Vara kreativ – ensam eller tillsammans?

Kreativitet i grupp eller i avskildhet – vad fungerar egentligen bäst? De flesta av oss behöver båda aspekterna, men vi fungerar också olika som människor. Introverta personer är ofta som mest kreativa i lugna miljöer där tankarna får ta plats, medan extroverta stimuleras av livliga diskussioner i grupp. 

Ofta är en kreativ idé, en kreativ process och ett kreativt resultat beroende av både individuella och gemensamma insatser. Foto: Jenny Asp

Få idéer själv eller skapa i grupp?

Att vara kreativ innebär att både vara i gemenskap och i ensamhet. Många får sina bästa idéer tillsammans med andra, men genomför dem kanske ensamma på kammaren – skrivandes, sjungandes eller planerandes. Andras tankeverksamheter är som mest aktiva i ensamma stunder – i badkaret, i motionsslingan eller i sängen precis innan sömnen tar över – men utförandet av idéerna kanske görs senare i grupp.

Både avskildhet och sällskap behövs

Vi behöver både det utåtriktade och det inåtvända. Struktur behövs för det kreativa resultatet, något som för mig oftast sker i avskildhet. Men vi behöver också omge oss av andra kreativa människor för att höja upp varandra och tillsammans uppnå mer. Båda delarna behövs. Kreativa människor är oftast både utåtriktade och inåtvända och kan växla mellan de olika lägena för att använda det bästa av båda.

Extroverta och introverta fungerar olika

Men vi fungerar på olika sätt. Författaren Susan Cain beskriver i boken Tyst: de introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns olika sätt vi får energi på, och att vi behöver olika mycket stimulans. Introverta personer behöver mindre stimulans och får energi av tystnad, tankar och den inre världen. Extroverta söker mer stimulans och får energi av tal, människor och den yttre världen. Introverta reflekterar, extroverta reagerar.

Om man tar hänsyn till den aspekten blir det tydligt att vi också är kreativa på olika sätt. Brainstorming, snabba beslut och större gruppdiskussioner kanske passar den extroverta bättre medan reflektion, betänketid och nära samtal ligger den introverta närmare till hands.

Hitta det som funkar för dig

Det viktigaste är trots allt att hitta det som passar bäst för en själv. När känner du dig som mest kreativ – i ensamhet eller avskildhet? Vilken aktivitet utför du när du tänker som bäst? När får du dina bästa idéer? Med vilka människor känner du dig som mest levande och fylld av idéer? I vilka situationer löser du lättast problem? I vilken miljö har du lättast att fokusera? På vilket sätt jobbar du när du känner flow?

Svaren leder dig mot din mer kreativa miljö. Mot ditt mer kreativa varande.

Tips på mer läsning:

Varför föredrar vi enkla texter?

 Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

I Tänka, snabbt och långsamt skriver Daniel Kahneman, professor i psykologi, om hur vi ofta fattar beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare.

Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Daniel Kahneman, Tänka, snabbt och långsamt.

Maximera läsbarheten på fyra sätt

Som skribent är det därför smart att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, genom att man maximera läsbarheten. Och det gör du genom att

  • formulera dig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • dela upp texten
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Budskapet viktigt för framgångsrika trender

Vad är det som gör att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Som med mycket annat handlar det om kommunikation: vem som sprider budskapet, i vilket sammanhang och hur pass starkt budskapet är. Inte minst handlar det om att presentera budskapet på ett språk som alla kan förstå och ta till sig. Jag har läst Malcolm Gladwells bok The Tipping Point.

Ibland blir klipp virala och världskända – på bara några dagar. Malcolm Gladwell talar om mem och sociala epidemier. När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Foto: Jenny Asp

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Gladwell listar fyra faktorer som ligger bakom framgångrsika trender.

1. Vem som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft.

2. Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.

3. Vilket sammanhang budskapet finns i. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

4. Att budskapet presenteras så att alla förstår. Framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig.

Och det sista tror jag är riktig viktigt. Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade på oss är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

Tips på mer läsning: