Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten.
1. Skapa bilder i det inre
Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information. Ofta leder mer levande texter även till tydligare texter.
Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp
Du kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:
exempel som ger färg och stämning till texten
målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
människor som förkroppsligar det skrivna
att använda sinnena i texten.
2. Lyft fram människan
Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.
Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.
Anpassa till vilken slags text du ska skriva
Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.
Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Vi uträttar fler ärenden digitalt – och behöveroftabli guidade med rätt ord. Detta är UX-writing, eller UX-copy– ett område som växer stort.Det handlar om orden och instruktionerna som hjälper oss längs vägen till det vi vill göra. Målet är att tjänsten ska upplevas smidig, enkel och begriplig.
UX – inte bara design
UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.
Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.
”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)
Foto: Jenny Asp
UX-copyn ser till att saker funkar
Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig som användare? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.
En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.
Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det upplevs som krångligt. Företaget tappar kunder, eller så blir kundtjänsten extremt belastad – eftersom det uppstår frågetecken.
För att undvika det här behöver man inse att all text är betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar stor roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.
UX + klarspråk = sant
UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.
Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.
Grammatik. Ett ord och ett ämne som många associerar med svårt, trist eller onödigt. Jag undrar varför det är så. För grammatik är ju egentligen ganska fantastiskt. Det är systemen och strukturerna som beskriver hur språket fungerar. Och grammatiken som verktyg underlättar när man vill lära sig ett nytt språk – och när man diskuterar språk och texter.
En samling regler, eller?
Grammatik. Trist, svårt och meningslöst? Eller spännande, roligt och nödvändigt? Foto: Jenny Asp
Ett skäl till att man kanske inte gillar grammatik är att man ser det som en samling regler för hur man ska använda språket. Enligt vissa får man kanske inte säga ”han är större än mig” (objektsform), eftersom det strider mot vad de har lärt sig: att det heter ”han är större än jag (är)” (subjektsform).
Men språket förändras hela tiden, och när majoriteten säger ”han är större än mig” – tja, då är det så det heter. Idag är båda formerna lika vanliga – och därför lika korrekta.
Man brukar skilja mellan preskriptiv och deskriptiv grammatik. Den preskriptiva grammatiken är normerande och ger rekommendationer för språkbruket, medan den deskriptiva grammatiken istället försöker beskriva hur språket faktiskt ser ut, och hur vi använder det. Det finns en poäng med båda sorterna, till exempel är det smidigt att ha normerande skrivregler som ger oss ett enhetligt skriftspråk. Men i slutändan är det vi språkbrukare som bestämmer hur språket ser ut – inte grammatiken.
Men jag kan ju tala mitt modersmål perfekt
Ett annat skäl till varför man kan tycka att grammatik är onödigt att lära sig, är att man redan talar sitt modersmål perfekt. Har man svenska som modersmål, ja då vet man bara att det heter ”Igår åt vi middag hemma” och inte ”Igår vi åt middag hemma”, som klingar fel. Däremot heter det ”Vi åt middag hemma”. Märker du hur verben kastas om?
Rak ordföljd innebär att subjektet (vi) kommer före predikatet (åt). Omvänd ordföljd är tvärtom, och används när vi inleder meningen med något annat än subjektet (igår). Det här kan vara knepigt att lära sig om man inte har det från början i sitt språk. Och det ÄR svårt att lära sig företeelser i språk, som inte har någon motsvarighet i ens modersmål.
I de bästa av världar skulle man lära sig alla språk som man lär sig sitt modersmål. Alltså genom att bada i språket konstant i flera år, och sakta men säkert snappa upp konstruktioner och funktioner genom ständig övning. Men vi har sällan varken den tiden eller inlärningsförmågan, när vi har blivit äldre än två år. Så därför behöver man förklaringar, konstruktioner och regler – som hjälper en att se mönstren i språket. Alltså grammatiken.
En grund för att kunna prata om språk – och text
För att kunna prata om språk behöver man också de grammatiska begreppen. Jag har hittills skrivit om verb, subjekt, objekt, predikat, rak och omvänd ordföljd. Om jag inte hade kunnat använda de begreppen hade det plötsligt blivit ganska besvärligt att förklara vad jag menade. Vad skulle man säga istället för verb? Saker man gör? Saker som sker? Ja, du fattar.
Kommer man in på texter och skrivande är det också väldigt praktiskt, för att inte säga nödvändigt att ha en grammatisk grundförståelse. Det blir annars väldigt svårt även där att tala om hur verb gör en text mer aktiv och ofta tydligare, medan allt för många substantiv kan tynga ner en text och göra den svårare att förstå. Det senare kallas för nominal stil och används ofta i byråkratiska texter.
Till exempel:
I februari genomförs utredningen (substantiv) av orsaken till de ökade kostnaderna.
I februari utreder (verb) vi orsaken till de ökade kostnaderna.
Här bytte jag även ut den passiva verbkonstruktionen (genomförs utredningen) mot en aktiv (utreder vi). När man berättar vem som gör vad blir innehållet i texten tydligare.
Det här var några av mina tankar om grammatik. Hur ser dina ut?
De flesta av oss skriver och tar emot mejl dagligen. Ofta handlar det om konkreta ärenden, som man vill få återkoppling på. Ser man till att vara tydlig blir kommunikationen effektivare – mejlet blir snabbare läst, förstått och besvarat.
1. Skriv en tydlig ämnesrad
Det första man ser av ett mejl är avsändaren och ämnesraden. Här har du chansen att kort sammanfatta vad mejlet handlar om, och framför allt – om du vill att mottagaren ska göra något. I mitt jobb kan ämnesraderna se ut så här:
Boka in tid för intervju om ert företag
Godkänna text om dig senast 15 feb
Träffas hos er 15/2?
Färdig text om case
Fråga om faktura
Var gärna så specifik du kan. Finns det något datum som mottagaren behöver förhålla sig till? Skriv gärna ut det. Undvik ämnesrader som ”Hej” eller [tom]. Det finns alltid något du kan märka upp ditt ärende med! Det gör det också enklare att senare hitta tillbaka till gamla mejl.
Mejl är en typ av text som många av oss skriver varje dag. Det finns några enkla knep för att mejla ännu tydligare. Foto: Jenny Asp
2. Håll dig till ett ämne
När du har satt en rubrik för ditt mejl i ämnesraden – se till att hålla dig till det ämnet. Har du en fråga som gäller något helt annat är det bättre att skicka det i ett nytt mejl, med en ny ämnesrad. Och om du och mottagaren börjar diskutera något helt annat i en gammal mejltråd är det bra att döpa om mejlet eller skapa ett nytt.
3. Dela upp informationen
Har du flera frågor eller saker att ta upp? Eller ska du ge instruktioner? Använd gärna punktlistor, numrerade listor eller tankstreck för att dela upp informationen. Det du vill framföra blir överblickbart och tydligt, och det är större chans att mottagaren tar till sig och besvarar det du behöver få svar på. Blir varje textsjok ganska långt? Använd gärna mellanrubriker – då blir mejlet ännu tydligare.
4. Väg upp tydlighet med trevlighet
Är man för direkt och kortfattad finns det risk att man låter sur eller tillknäppt i tonen. Mejl handlar inte bara om konkreta ärenden, utan lika mycket om social kontakt. Här kommer ett enkelt sätt att vara tydlig, men ändå trevlig:
Tydlig ämnesrad – se det som en rubrik och etikett för ditt mejl
Trevlig inledning – koppla till person, ärende eller sammanhang
Tydligt ärende – besvara frågor tydligt och dela upp information
Trevlig avslutning – runda av och avsluta med en personlig hälsning
5. Läs igenom innan du skickar
Till sist, läs igenom det du har skrivit och kontrollera att allt stämmer, och att allt är med. Har man bråttom blir det ofta fel.
Är allt rättstavat?
Har du angett rätt person/personer som mottagare?
Har du skrivit rätt namn till mottagaren?
Framgår ditt ärende tydligt eller kan du uttrycka dig ännu tydligare?
Stämmer tider och datum?
Fungerar länkarna?
Har du kommit ihåg att bifoga filerna?
Det kanske tar någon extra minut att göra detta, men du besparar både dig och mottagaren eventuella missförstånd, eller extra mejl. Hur vanligt är det inte att behöva skicka ytterligare ett mejl, med filen man nyss glömde bifoga?
”Om oss”-sidan är ofta en av de mest besökta sidorna på webbplatser. Men gång på gång blir man som besökare mest frustrerad av ogenomtänkta och inåtvända texter. Läs mina fem tips på hur du istället skriver en relevant, användbar och engagerande om-sida.
1. Berätta vem du är och vad du gör
Glöm inte att lägga lite krut på om-sidan på din sajt. Foto: Jenny Asp
Det första jag vill veta när jag hamnar på en sajt är: Vad är det här? Vad är det för organisation och vad gör de? Jag väljer oftast att klicka på ”Om oss” för att snabbt hitta svaren där, och därför blir det i mina ögon sidans främsta syfte att berätta vem man är och vad man gör. Om du inleder om-sidan med en kort och ganska neutral sammanfattning av din verksamhet (tänk Wikipedia) har du antagligen besparat många besökare en hel del frustration.
Ta inte för givet att alla vet vad du gör, eller att de hittar den informationen på startsidan det första de gör. Större organisationer tenderar att ha webbplatser som är späckade av information, och ofta är det svårt att få ett snabbt svar på den viktigaste frågan: Vad är det här?
2. Byt perspektiv till besökarens
Många gör misstaget att skriva för mycket om sig själva på om-sidan. Det är vanligt att ordet ”vi” förekommer mycket oftare än ”du”. Även om du skriver om dig och ditt företag, får du inte glömma bort besökarens perspektiv. Vi är alltid mer intresserade av oss själva än av andra – och det gäller även den som besöker din sajt. Kan du få om-sidan att handla om dig, men även inkludera besökaren har du vunnit mycket.
Utgå från frågorna:
Vad kan du hjälpa besökaren med?
Vilket behov kan hen tänkas ha?
Vad vill besökaren få reda på?
Vilket problem kan du lösa?
Vad kan hen ha nytta av?
3. Visa upp människorna och det mänskliga
Om-sidan är platsen där man kan tillåta sig att vara mer personlig. Det är också rätt plats för att berätta om sina värderingar, drivkrafter och drömmar. Gör inte misstaget att klippa in text direkt från ett policydokument eller liknande. Den behöver skrivas om för nya läsare och ett nytt sammanhang, så använd en äkta röst och prata direkt med besökaren.
Du kan också välja att lyfta fram människorna bakom organisationen för att skapa förtroende och trygghet. Det gäller oavsett om din verksamhet består av en enda person, eller flera hundra. Människor vill ha kontakt med människor, och en bild är ett enkelt sätt att skapa detta. Om du väljer att skriva mycket om personerna bakom är det smart att göra en undersida för detta, så det inte blir för mycket information på en gång.
4. Lyft fram varför man ska välja dig
Nu har du berättat vem du är, vad du gör och hur du kan hjälpa besökaren. Men vad är speciellt med dig och ditt företag? Varför ska besökaren eller den potentiella kunden välja dig? Lyft fram det som är speciellt och framgångsrikt med din verksamhet, utan att skryta. Håll dig till fakta och visa upp referenser, certifikat eller priser – om det är relevant för saken. Om du har en helt ny verksamhet är det kanske bättre att berätta om visioner, drömmar och mål.
5. Led besökaren vidare
En sista detalj är lätt att glömma: att leda besökaren vidare dit du helst vill att hen ska gå. Det kan vara att kontakta dig, läsa mer om dina produkter eller tjänster, läsa en artikel på din blogg eller något annat. Men låt inte sidan bara ta slut, utan att ha erbjudit en väg vidare på din webbplats.
Esperanto. Ett internationellt hjälpspråk utan nation, som är till för människor med olika modersmål. Under ett föredrag om esperanto med Leif Nordenstorm, redaktör för Svenska Esperantoförbundets tidning La Espero berättade han om språkets utbredning, uppbyggnad och varför det har blivit så populärt.
Man brukar säga att esperanto är ett konstruerat språk, men vilket språk är egentligen inte konstruerat? Det finns inga naturliga språk eftersom alla är skapade av människan, och därmed också kulturprodukter. Man kan dock säga att esperanto skiljer ut sig genom att ha blivit skapat av en individ, och inte växt fram under lång tid som många andra språk.
Esperanto talas allra mest i östra Europa. Foto: Jenny Asp, i Kroatien
1 000 personer har esperanto som modersmål. 10 000 kan det flytande. 100 000 förstår det bra. 1 000 000 kan förstå det hyggligt. 10 miljoner har ett hum.
Vad beror esperantos framgång på?
Enligt Nordenstorm finns det två anledningar till att språket har blivit så pass framgångsrikt och spridit sig över världen. För det första släpptes språkets rättigheter fria och därmed fick alla språkbrukare använda det som de ville. Det blev ett fritt språk. För det andra började esperantister (esperantotalare) från olika ställen hitta varandra, slå sig ihop och bilda familjer. Dessa barn kom sedan att växa upp med esperanto som förstaspråk. Idag bor de flesta esperantister i Europa.
”Finns det oregelbundna former i esperanto?” ”Nej!”
Så enkel grammatik som möjligt
Esperanto skapades i slutet av 1800-talet med en strävan efter en enkel och regelbunden grammatik utan undantag. Faktum är att grammatiken sedan dess inte har förändrats. Den var så pass bra från början att det inte behövdes. Man ser direkt vilken ordklass ett ord tillhör på dess form. Substantiven slutar på -o, adjektiven på -a, adverben på -e och verb i grundform -i. Plural markeras med -j.
Vän = amiko. En god vän = bona amiko. Vänner = amikoj. Goda vänner = bonaj amikoj.
De flesta orden från romanska språk
Jag har aldrig studerat esperanto, men jag förstår ändå en del när jag läser eller hör det. Det beror nog främst på att 70 procent av orden är hämtade från romanska språk, alltså spanska, franska, italienska, portugisiska och rumänska. Kan man något av dessa språk är många ord bekanta redan från början. 20 procent av orden kommer från germanska språk, alltså engelska, tyska och de nordiska språken.
Esperantos form i framtiden?
Det som är fascinerande med esperanto är att det fortfarande verkar fungera så pass bra utifrån det språksystem som skapades på 1800-talet. Det ska bli intressant att se hur språket utvecklar sig framöver; kommer det att behålla sin ursprungliga form eller kommer det att förändras med tiden, som de flesta språk gör?
Vi lever i en komplex värld som svämmar över av information. Vart vi än vänder oss kan vi ta till oss en mängd information, och med mobilerna i fickan är allt bara ett knapptryck bort. Homo effectivus vill inte alltid ha mer att välja på – utan mindre. Därför kan det enkla ofta vara det mest tilltalande.
Vi producerar information i en allt snabbare takt
Vi lever i en värld överbelastad av information. Och skapandet av denna information ökar bara snabbare och snabbare. 90 % av all data människan någonsin har producerat, har tillkommit under de två senaste åren. Internet har gjort det enklare än någonsin att producera mycket och frekvent, något som ibland görs bara för att det är möjligt.
Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet. Foto: Jenny Asp
Svårt att hitta och sålla ut det som är relevant
Ju mer innehåll som skapas, desto mer information behöver vi ta ställning till. Det blir också svårare att hitta det vi söker och sålla ut det som är relevant, när det ständigt brusar runtom oss och mycket utgörs av skräp. Enkla valmöjligheter, enkel design, enkla förklaringar, enkla funktioner. Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet.
Homo effectivus vill ha färre val
Den nutida människan kallas ibland för homo effectivus, och som sådana vill vi inte ha mer information utan vi vill spara tid och energi, genom att skala bort val och information. Ur detta perspektiv finns det alltså inget mervärde att få fler valmöjligheter, utan det blir värdefullare med enkla val.
Vi vill enkelt kunna hitta det vi söker – och inte mer. Vi vill kunna få en överblick och förstå. Vi vill få hjälp med att göra våra val. Vi vill att det ska vara enkelt.
Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?
Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla
I Tänka, snabbt och långsamt skriver Daniel Kahneman, professor i psykologi, om hur vi ofta fattar beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.
När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare.
Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.
Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Daniel Kahneman, Tänka, snabbt och långsamt.
Maximera läsbarheten på fyra sätt
Som skribent är det därför smart att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, genom att man maximera läsbarheten. Och det gör du genom att
formulera dig enkelt
göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
dela upp texten
jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
använda lättläsliga typsnitt.
Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?
Länktext (text inuti länkar) är ett viktigt men ofta underskattat textelement. I den här artikeln fokuserar jag på länkarnas betydelse för läsaren och ger fem tips för hur man skriver tydliga och informativa länktexter i löptext.
1. Skriv vad länken leder till
Ofta ser man länktexter som: ”läs mer”, ”klicka här” eller bara ”här”. Som läsare vet vi redan om dessa tre saker – länkar leder till mer läsning, man klickar på dem och man gör det här. Försök istället att skriva vad länken leder till så att läsaren förstår var man hamnar och vad som händer när man klickar på länken.
Undvik: Programmet finns även som pdf. Läs det här. Skriv hellre: Ladda ner programmet som pdf.
2. Se länken som en fristående etikett
Visa vart dina länkar leder och skriv vad som händer om man klickar på dem. Foto: Jenny Asp
Skriv länktexter som fungerar som fristående etiketter – något som är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv. Synskadade får ofta länktexterna upplästa separat, med talsyntes, och vad ger då ”klicka här” eller ”här” för information till denna person? Ingenting.
Undvik: Vill du läsa mer om sopsortering? Klicka här. Skriv hellre: Läs mer om sopsortering.
3. Använd länken som en uppmaning
En länk kan fungera som en uppmaning. Oavsett vad du vill uppmana läsaren till kan det vara smart att inkludera hela uppmaningen i länktexten. Dels blir det tydligt vad man ska göra, dels syns uppmaningen bättre eftersom länktexter sticker ut från resten av texten.
Undvik: Här anmäler du dig till vårt nyhetsbrev. Skriv hellre: Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.
4. Placera de viktigaste orden först
När vi läser på webben skannar vi efter relevant information. Länkar är sådant som sticker ut i texten, och därför dras ögonen dit. Lägg nyckelordet tidigt i texten, eftersom vi ser de första orden i en text bäst.
Undvik: Nu finns nästa veckas lunchmeny ute. Skriv hellre: Nu finns lunchmenyn för nästa vecka ute.
5. Samla många länkar i en länklista
Ibland har man många länkar man vill trycka in i en och samma text. Då kan det vara smart att samla dessa i en lista istället. Prioritera alltid läsbarheten – blir det rörigt att var och varannan fras består av en länk kan man med fördel samla ihop dessa i slutet av texten eller i en sidomeny.
Undvik: Som jag läste i artikel x, artikel y och artikel z. Skriv hellre: Källor: artikel x artikel y artikel z
Håll koll på vad du länkar och hur du länkar. Foto: Jenny Asp
SEO (search engine optimization) kallas sökmotoroptimering på svenska och innebär att man optimerar webbinnehållet så att sajten hittas, värdesätts och rankas högt av sökmotorerna. Vad ska man då tänka på själv när man skriver texter på webben? Jag har sammanfattat en SEO-föreläsning av Daniel Erkstam.
”Det handlar om att hjälpa Google att förstå vad du gör, då är det större chans att du blir hittad för det du vill bli hittad.”
SEO och tillgänglighet för synskadade går hand i hand
En sökmotor läser inte av webbinnehåll på samma, visuella sätt som de flesta människor gör. Den utgår istället från koden och läser av innehållet utifrån hur vi har valt att kategorisera det.
En viktig sak man ska komma ihåg är att många synskadade också surfar på nätet, och de läser ungefär på samma sätt som Google. Därför ska man vara noga med att märka upp sitt innehåll med rätt rubriker, tydliga länkar och bildinformation. Då är du tydlig mot både sökmotorn och mot de som läser med hjälpmedel.
”Har man gjort webbplatsen så att den funkar för synskadade som använder hjälpmedel, så funkar det också för Google. Och vice versa.”
1. Ta reda på vad folk använder för sökord
Ofta har man en bild av vad ens verksamhet gör, och det behöver inte alltid stämma överens med hur andra ser det. Man är också inne i sitt eget språk och använder specifika ord och termer, som kan skilja sig väsentligt mot hur utomstående uttrycker sig när de googlar. Därför är det viktigt att ta reda på vad folk faktiskt söker på.
–Använd Google för att se vad folk googlar på mest just nu, i det område du befinner dig i. För några år sedan infördes Google Instant – funktionen som gör att när du börjar skriva fylls det automatiskt i vanliga sökord och synonymer i sökrutan.
– Analysera statistiken för att se vad folk har sökt på innan de trillar in på din sajt. Ibland kanske du blir hittad på ord och sökningar du inte alls trodde. Google Analytics och Verktyg för webbansvariga är bra verktyg att använda.
”Företag kallar ofta sina tjänster för något specifikt och ganska internt, som inte alls är det folk googlar på.”
2. Tänk på hur du använder länkar
Förr var det ganska enkelt att fuska sig till en hög ranking sökmässigt på grund av stora antal länkar till och från sajter. Idag ställs det högre krav på att länkar är relevanta, så se till att du bara länkar till och från din sajt när det är befogat.
–Fundera extra över formuleringarna i den text du länkar. Ord inom länken värderas högre så se till att placera viktiga ord där och beskriv vad länken leder till.
– Se till att dina länkar leder någonstans. Sökmotorerna tycker inte om återvändsgränder eller trasiga länkar och detta kan leda till att din sajt rankas lägre.
– Länka till innehåll som handlar om liknande saker som ditt eget. Kopplingar mellan innehåll som stämmer överens innehållsmässigt värdesätts av sökmotorerna.
”Google kan inte läsa bilder. Beskriv därför gärna bilden.”
Många glömmer bort att döpa och beskriva sina bilder på ett relevant sätt. Det här är viktigt och behöver göras av flera skäl: för att sökmotorerna ska kunna tolka bilden, för att synskadade ska förstå vad bilden föreställer, för att bilden ska hittas i bildsökningar och för att ditt innehåll ska bli sökbart på flera sätt.
– Döp bilden till något beskrivande. Ofta låter man bildfilen fortsätta heta något i stil med DSC3471. Det är inte särskilt informativt. Utnyttja tillfället och döp bilden till något vettigt istället. Det tjänar alla på.
– Lägg till mer information i <title>. Detta är texten som syns när du för muspekaren över bilden. Här kan man lägga information som fotografens namn till exempel, om du inte behöver ha det i den direkta bildtexten.
– Lägg till alternativ text i <alt>. Om man stänger av bildvisningen är det denna text som dyker upp istället. Beskriv vad bilden föreställer och försök samtidigt få med viktiga ord. Det är viktigt för både tillgänglighet och bildsökningar.
4. Sociala medier och bloggar viktiga för SEO
”Google värderar sociala medier högre nu än tidigare. Men Wikipedia värderas fortfarande högst av allt.”
Bloggar och sociala medier är aktiva kanaler som gör att din sajt ideligen fylls på med nytt innehåll om du kopplar ihop dem. Detta värdesätts av sökmotorerna och driver trafik.
– Håll igång din blogg och koppla den och andra flöden till din sajt.
– Få länkar till din sajt genom att kommentera på andras bloggar. Men var relevant!
