enhetlig språklig profil får man då bestämma sig för vilket av alternativen man använder på just den arbetsplatsen.

Så vill du få stenkoll på att du skriver enligt de senaste rekommendationerna? Skaffa Svenska skrivregler! Det går fort att hitta ett svar och du vet att du har en trygg källa att lita på. Till skillnad från om du googlar hur du ska skriva.

Tips på mer läsning: