Vara kreativ – ensam eller tillsammans?

Kreativitetstemat fortsätter. Nu handlar det om kreativitet i grupp eller i avskildhet – vad fungerar egentligen bäst? De flesta av oss behöver båda aspekterna, men vi fungerar också olika som människor. Introverta personer är ofta som mest kreativa i lugna miljöer där tankarna får ta plats, medan extroverta stimuleras av livliga diskussioner i grupp. 

Ofta är en kreativ idé, en kreativ process och ett kreativt resultat beroende av både individuella och gemensamma insatser. Foto: Jenny Asp

Få idéer själv eller skapa i grupp?

Att vara kreativ innebär att både vara i gemenskap och i ensamhet. Många får sina bästa idéer tillsammans med andra, men genomför dem kanske ensamma på kammaren – skrivandes, sjungandes eller planerandes. Andras tankeverksamheter är som mest aktiva i ensamma stunder – i badkaret, i motionsslingan eller i sängen precis innan sömnen tar över – men utförandet av idéerna kanske görs senare i grupp.

Både avskildhet och sällskap behövs

Vi behöver både det utåtriktade och det inåtvända. Tidigare bloggade jag om vikten av struktur för det kreativa resultatet, något som för mig oftast sker i avskildhet. I ett annat inlägg skrev jag också om betydelsen av att omge sig med andra kreativa människor för att smitta varandra och tillsammans uppnå mer än vad varje person gör var för sig. Båda delarna behövs. Kreativa människor är oftast både utåtriktade och inåtvända och kan växla mellan de olika lägena för att använda det bästa av båda.

Extroverta och introverta fungerar olika

Men vi fungerar på olika sätt. I boken Tyst: de introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns beskriver Susan Cain hur vi skiljer oss åt i hur vi får energi och i mängden stimulans vi behöver. Introverta personer behöver mindre stimulans och får energi av tystnad, tankar och den inre världen. Extroverta söker mer stimulans och får energi av tal, människor och den yttre världen. Introverta reflekterar, extroverta reagerar. Om man tar hänsyn till den aspekten blir det tydligt att vi också är kreativa på olika sätt. Brainstorming, snabba beslut och större gruppdiskussioner kanske passar den extroverta bättre medan reflektion, betänketid och nära samtal ligger den introverta närmare till hands.

Hitta det som funkar för dig

Det viktigaste är trots allt att hitta det som passar bäst för en själv. När känner du dig som mest kreativ – i ensamhet eller avskildhet? Vilken aktivitet utför du när du tänker som bäst? När får du dina bästa idéer? Med vilka människor känner du dig som mest levande och fylld av idéer? I vilka situationer löser du lättast problem? I vilken miljö har du lättast att fokusera? På vilket sätt jobbar du när du känner flow?

Svaren leder dig mot din mer kreativa miljö. Mot ditt mer kreativa varande. 

Tips på mer läsning:

Psykologiska orsaker till att vi föredrar enkla texter

Enkelt är smart. Och att skriva enkelt och tydligt hör ihop, något jag har bloggat om tidigare. Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Vi fattar ofta snabba och intuitiva beslut

Jag läser just nu boken Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, professor i psykologi. Det är en läsvärd bok, om man är intresserad av det mänskliga intellektet och hur det fungerar. Vi fattar ofta beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare. Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Tänka, snabbt och långsamt.

Smart att maximera läsbarheten

Enligt Kahneman är det därför smart som skribent att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, något som sker genom att man maximera läsbarheten. Att öka textens läsbarhet kan göras genom att:

  • formulera sig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Trender sprids som sociala epidemier

"Så snart vi ingår i en grupp blir vi känsliga för normer och kamrattryck. Små och sammanhållna grupper har förmåga att stärka den epidemiska potentialen hos ett budskap eller en idé" (ur Den tändande gnistan). Foto: Jenny Asp

Vad är det som gör att vissa budskap sprids som en löpeld? Och att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Hur går det till?

På två veckor går Youtubeklippet ”Harlem Shake” från att vara ett klipp i mängden till att vara hela världens angelägenhet, som DN-artikeln ”Därför sprids dansen som ett virus” beskriver det. Under dessa två veckor publiceras ytterligare 40 000 Harlem Shake-filmer, som totalt genererar över 175 miljoner visningar.

Det har blivit mer än bara ett roligt klipp. Det har blivit ett mem.

Memet som den minsta byggstenen

Ett mem är en idé som får en virusliknande spridning. Memer sprids från person till person, och kan liknas vid gener på det sätt att de båda är de minsta byggstenarna i en evolution. Den kulturella respektive den biologiska. Mem har en stark kollektiv prägel där vi alla gemensamt bidrar till en enhet, och ju enklare regler som gäller – desto lättare hakar vi på. Som Harlem Shake, en 30-sekundersfilm som byggs upp av en given låt och med givna regler. Det är enkelt att delta och sprida vidare.

Sociala epidemier – snabba och smittsamma förändringar

Den tändande gnistan (The Tipping Point) kallar journalisten Malcolm Gladwell dessa snabbspridande trender för sociala epidemier. Trender sprids och dör lika snabbt som virus. Förutom smittsamheten kännetecknas epidemierna av att små orsaker kan ge stora effekter och att förändringen kan slå igenom i ett enda drastiskt moment. Eftersom vi människor förväntar oss att stora förändringar kräver tid och ansträngning blir vi förvånade när de sker snabbt och oväntat. Som de faktiskt oftast gör.

Tre faktorer bakom framgångsrika trender

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Skillnaden mellan de budskap och idéer som blir framgångsrika och de som floppar är oftast mindre än vi tror. Gladwell listar tre faktorer som ligger bakom:

  • Vilka slags personer som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status på något vis, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft. Mun-till-mun-spridning via personer vi litar på blir också allt viktigare ju mer information vi översköljs av.
  • Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.
  • Vilket sammanhang budskapet finns i. Sammanhanget påverkar starkt om ett budskap blir framgångsrikt eller inte. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

Vi vill förstå och bli tilltalade direkt

Något av det mest intressanta Gladwell skriver om framförandet av budskap handlar om översättning. Med detta menar han att framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig. Detta är en väldigt viktig faktor för spridning, anser jag. Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Tips på mer läsning: