Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

1. Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information. Ofta leder mer levande texter även till tydligare texter.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

2. Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Vara kreativ – ensam eller tillsammans?

Kreativitet i grupp eller i avskildhet – vad fungerar egentligen bäst? De flesta av oss behöver båda aspekterna, men vi fungerar också olika som människor. Introverta personer är ofta som mest kreativa i lugna miljöer där tankarna får ta plats, medan extroverta stimuleras av livliga diskussioner i grupp. 

Ofta är en kreativ idé, en kreativ process och ett kreativt resultat beroende av både individuella och gemensamma insatser. Foto: Jenny Asp

Få idéer själv eller skapa i grupp?

Att vara kreativ innebär att både vara i gemenskap och i ensamhet. Många får sina bästa idéer tillsammans med andra, men genomför dem kanske ensamma på kammaren – skrivandes, sjungandes eller planerandes. Andras tankeverksamheter är som mest aktiva i ensamma stunder – i badkaret, i motionsslingan eller i sängen precis innan sömnen tar över – men utförandet av idéerna kanske görs senare i grupp.

Både avskildhet och sällskap behövs

Vi behöver både det utåtriktade och det inåtvända. Struktur behövs för det kreativa resultatet, något som för mig oftast sker i avskildhet. Men vi behöver också omge oss av andra kreativa människor för att höja upp varandra och tillsammans uppnå mer. Båda delarna behövs. Kreativa människor är oftast både utåtriktade och inåtvända och kan växla mellan de olika lägena för att använda det bästa av båda.

Extroverta och introverta fungerar olika

Men vi fungerar på olika sätt. Författaren Susan Cain beskriver i boken Tyst: de introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns olika sätt vi får energi på, och att vi behöver olika mycket stimulans. Introverta personer behöver mindre stimulans och får energi av tystnad, tankar och den inre världen. Extroverta söker mer stimulans och får energi av tal, människor och den yttre världen. Introverta reflekterar, extroverta reagerar.

Om man tar hänsyn till den aspekten blir det tydligt att vi också är kreativa på olika sätt. Brainstorming, snabba beslut och större gruppdiskussioner kanske passar den extroverta bättre medan reflektion, betänketid och nära samtal ligger den introverta närmare till hands.

Hitta det som funkar för dig

Det viktigaste är trots allt att hitta det som passar bäst för en själv. När känner du dig som mest kreativ – i ensamhet eller avskildhet? Vilken aktivitet utför du när du tänker som bäst? När får du dina bästa idéer? Med vilka människor känner du dig som mest levande och fylld av idéer? I vilka situationer löser du lättast problem? I vilken miljö har du lättast att fokusera? På vilket sätt jobbar du när du känner flow?

Svaren leder dig mot din mer kreativa miljö. Mot ditt mer kreativa varande.

Tips på mer läsning:

Från egna ord till hemliga språk

Inom språkvetenskapen kallas den unika, individuella varianten av språk för idiolekt (idiom + dialekt). Men när man vill vara extra intern med någon annan finns det även hemliga språk, kodspråk och kryptolekter att ta till. Med det menar man oftast förvrängda, talade former av ett redan existerande språk.

Kodspråken använder vi för att inte bli förstådda av alla andra, utan bara av de införstådda. Foto: Jenny Asp

Rövarspråket kommer från Astrid Lindgren

Rorövovarorsospoproråkoketot! Rövarspråket blev känt på 50-talet i Astrid Lindgrens böcker om privatdetektiven Kalle Blomkvist. Det går ut på att man dubblerar man varje konsonant med ett kort o emellan. blir alltså pop. Och paj blir popajoj. Nyligen insåg jag att rövarspråket är ett av de få språk som faktiskt är enklare att tala än att förstå.

I-språket är vanligt bland barn

I-språket (eller valfri vokal) använde vi frekvent när vi var små eftersom det var så enkelt. Man byter helt enkelt ut alla vokaler mot en bestämd vokal – oftast i eftersom det lät roligast och alla såg så glada ut när de talade det. Jig pritir i-sprikit vildigt bri (jag pratar i-språket väldigt bra).

Fikonspråket har gett oss ordet fimp 

Fikonspråket är en svårare variant där varje ord blir två ord. Originalordet delas upp efter första vokalen så att t.ex. kaffe blir ka- och -ffe. Dessa stavelser byter sedan plats och runtom dessa stavelser hänger man först på fi- och sist -kon. Kaffe blir alltså fiffe kakon. Faktum är att ordet fimp kommer från fikonspråket (stump = fimp stukon).

Månsing från kringresande knallar

Språket månsing var ursprungligen skapat av kringresande västgötahandlare, så kallade knallar. De bytte ut vanliga ord mot mer svårförståeliga, oftast genom att ombilda ord (sex blev bäxel) eller låna in ord från andra språk (kax = två från finskans kaxi). Månsing har bidragit med ord som lattjo, tjacka och fika (kaffi/kaffe omvänt).

Tips på mer läsning:

De alldeles egna orden

Språket är fullt av finurliga, unika, nyskapande och hemmagjorda ord. Vi skapar och omskapar språket hela tiden. Alla bär vi också på ord som kanske är självklara för en själv, men nya för andra. Familjeord, släktord, dialektord eller alldeles egna ord. 

En dag pratade jag med en vän om mixrar. Jag tyckte att det var så himla bra att den stavmixer vi nyss hade köpt också kunde bli en hackemoj. Hackemoj? Ett ord som i hennes öron lät påhittat, som grejsimojs. Men i min värld existerar det som en fullt giltig synonym för matberedare, men antagligen bara så i min familj.

Nya företeelser kräver nya ord. Foto: Jenny Asp.

Interna ord i externa sammanhang

Alla har vi dessa egna ord. Orden som kanske länge har använts internt med vissa människor, och plötsligt när de tas i bruk för en större krets blir de plötsligt annorlunda, konstiga och svårförståeliga, eller klockrena, roliga och nyskapande. Det händer ofta när man flyttar. Vanligare, dialektala ord kan på en ny plats bli mer exotiska. Jag älskar att höra andras ord – nya för mig men hemvana för dem. Och om jag börjar använda dem har det även blivit mina ord.

Några insamlade egna ord

  • kolmård = ett djur man inte riktigt vet vad det är, i rävstorlek
  • köra stutt = köra in i något så det tar stopp
  • lidla = handla på Lidl
  • oggig = tjur, grinig, sur
  • osting = mögelost
  • paltschwimmen = paltkoma
  • självhögtidlig = har för höga tankar om sig själv
  • slemtomte = spädbarn
  • tjörmutt = grinig
  • trägga = arbeta i trädgården
  • tvånglad = att bli tungkysst av någon man inte alls hade lust att hångla med
  • äggdödare = äggdelare
  • ämlig = lite småsjuk, frusen, hängig, synd-om

Hör gärna av dig om du vill bidra till ordlistan! 

Tips på mer läsning:

Användbara metaforer eller slitna klyschor?

Metaforer är en viktig del av språket. Vi använder oss hela tiden av metaforer – levande (papperskorg på datorn), bleknande eller döda (fatta = förstå, eg från gripa). Ju mer levande en metafor är, desto tydligare är kopplingen till det faktiska objekt den refererar till. Ju mer den bleknar desto mer ogenomskinlig blir sambandet mellan den första betydelsen och den andra.

metafor  [-fo:´r] (latin meta´phora, av grekiska metaphora´, av metaphe´r? ’bära bort’). Foto: Jenny Asp

Slitna metaforer blir lätt klyschor

När metaforerna är nyskapande och ovanliga lägger vi märke till dem, men oftast är de så integrerade i språket att vi inte reflekterar över dem. Vissa metaforer används hela tiden, och fyller väl sin funktion utan att bli slitna. Andra blir lätt klyschiga. 

Ett uttryck jag ofta hör är att göra en resa, i metaforisk betydelse. Det är personer som har genomgått en förändring, företag som har utvecklats, en tid man ser tillbaka på och sammanfattar som en resa. Men varför är uttrycket så populärt?

  • ”Vilken fantastisk resa vi har gjort under det här året”
  • ”Vilken resa det har varit”
  • ”Det har varit en spännande resa som företaget har gjort”
  • ”Min resa började…”
  • ”När jag ser tillbaka på den tiden har det varit en riktig resa”. 

Livet som resa – en vanlig metafor

Resan som metafor över lag är väldigt vanlig. Livet som resa kallas i språkvetenskapen för en konceptuell metafor (Lakoff & Johnson), och kan beskrivas som ett övergripande tema där andra liknande metaforer med tid, liv och resor som tema samlas. Tid och utveckling är något abstrakt, och för att tala om det tar vi gärna till metaforer. Resan handlar just om förflyttning och att ta sig från punkt a till punkt b under en tidsperiod.

Men det intressanta är – varför finns det så få alternativ för just det här uttrycket? De få jag har hittat är:

  • Vilken spännande tid det har varit.
  • Vilken utveckling vi har varit med om.
  • Vad mycket som har hänt under den här perioden.
  • Vad fantastiskt mycket jag har lärt mig under det här året.

Jag håller med om att dessa alternativ inte alls är lika målande eller bär på lika mycket innebörd som resan. Resan innehåller både tid, förflyttning och utveckling. Mina alternativ rymmer bara ett av dem i taget.

Har du något annat förslag?

Tips på mer läsning:

Sms-språket – ett lingvistiskt mirakel?

I  alla tider har de äldre förfärats över de yngres språkbruk och pekat på språkets förfall. Idag anser många att de snabba kommunikationssätten sms, chatt och mejl utarmar det traditionella skriftspråket. Men blir verkligen språket sämre på grund de nya medierna? Flera språkforskare och lingvister visar på motsatsen. 

Vi skriver sällan som vi talar

Först av allt kom talspråket. Det är vårt primära sätt att kommunicera med varandra och skriften uppfanns långt senare för att kunna efterlikna talet. Eftersom skriftspråket är det vi ser tror vi oftast att vi pratar som vi skriver. Men det stämmer inte.  Talspråket är lösare till sin struktur och kräver inte alls samma regler som skriftspråket för att förstås.

Ny teknik medför nya sätt att kommunicera på

Länge var det svårt att skriva som man faktiskt talade, något som lingvisten John McWorther tar upp i TED-föreläsningen ”Txtng is killing language”. För att kunna skriva som man talar måste man både ha en snabb teknik och en snabb respons från den man skriver till. Det är detta som mobiltelefonerna har. Den nya tekniken har medfört att vi kan kommunicera skriftligt på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

”In a way, texting is not writing at all”
(John McWorther, TED)

Ger sms-språket en breddad lingvistisk repertoar? Foto: Jenny Asp

Ett helt nytt språk skapas

En helt ny typ av språk växer fram rakt under näsan på oss. Och det är ett lingvistiskt mirakel. Det menar McWorther, och språkforskaren Theres Bellander är av samma åsikt. Hon hävdar att ungdomar skapar ett kreativt och känslosamt språk genom de nya kanalerna. 

Ungdomar skiftar snabbt mellan språksituationer

Enligt Bellander är ungdomarna de språkliga vinnarna, eftersom de behärskar många olika slags språksituationer samtidigt. De vet också hur och när de ska skifta mellan de olika språkliga arenorna. Sms-språket hör till mobilen och tar sig alltså inte in i uppsatsskrivandet eller i cv:t. McWorther kallar till och med ungdomarna för flerspråkiga och påstår att de genom sms-språket expanderar sin lingvistiska repertoar.

Onödig oro för språkets förfall

Det finns därför inget behov av att oroa sig för de yngres språkbruk. Och tillhör du den yngre generationen har du nu svar på tal när du får bekymrade kommentarer. Oavsett vilken språkgeneration du tillhör – kom ihåg att vissa alltid oroar sig för utveckling. Men det finns aldrig något automatiskt likhetstecken mellan språklig förändring och språkligt förfall.

Tips på mer läsning:

10 tips för att skapa innehåll

Att besvara de vanligaste frågorna du brukar få kan ge värdefullt innehåll för dina besökare, kunder eller följare. Foto: Jenny Asp

Driver du en blogg och har idétorka? Eller är du precis i startgroparna för att börja skriva artiklar för att dela med dig av ditt kunnande? Här kommer tio tips på hur du kan skapa en idébank för kunskapsbaserat innehåll på din webb eller sociala medier.

1. Vad vill dina besökare och följare få reda på? Fokusera på det.

2. Vad söker de för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.

3. Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.

4. Vilka är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!

5. Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.

6. Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.

7. Vilka trender gäller just nu? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.

8. Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.

9. Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.

10. Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 2

Kreativitet föds i detaljer. I en precis, fokuserad uppmärksamhet. (Mark Bryan, Artist på jobbet). Foto: Jenny Asp

Struktur och disciplin är viktig del av kreativiteten. För vad är uppslag, storslagna idéer och skaparanda värt om man ändå inte kommer någon vart med det? Ibland definieras kreativitet krasst som det kreativa resultatet. Att det måste leda till något för att kunna räknas som kreativt.

Ramar att vara kreativ inom

Många tror att struktur motverkar kreativitet. Det är snarare tvärtom. De två förutsätter varandra. För att kunna skapa behöver man ramar att vara kreativ inom. Det kan vara svårt att fylla ett A4 med en berättelse på fem minuter om – vad som helst. Man blir lätt handfallen och vet inte var man ska börja. Om man däremot får ett tema blir det mycket enklare att komma igång. Hjärnan kan fokusera och börja spinna på idéer runtom temat. Flexibilitet inom lagoma ramar tror jag på.

Disciplin för att få något gjort

Vi har alla tillgång till både flöde och struktur. Men vissa av oss blir med tiden kanske för disciplinerade, eller för sprudlande. Man behöver både och. Man behöver vara vara idérik och öppen för att komma igång, men sedan behövs fokuseringen och disciplinen för att få ihop det. För mig gäller det att stänga av mejlen och alla andra kanaler som pockar på min uppmärksamhet, sätta på musik och skapa mig det utrymme jag behöver för att få detta skrivet.

Kreativitet behöver en balans av motvikter.
Mellan idéer och förverkligande.
Flöde och struktur.
Ordning och kaos.
(Eva Sanner).

Motverka stress för att öka kreativitet

Struktur ger en också en känsla av kontroll och ökad arbetsro. Det behövs, för stress är förödande för flowet och kreativiteten. David Stiernholm skriver om vikten av struktur för kreativitet. På hans blogg finns många bra knep för hur man kan strukturera upp och förenkla sitt liv. För att skapa plats för det man egentligen vill göra.

Sålla, finslipa och samla ihop

Den kritiska granskningen är det dags för först när du har skapat något. Inte innan det. När du har kommit en bit kan du lyfta blicken. Gör du rätt sak? På rätt sätt? Sållning, finslipning och ihopsamling kräver också struktur. Och det är en nödvändig del i den kreativa processen.

Kreativitet den nya valutan?

Kreativitet är viktigt. Både för att må bra och utvecklas som människa som för utvecklingen i samhället. Många talar om kreativitet och idéer som den nya valutan. När fler och fler skaffar sig likadana utbildningar är det de originella idéerna som gör en skillnad.

En person som talar sig varm om kreativitet och utbildning är Sir Ken Robinson, expert inom området. Har du tjugo minuter över rekommenderar jag dig att se TED-föreläsningen ”Schools kill creativity”. Den gav i alla fall mig en tankeställare.

Bestäm vad du vill ha,
bestäm vad du är redo att byta bort för att få det,
gör dina prioriteringar och börja arbeta
(Patrik Malmberg).

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar.

Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig tio tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Kreativitet (bildning till latin cre´o ’skapa’, ’frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se). Foto: Jenny Asp.

1. Följ din inspiration

Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande.

2. Lek med idéer

Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.

3. Omge dig med kreativa människor

När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana.

4. Fortsätt lära och jobba hårt

Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på artiklar ju mer jag skriver och lär mig om de ämnen som intresserar mig.

5. Gör något nytt och utmana dig

Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.

6. Träna på att inte vara kritisk

Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra och rimliga idéerna.

7. Rör på dig

Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (dans, gympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor.

8. Gör det oväntade

Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att gå på bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.

9. Våga misslyckas

Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.

10. Ha tråkigt ibland

Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av skärmar ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig.

Så släpp telefonen, titta ut genom fönstret eller måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna.
(Niels Kjaer)

Tips på mer läsning:

Vad är bra innehåll på webben?

Webben består av innehåll, och det bara växer. För det tryckta ordet har det alltid funnits en redaktör med det övergripande ansvaret – någon som ser till att innehållet är korrekt, enhetligt, sammanhängande och läsvärt. För webben har det inte funnits en lika självklar motsvarighet. Förrän på senare tid.

Att byta perspektiv till användarna är alltid nödvändigt när det handlar om webbinnehåll. Foto: Jenny Asp

Jag har sammanfattat den utomordentliga listan på bra innehåll av innehållsstrategen Erin Kissane. Håll till godo!

  • Passande. Innehållet ska hjälpa användarna att uppnå sina mål och ger dem rätt information, när de behöver det och i den rätta formen. När innehållet gynnar användarna, gynnar det också dig och din verksamhet
  • Användbart. Varje del av innehållet behöver ett klart och specifikt syfte. Du ska veta vad som ska uppnås med ditt innehåll och vad läsaren ska göra av det, för att undvika fluffiga och svårtydda texter. Ett tydligt syfte gör det också lättare att utvärdera hur bra det gick efteråt.
  • Användarfokuserat. Innehållet ska utgå från användarnas behov, beteende, världsbild, språk och önskemål. Ett användarfokuserat innehåll gör att mottagaren kan förstå vad som är på gång och lista ut vad man kan göra. Byt perspektiv! Se utifrån och in. Vad är viktigt för de som besöker din webbplats?
  • Tydligt. Innehållet ska tala till människor på ett språk de förstår och vara organiserat på ett sätt som gör det enkelt att ta till sig och använda. När något är tydligt fungerar det; det kommunicerar och budskapet når fram. En strategi sätter upp ramar, planer, taktiker och regelverk för att detta ska vara enkelt att genomföra.
  • Konsekvent. Innehåll som är konsekvent gör det enklare för användarna att förstå vad de läser. För att uppnå konsekvens behöver man bestämma vilken stil och ton man ska uttrycka sig med, vilka ord man ska använda och vilka skrivregler man ska tillämpa.
  • Koncist. Bra innehåll är avskalat till det viktigaste. Mer är inte alltid bättre. För mycket är definitivt inte bra. Ju mer innehåll, desto svårare är det att hitta. Man får inte plats med att säga allt. Och är allt du säger verkligen till nytta för den som läser?
  • Omhändertaget. Bra innehåll är som en levande, grön växt. Det behöver tas om hand och formas för att må som allra bäst. Och det tar tid och engagemang att planera, uppdatera och redigera innehåll. Det är inget som sköts av sig själv, eller automatiskt av något program. Någon måste ta hand om det.

Tips på mer läsning: