kommunikation – Jenny Asp textkonsult

Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten.

Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

exempel som ger färg och stämning till texten
målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
människor som förkroppsligar det skrivna
att använda sinnena i texten.

Förutom att detta gör texten mer levande, blir den också tydligare.

Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad de tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

UX-writing – det nya digitala skrivandet

Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Lika viktigt är det då att någon ser till att dessa texter (som det ju ofta handlar om) är anpassade till de digitala medierna, och framför allt – till användaren. Det är här UX-writing och UX-copy kommer in i bilden, ett område som växer stort.

UX – inte bara design

UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.

Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.

”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)

Se till att saker funkar

Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig i de fallen? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.

En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.

”UX-copys främsta syfte är framför allt att skapa kommunikation som är tydlig, enkel och hjälpsam.” (Stockholms Skrivbyrå, UX-copy sa du? Det är dags att sätta namn på oss)

Därför blir all text väldigt betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.

Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det bara inte fungerar. Här spelar UX-copy en stor roll, och även innehållsstrategi – eftersom en text på webben alltid samspelar med andra texter och sidor.

UX + klarspråk = sant

UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.

Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.

Webbtexten behöver vara tydlig och tala klarspråk. Ett kärnfullt budskap bör lyftas fram, utan att det ska vävas in i krångliga formuleringar. Bra webbtext är som ett bra butiksbiträde i en välsorterad butik. Ett bra butiksbiträde guidar till sälj och bra webbtext leder till konvertering. Därför är väl utarbetad webbtext en investering. (Birger & Blom, Investera i en digital copywriter, (UX))

Tips på mer läsning:

Synen på grammatik

Grammatik. Ett ord och ett ämne som många associerar med svårt, trist eller onödigt. Jag undrar varför det är så. För grammatik är ju egentligen ganska fantastiskt. Det är systemen och strukturerna som beskriver hur språket fungerar. Och grammatiken som verktyg underlättar när man vill lära sig ett nytt språk – och när man diskuterar språk och texter.

En samling regler, eller?

Grammatik. Trist, svårt och meningslöst? Eller spännande, roligt och nödvändigt? Foto: Jenny Asp

Ett skäl till att man kanske inte gillar grammatik är att man ser det som en samling regler för hur man ska använda språket. Enligt vissa får man kanske inte säga ”han är större än mig” (objektsform), eftersom det strider mot vad de har lärt sig: att det heter ”han är större än jag (är)” (subjektsform).

Men språket förändras hela tiden, och när majoriteten säger ”han är större än mig” – tja, då är det så det heter. Idag är båda formerna lika vanliga – och därför lika korrekta.

Man brukar skilja mellan preskriptiv och deskriptiv grammatik. Den preskriptiva grammatiken är normerande och ger rekommendationer för språkbruket, medan den deskriptiva grammatiken istället försöker beskriva hur språket faktiskt ser ut, och hur vi använder det. Det finns en poäng med båda sorterna, till exempel är det smidigt att ha normerande skrivregler som ger oss ett enhetligt skriftspråk. Men i slutändan är det vi språkbrukare som bestämmer hur språket ser ut – inte grammatiken.

Men jag kan ju tala mitt modersmål perfekt

Ett annat skäl till varför man kan tycka att grammatik är onödigt att lära sig, är att man redan talar sitt modersmål perfekt. Har man svenska som modersmål, ja då vet man bara att det heter ”Igår åt vi middag hemma” och inte ”Igår vi åt middag hemma”, som klingar fel. Däremot heter det ”Vi åt middag hemma”. Märker du hur verben kastas om?

Rak ordföljd innebär att subjektet (vi) kommer före predikatet (åt). Omvänd ordföljd är tvärtom, och används när vi inleder meningen med något annat än subjektet (igår). Det här kan vara knepigt att lära sig om man inte har det från början i sitt språk. Och det ÄR svårt att lära sig företeelser i språk, som inte har någon motsvarighet i ens modersmål.

I de bästa av världar skulle man vilja lära sig ett språk som man lär sig sitt modersmål. Alltså genom att bada i språket konstant i flera år, och sakta men säkert snappa upp konstruktioner och funktioner genom ständig övning. Men vi har sällan varken den tiden eller inlärningsförmågan, när vi har blivit äldre än två år. Så därför behöver man förklaringar, konstruktioner och regler – som hjälper en att se mönstren i språket. Alltså grammatiken.

En grund för att kunna prata om språk – och text

För att kunna prata om språk behöver man också de grammatiska begreppen. Jag har hittills skrivit om verb, subjekt, objekt, predikat, rak och omvänd ordföljd. Om jag inte hade kunnat använda de begreppen hade det plötsligt blivit ganska besvärligt att förklara vad jag menade. Vad skulle man säga istället för verb? Saker man gör? Saker som sker? Ja, du fattar.

Kommer man in på texter och skrivande är det också väldigt praktiskt, för att inte säga nödvändigt att ha en grammatisk grundförståelse. Det blir annars väldigt svårt även där att tala om hur verb gör en text mer aktiv och ofta tydligare, medan allt för många substantiv kan tynga ner en text och göra den svårare att förstå. Det senare kallas för nominal stil och används ofta i byråkratiska texter.

Till exempel:

I februari genomförs utredningen (substantiv) av orsaken till de ökade kostnaderna.
I februari utreder (verb) vi orsaken till de ökade kostnaderna.

Här bytte jag även ut den passiva verbkonstruktionen (genomförs utredningen) mot en aktiv (utreder vi). När man berättar vem som gör vad blir innehållet i texten tydligare.

Det här var några av mina tankar om grammatik. Hur ser dina ut? Och vill du få en riktig grammatikentusiast att helt vända din bild av grammatik (om du inte redan älskar det, vill säga) så rekommenderar jag Sara Lövestams böcker, artiklar och föreläsningar om språk och grammatik.

Tips på mer läsning:

Konsten att skriva tydliga mejl

De flesta av oss skriver och tar emot mejl dagligen. Ofta handlar det om konkreta ärenden, som man vill få återkoppling på. Ser man till att vara tydlig blir kommunikationen effektivare – mejlet blir snabbare läst, förstått och besvarat.

1. Skriv en tydlig ämnesrad

Det första man ser av ett mejl är avsändaren och ämnesraden. Här har du chansen att kort sammanfatta vad mejlet handlar om, och framför allt – om du vill att mottagaren ska göra något. I mitt jobb kan ämnesraderna se ut så här:

Boka in tid för intervju om ert företag
Godkänna text om dig senast 15 feb
Träffas hos er 15/2?
Färdig text om case
Fråga om faktura

Var gärna så specifik du kan. Finns det något datum som mottagaren behöver förhålla sig till? Skriv gärna ut det. Undvik ämnesrader som ”Hej” eller [tom]. Det finns alltid något du kan märka upp ditt ärende med! Det gör det också enklare att senare hitta tillbaka till gamla mejl.

Mejl är en typ av text som många av oss skriver varje dag. Det finns några enkla knep för att mejla ännu tydligare. Foto: Jenny Asp

2. Ett ämne per mejl

När du har satt en rubrik för ditt mejl i ämnesraden – se till att hålla dig till det ämnet. Har du en fråga som gäller något helt annat är det bättre att skicka det i ett nytt mejl, med en ny ämnesrad. Och om du och mottagaren börjar diskutera något helt annat i en gammal mejltråd är det bra att döpa om mejlet eller skapa ett nytt.

3. Använd listor och rubriker för överblick

Har du flera frågor eller saker att ta upp? Eller ska du ge instruktioner? Använd gärna punktlistor, numrerade listor eller tankstreck för att dela upp informationen. Det du vill framföra blir överblickbart och tydligt, och det är större chans att mottagaren tar till sig och besvarar det du behöver få svar på.

Blir varje textsjok ganska långt? Använd gärna mellanrubriker – då blir mejlet ännu tydligare.

4. Väg upp tydlighet med trevlighet

Är man för direkt och kortfattad finns det risk att man låter sur eller tillknäppt i tonen. Mejl handlar inte bara om konkreta ärenden, utan lika mycket om social kontakt. Här kommer ett enkelt sätt att vara tydlig, men ändå trevlig:

Tydlig ämnesrad – se det som en rubrik och etikett för ditt mejl
Trevlig inledning – koppla till person, ärende eller sammanhang
Tydligt ärende – besvara frågor tydligt och dela upp information
Trevlig avslutning – runda av och avsluta med en personlig hälsning

5. Läs igenom ditt mejl innan du skickar det

Till sist, läs igenom det du har skrivit och kontrollera att allt stämmer, och att allt är med. Har man bråttom blir det ofta fel.

Är allt rättstavat?
Har du angett rätt person/personer som mottagare?
Har du skrivit rätt namn till mottagaren?
Framgår ditt ärende tydligt eller kan du uttrycka dig ännu tydligare?
Stämmer tider och datum?
Fungerar länkarna?
Har du kommit ihåg att bifoga filerna?

Det kanske tar någon extra minut att göra detta, men du besparar både dig och mottagaren eventuella missförstånd, eller extra mejl. Hur vanligt är det inte att behöva skicka ytterligare ett mejl, med filen man nyss glömde bifoga?

Jag hoppas att du har fått med dig något för att kunna mejla ännu tydligare och effektivare. Lycka till!

Tips på mer läsning:

Fem tips för en bra ”Om oss”-sida

”Om oss”-sidan är ofta en av de mest besökta sidorna på webbplatser. Men gång på gång blir man som besökare mest frustrerad av ogenomtänkta och inåtvända texter. Läs mina fem tips på hur du istället skriver en relevant, användbar och engagerande om-sida.

1. Berätta vem du är och vad du gör

Det första jag vill veta när jag hamnar på en sajt är: Vad är det här? Vad är det för organisation och vad gör de? Jag väljer oftast att klicka på ”Om oss” för att snabbt hitta svaren där, och därför blir det i mina ögon sidans främsta syfte att berätta vem man är och vad man gör. Om du inleder om-sidan med en kort och ganska neutral sammanfattning av din verksamhet har du antagligen besparat många besökare en hel del frustration.

Ta inte för givet att alla vet vad du gör, eller att de hittar den informationen på startsidan det första de gör. Större organisationer tenderar att ha webbplatser som är späckade av information, och ofta är det svårt att få ett snabbt svar på den viktigaste frågan: Vad är det här?

2. Byt perspektiv till besökarens

Många gör misstaget att skriva för mycket om sig själva på om-sidan. Det är vanligt att ordet ”vi” förekommer mycket oftare än ”du”. Även om du skriver om dig och ditt företag, får du inte glömma bort besökarens perspektiv. Vi är alltid mer intresserade av oss själva än av andra – och det gäller även den som besöker din sajt. Kan du få om-sidan att handla om dig, men även inkludera besökaren har du vunnit mycket.

Utgå från frågorna:

Vad kan du hjälpa besökaren med?
Vilket behov kan hen tänkas ha?
Vad vill besökaren få reda på?
Vilket problem kan du lösa?
Vad kan hen ha nytta av?

3. Visa upp människorna och det mänskliga

Om-sidan är platsen där man kan tillåta sig att vara mer personlig. Det är också rätt plats för att berätta om sina värderingar, drivkrafter och drömmar. Gör inte misstaget att klippa in text direkt från ett policydokument eller liknande. Den behöver skrivas om för nya läsare och ett nytt sammanhang, så använd en äkta röst och prata direkt med besökaren.

Du kan också välja att lyfta fram människorna bakom organisationen för att skapa förtroende och trygghet. Det gäller oavsett om din verksamhet består av en enda person, eller flera hundra. Människor vill ha kontakt med människor, och en bild är ett enkelt sätt att skapa detta. Om du väljer att skriva mycket om personerna bakom är det smart att göra en undersida för detta, så det inte blir för mycket information på en gång.

4. Lyft fram varför man ska välja dig

Nu har du berättat vem du är, vad du gör och hur du kan hjälpa besökaren. Men vad är speciellt med dig och ditt företag? Varför ska besökaren eller den potentiella kunden välja dig? Lyft fram det som är speciellt och framgångsrikt med din verksamhet, utan att skryta. Håll dig till fakta och visa upp referenser, certifikat eller priser – om det är relevant för saken. Om du har en helt ny verksamhet är det kanske bättre att berätta om visioner, drömmar och mål.

5. Led besökaren vidare

En sista detalj är lätt att glömma: att leda besökaren vidare dit du helst vill att hen ska gå. Det kan vara att kontakta dig, läsa mer om dina produkter eller tjänster, läsa en artikel på din blogg eller något annat. Men låt inte sidan bara ta slut, utan att ha erbjudit en väg vidare på din webbplats.

Vill du ha hjälp med att skriva din ”Om oss”-sida, eller andra webbtexter? Hör av dig till mig.

Tips på mer läsning:

Världsspråket esperanto sprids

Esperanto. Ett internationellt hjälpspråk utan nation som är till för kommunikation mellan människor med olika modersmål. Under ett föredrag om esperanto med Leif Nordenstorm, redaktör för Svenska Esperantoförbundets tidning La Espero berättade han om språkets utbredning, uppbyggnad och varför det har blivit så populärt.

Man brukar säga att esperanto är ett konstruerat språk, men vilket språk är egentligen inte konstruerat? Det finns inga naturliga språk eftersom alla är skapade av människan, och därmed också kulturprodukter. Man kan dock säga att esperanto skiljer ut sig genom att ha blivit skapat av en individ, och inte växt fram under lång tid som många andra språk.

konsert kroatien — Esperanto talas allra mest i östra Europa. Foto: Jenny Asp, i Kroatien

1 000 personer har esperanto som modersmål.
10 000 kan det flytande.
100 000 förstår det bra.
1 000 000 kan förstå det hyggligt.
10 miljoner har ett hum.

Vad beror esperantos framgång på?

Enligt Nordenstorm finns det två anledningar till att språket har blivit så pass framgångsrikt och spridit sig över världen. För det första släpptes språkets rättigheter fria och därmed fick alla språkbrukare använda det som de ville. Det blev ett fritt språk. För det andra började esperantister (esperantotalare) från olika ställen hitta varandra, slå sig ihop och bilda familjer. Dessa barn kom sedan att växa upp med esperanto som förstaspråk. Idag bor de flesta esperantister i Europa.

”Finns det oregelbundna former i esperanto?”
”Nej!”

Så enkel grammatik som möjligt

Esperanto skapades i slutet av 1800-talet med en strävan efter en enkel och regelbunden grammatik utan undantag. Faktum är att grammatiken sedan dess inte har förändrats. Den var så pass bra från början att det inte behövdes. Man ser direkt vilken ordklass ett ord tillhör på dess form. Substantiven slutar på -o, adjektiven på -a, adverben på -e och verb i grundform -i. Plural markeras med -j. Är du nyfiken på mer esperantogrammatik kan du kolla in detta.

Vän = amiko. En god vän = bona amiko.
Vänner = amikoj. Goda vänner = bonaj amikoj.

De flesta orden från romanska språk

Jag har aldrig studerat esperanto, men jag förstår ändå en del när jag läser eller hör det. Det beror nog främst på att 70 % av orden är hämtade från romanska språk, alltså spanska, franska, italienska, portugisiska och rumänska. Kan man något av dessa språk är många ord bekanta redan från början. 20 % av orden kommer från germanska språk, alltså engelska, tyska och de nordiska språken.

Esperantos form i framtiden?

Det som är fascinerande med esperanto är att det fortfarande verkar fungera så pass bra utifrån det språksystem som skapades på 1800-talet. Det ska bli intressant att se hur språket utvecklar sig framöver; kommer det att behålla sin ursprungliga form eller kommer det att förändras med tiden, som de flesta språk gör?

Tips på mer läsning:

Faller du för klyschorna i arbetslivet?

För några år sedan var uttrycken nytänk, viral effekt eller använda verktygslådan frekvent använda på jobbmöten och i presentationer. Ofta använder vi metaforer för att beskriva komplexa skeenden, men en målande metafor kan, om den används för mycket, övergå till en intetsägande och sliten klyscha. Kanske kan du hitta på dina helt egna istället?

vitkål — Växa organiskt? Foto: Jenny Asp

I DN-artikeln Arbetslivets värsta klyschor från 2013 gav språkforskaren Lars Melin och retorikexperten Elaine Eksvärd sin bild av vilka ”buzzwords” som trendar i arbetslivet.

Bland dem fanns: värdegrund, transparens, re-branda, kärnverksamhet, high five-känsla, utmaningar, växa organiskt, innovativ omorganisering, palett och gå igenom en resa.

Slutar att vara målande när det blir välanvänt

När ett metaforiskt uttryck dyker upp är det till en början nyskapande och användbart; det ger en konkret och målande bild åt ett abstrakt uttryck eller en svårgreppad företeelse. Fler börjar använda uttrycket, det blir vedertaget och en dag används det plötsligt överallt, och hela tiden. Det kan då ha gått över till att bli en sliten klyscha. I det fallet har folk tröttnat på uttrycket och det fyller inte längre funktionen av att kännas konkret och målande – utan bara just slitet och intetsägande. Jag har skrivit om uttrycket ”att göra en resa”, som jag upplever som ganska uttjatat.

Skapa dina egna metaforer!

Om man vill nå fram med sitt budskap och bli lyssnad på kan det vara läge att byta ut uttjänta uttryck och hitta egna sätt att uttrycka sig på. Att använda sig av metaforer är inte fel, tvärtom! De behövs för att vi ska greppa och föreställa oss komplicerade och abstrakta fenomen. Och när du skapar dina alldeles egna, då blir det extra beskrivande och målande. Eftersom det är helt nytt.

Tips på mer läsning:

Därför vill vi ha enkelhet i en komplex värld

Vi lever i en komplex värld som svämmar över av information. Vart vi än vänder oss kan vi ta till oss en mängd information, och med mobilerna i fickan är allt bara ett knapptryck bort. Homo effectivus vill inte alltid ha mer att välja på – utan mindre. Därför kan det enkla ofta vara det mest tilltalande.

Vi producerar information i en allt snabbare takt

Vi lever i en värld överbelastad av information. Och skapandet av denna information ökar bara snabbare och snabbare. 90 % av all data människan någonsin har producerat, har tillkommit under de två senaste åren. Internet har gjort det enklare än någonsin att producera mycket och frekvent, något som ibland görs bara för att det är möjligt.

solnedgång — Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet. Foto: Jenny Asp

Svårt att hitta och sålla ut det som är relevant

Ju mer innehåll som skapas, desto mer information behöver vi ta ställning till. Det blir också svårare att hitta det vi söker och sålla ut det som är relevant, när det ständigt brusar runtom oss och mycket utgörs av skräp. Enkla valmöjligheter, enkel design, enkla förklaringar, enkla funktioner. Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet.

Homo effectivus vill ha färre val

Den nutida människan kallas ibland för homo effectivus, och som sådana vill vi inte ha mer information utan vi vill spara tid och energi, genom att skala bort val och information. Ur detta perspektiv finns det alltså inget mervärde att få fler valmöjligheter, utan det blir värdefullare med enkla val.

Vi vill enkelt kunna hitta det vi söker – och inte mer.
Vi vill kunna få en överblick och förstå.
Vi vill få hjälp med att göra våra val.
Vi vill att det ska vara enkelt.

Tips på mer läsning:

Varför föredrar vi enkla texter?

Enkelt är smart. Och att skriva enkelt och tydligt hör ihop. Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

I boken Tänka, snabbt och långsamt skriver Daniel Kahneman, professor i psykologi om hur vi ofta fattar beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare.

Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

kognitivt-flyt — Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Daniel Kahneman, Tänka, snabbt och långsamt.

Maximera läsbarheten på fyra sätt

Som skribent är det därför smart att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, något som sker genom att man maximera läsbarheten. Att öka textens läsbarhet kan göras genom att:

formulera sig enkelt
göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Så skriver du tydliga länktexter

Länktext (text inuti länkar) är ett viktigt men ofta underskattat textelement. I den här artikeln fokuserar jag på länkarnas betydelse för läsaren och ger fem tips för hur man skriver tydliga och informativa länktexter i löptext. Läs också min artikel om länkars betydelse för sökmotoroptimering.

1. Skriv vad länken leder till

Ofta ser man länktexter som: ”läs mer”, ”klicka här” eller bara ”här”. Som läsare vet vi redan om dessa tre saker – länkar leder till mer läsning, man klickar på dem och man gör det här. Försök istället att skriva vad länken leder till så att läsaren förstår var man hamnar och vad som händer när man klickar på länken.

Undvik: Programmet finns även som pdf. Läs det här.
Skriv hellre: Ladda ner programmet som pdf.

2. Se länken som en fristående etikett

Visa vart dina länkar leder och skriv vad som händer om man klickar på dem. Foto: Jenny Asp

Det är dessutom vanskligt att använda innehållsfattiga länktexter som ”klicka här”, ur ett tillgänglighetsperspektiv för synskadade. De får ofta länktexterna upplästa separat, med talsyntes, och vad ger då ”klicka här” eller ”här” för information till denna person? Ingenting. Försök därför skriva länkar som fungerar som fristående etiketter.

Undvik: Vill du läsa mer om sopsortering? Klicka här.
Skriv hellre: Läs mer om sopsortering.

3. Använd länken som en uppmaning

En länk fungerar som en uppmaning. Det kan handla om att uppmana till vidare läsning, att anmäla sig, kontakta någon, köpa en produkt, kommentera på en artikel eller liknande. Oavsett vad du vill uppmana läsaren till kan det vara smart att inkludera hela uppmaningen i länktexten. Dels blir det tydligt vad man ska göra, dels syns uppmaningen bättre eftersom länktexter i en särskild färg sticker ut från resten av löptexten.

Undvik: Här anmäler du dig till vårt nyhetsbrev.
Skriv hellre: Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

4. Placera de viktigaste orden först

När vi läser på webben skannar vi efter viktig och relevant information. Jag har tidigare bloggat om att skanningspunkter är viktiga för skrivande på webben, och även länkar är en sådan typ text som våra ögon stannar till vid. Just för att det sticker ut från resten av texten. Vi ser de första orden i texten bäst, så lägg nyckelordet tidigt i länktexten.

Undvik: Nu finns nästa veckas lunchmeny ute.
Skriv hellre: Nu finns lunchmenyn för nästa vecka ute.

5. Samla många länkar i en länklista

Ibland har man många länkar man vill trycka in i en och samma text. Då kan det vara smart att samla dessa i en lista istället. Prioritera alltid läsbarheten – blir det rörigt att var och varannan fras består av en länk kan man med fördel samla ihop dessa i slutet av texten eller i en sidomeny.

Undvik: Som jag läste i artikel x, artikel y och artikel z.
Skriv hellre:
Källor:
artikel x
artikel y
artikel z

Alltså, för att skriva tydliga, lättförståeliga och informativa länkar som hjälper läsaren ska du tänka på att 1) skriva vad länken leder till, 2) se den som en fristående etikett, 3) länka hela uppmaningen, 4) placera de viktigaste orden först och 5) hellre samla många länkar i en lista än att ha dem i löptext . Lycka till!