Vara kreativ – ensam eller tillsammans?

Kreativitetstemat fortsätter. Nu handlar det om kreativitet i grupp eller i avskildhet – vad fungerar egentligen bäst? De flesta av oss behöver båda aspekterna, men vi fungerar också olika som människor. Introverta personer är ofta som mest kreativa i lugna miljöer där tankarna får ta plats, medan extroverta stimuleras av livliga diskussioner i grupp. 

Ofta är en kreativ idé, en kreativ process och ett kreativt resultat beroende av både individuella och gemensamma insatser. Foto: Jenny Asp

Få idéer själv eller skapa i grupp?

Att vara kreativ innebär att både vara i gemenskap och i ensamhet. Många får sina bästa idéer tillsammans med andra, men genomför dem kanske ensamma på kammaren – skrivandes, sjungandes eller planerandes. Andras tankeverksamheter är som mest aktiva i ensamma stunder – i badkaret, i motionsslingan eller i sängen precis innan sömnen tar över – men utförandet av idéerna kanske görs senare i grupp.

Både avskildhet och sällskap behövs

Vi behöver både det utåtriktade och det inåtvända. Tidigare bloggade jag om vikten av struktur för det kreativa resultatet, något som för mig oftast sker i avskildhet. I ett annat inlägg skrev jag också om betydelsen av att omge sig med andra kreativa människor för att smitta varandra och tillsammans uppnå mer än vad varje person gör var för sig. Båda delarna behövs. Kreativa människor är oftast både utåtriktade och inåtvända och kan växla mellan de olika lägena för att använda det bästa av båda.

Extroverta och introverta fungerar olika

Men vi fungerar på olika sätt. I boken Tyst: de introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns beskriver Susan Cain hur vi skiljer oss åt i hur vi får energi och i mängden stimulans vi behöver. Introverta personer behöver mindre stimulans och får energi av tystnad, tankar och den inre världen. Extroverta söker mer stimulans och får energi av tal, människor och den yttre världen. Introverta reflekterar, extroverta reagerar. Om man tar hänsyn till den aspekten blir det tydligt att vi också är kreativa på olika sätt. Brainstorming, snabba beslut och större gruppdiskussioner kanske passar den extroverta bättre medan reflektion, betänketid och nära samtal ligger den introverta närmare till hands.

Hitta det som funkar för dig

Det viktigaste är trots allt att hitta det som passar bäst för en själv. När känner du dig som mest kreativ – i ensamhet eller avskildhet? Vilken aktivitet utför du när du tänker som bäst? När får du dina bästa idéer? Med vilka människor känner du dig som mest levande och fylld av idéer? I vilka situationer löser du lättast problem? I vilken miljö har du lättast att fokusera? På vilket sätt jobbar du när du känner flow?

Svaren leder dig mot din mer kreativa miljö. Mot ditt mer kreativa varande. 

Tips på mer läsning:

Därför vill vi ha enkelhet i en komplex värld

Vi producerar information i en allt snabbare takt

Vi lever i en värld överbelastad av information. Och skapandet av denna information ökar bara snabbare och snabbare. Enligt Seppo Selmivuori i inlägget ”Det komplexa innehållet, eller nätet är en sophög” har 90 % av all den data människan någonsin har producerat tillkommit under de två senaste åren. Internet har gjort det enklare än någonsin att producera mycket och frekvent, något som ibland görs bara för att det är möjligt.

Foto: Jenny Asp

Svårt att hitta och sålla ut det som är relevant

Ju mer innehåll som skapas, desto mer information behöver vi ta ställning till. Det blir också svårare att hitta det vi söker och sålla ut det som är relevant, när det ständigt brusar runtom oss och mycket av informationen utgörs av skräp. Tidigare har jag bloggat om varför vi föredrar enklare texter, och det kan man även applicera på andra områden. Enkla valmöjligheter, enkel design, enkla förklaringar, enkla funktioner. Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet. I ett blogginlägg om innehållsmarknadsföring skriver jag också om behovet av tolkning och guidning.

Homo effectivus vill spara tid och energi på färre val

I morse lyssnade jag på Pernilla Jonsson på Kairos Future, doktor i företagsekonomi och specialist på varumärkesstrategi, som föreläste om big data-analys av sociala medier. Hon talade om den nutida människan som homo effectivus, och i den rollen vill vi inte ha mer information utan vi vill spara tid och energi – vilket vi får genom att skala bort val och information. Ur detta perspektiv finns det alltså inget mervärde att få fler valmöjligheter, och värdet av ett extra val blir istället allt mindre.

Vi vill enkelt kunna hitta det vi söker – och inte mer.
Vi vill kunna få en överblick och förstå.
Vi vill få hjälp med att göra våra val.
Vi vill att det ska vara enkelt.  

Tips på mer läsning:

Psykologiska orsaker till att vi föredrar enkla texter

Enkelt är smart. Och att skriva enkelt och tydligt hör ihop, något jag har bloggat om tidigare. Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Vi fattar ofta snabba och intuitiva beslut

Jag läser just nu boken Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, professor i psykologi. Det är en läsvärd bok, om man är intresserad av det mänskliga intellektet och hur det fungerar. Vi fattar ofta beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare. Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Tänka, snabbt och långsamt.

Smart att maximera läsbarheten

Enligt Kahneman är det därför smart som skribent att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, något som sker genom att man maximera läsbarheten. Att öka textens läsbarhet kan göras genom att:

  • formulera sig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Kunskapsrevolutionen driver på kreativiteten i världen

Dags att ta upp kreativitetstråden igen! För en tid sedan bloggade jag om hur man blir mer kreativ och vikten av struktur för ett kreativt resultat. Nu vill jag vidga begreppet kreativitet och gå från individnivå till samhällsnivå.

Två boktips om kreativa förändringar i samhället

I samband med mitt tidigare bloggande om kreativitet läste jag två intressanta böcker i ämnet: Tänk det otänkta av P.A Ståhlberg och Vad som händer i världen och varför det är viktigt att förstå av Fredrik Härén. De diskuterar fenomenet kreativitet i samband med samhällsförändringar som det postindustriella samhället och kunskapsrevolution.

Foto: Jenny Asp

Våra tankemönster styr hur det faktiskt ser ut

Ståhlberg menar att den mentala infrastrukturen påverkar den fysiska infrastrukturen. För att vi ska kunna skapa nytt krävs det därför att vi först tänker nytt. Även om vårt samhälle inte är lika industriellt som det en gång var, har vi fortfarande kvar mönster och beteenden från det naturvetenskapliga, raka och sekventiella tankesättet som styrde industrialismen.

”Att försöka tänka det ännu otänkta är nyckeln till att vara med och skapa den nya mentala infrastrukturen” (P.A Ståhlberg)

Det post-industriella samhället drivs med hjärnkraft

Han tippar på att det verkligt postindustriella samhället kommer om cirka 10–30 år. Alltså när vi har frigjort oss från de industriella mönstren på riktigt och är redo att tänka nytt. I detta nya kommer hjärnkraft att vara den viktigaste resursen och kreativitet och innovationer högre värderat än någonsin tidigare. Men vad krävs för att skapa nytt?

”Det nya finns inte i det gamla. Skapandet ger själva processen”
(P.A Ståhlberg)

CQ istället för IQ

Skolan måste förändras. Det anser Ståhlberg. Vi tränar för lite på nytänkande och mönsterbrytning idag, utan fokuserar mer på logik, göra rätt och anpassa sig. Det blir man inte kreativ av. Mönsterbrytningsförmåga kallas också för kreativ kompetens eller CQ (creativity quotient) och går ut på att arbeta med det nya och slumpmässiga, för att hjärnan ska släppa sina etablerade mönster och istället skapa nya.

”Vi utvecklas från att vara barn med fantasi till att vara
vuxna med logik” (P.A Ståhlberg)

Utvecklingsländer utvecklas snabbare

Fredrik Härén inleder sin bok med att ställa upp utvecklade länder mot utvecklingsländer. Men redan när man kallar sig för utvecklad har man begränsat sig. Man stannar av i utvecklingen och stagnerar. Och stagnation är detsamma som kreativ död. Han ger exempel på minde utvecklade länder som – på grund av att de inte alltid har haft färdigutvecklade mönster och infrastrukturer – i många fall har gått om mer utvecklade länder med kreativa lösningar.

”Genom att definiera sig som utvecklad säger man att man är klar” (Fredrik Härén)

Internet har drivit på kunskapsrevolutionen

Innan internet kom hade västvärlden länge ett monopol på kunskap och information. Så är det inte längre. När all världens information blev tillgänglig för alla, överallt och hela tiden gjorde det att alla plötsligt också kunde utbilda sig. Idag ökar antalet välutbildade så snabbt att det är svårt att överblicka. Och för att vara kreativ krävs just kunskap. Olika kunskaper som kombineras på olika sätt. Vilket nu görs snabbare än någonsin.

”De som verkligen har förstått poängen med internet är människor i utvecklingsländer” (Fredrik Härén)

Nöj dig inte med snabba svar och enkla lösningar

Så, vad ska vi göra för att komma ikapp då? Vi i de utvecklade länderna. Något som både Härén och Ståhlberg tar upp är att inte stanna vid första bästa lösning. Skapa inte bara ett svar, skapa fler svar! Och helst annorlunda sådana också. En intressant iakttagelse är att vi ofta är så inriktade på att lösa problem. Men vore det inte bättre att komma på idéer som strategiskt förebygger problemen innan de uppkommer? Fokusera på det istället.

Träna på att ifrågasätta, tänk det otänkta och våga riskera det som något nytt innebär. 

Tips på mer läsning:

Rättviseförmedlingen visar rätt väg

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård på Humanioradagarna på Uppsala universitet. Foto: Jenny Asp

Föreläsning med Lina Thomsgård på Humanioradagarna 4 april 2013.

40 000 ambassadörer för jämlikhet

Efter många år som pr-konsult i musikbranschen tröttnade Lina Thomsgård på att bara se manliga dj:ar spela och bara höra kvinnliga artister få frågan om hur de skulle kombinera turnerandet med familjeliv. Aldrig tvärtom. 2010 startade hon därför Rättviseförmedlingen, en Facebooksida som efterlyser och samlar in tips på människor med olika kompetens – för ökad mångfald och jämställdhet.

– Från Myspace hade jag erfarenhet av att människor tycker om att hjälpas åt för att förmedla tips till varandra. För mig är nätet ett ställe där vi bygger saker tillsammans.

När hon startade sidan på Facebook gick 200 personer med inom sex minuter. Tre år senare består Rättviseförmedlingen av 40 000 ambassadörer som tillsammans arbetar för att luckra upp rådande normer som finns för vem som ska göra vad i samhället.

Låter andra historier bli berättade

– I media är det 76 % män som kommer till tals. Det blir ett demokratiproblem när bara vissa historier blir berättade. Om man aldrig ser något annat, då tror man heller inte att det finns.

Eftersom det ofta bara är vissa typer av människor vi ser, i vissa positioner, befäster vi bilden av att det är de enda som har den kompetensen. Ser vi bara manliga dj:ar, ja då tror vi automatiskt att kvinnor inte spelar musik, eller i alla fall inte lika bra som män. Men genom att synliggöra och lyfta fram alternativ breddar vi vårt synfält och motverkar stereotypiska bedömningar.

– PR och kommunikation handlar om att låta de bra historierna bli berättade. Vad är sant? Vad är kärnan? Berätta det. Hitta de bra historierna, hitta inte på dem!

 Sociala medier = möten och relationer

Det har aldrig varit så lätt att nå så många människor och kunna interagera med dem så enkelt som idag, med sociala medier. Hela idén med Rättviseförmedlingen bygger på att individer sprider vidare information och tipsar varandra, av eget intresse och engagemang. Det är skönt att bli påmind om mänsklig altruism i tider då det talas mycket om näthat.

– Jag älskar sociala medier. Den infrastrukturen som finns gör att vi kan mötas över sociala och demografiska gränser. Men som företag kan man kan inte se sociala medier som en ny variant av stortalva. Det innebär helt nya sorts möten och interaktioner.

”Vi hjälper media att göra ett bättre jobb”

Idag görs det tre efterlysningar om dagen och totalt 16 000 namn har hittills samlats in. Listorna med namn finns på Rättviseförmedlingens webbplats och används av i alla stora medier i Sverige samt en rad andra organisationer.

– Ingen kan någonsin mer säga att det ser ut som det gör för att det inte finns män eller kvinnor i de här positionerna. Vi bevisar motsatsen. Bilden av samhället nyanseras och berikas, med hjälp av alla ambassadörer. Det är det bästa jag har gjort.

Tips på mer läsning:

Trender sprids som sociala epidemier

"Så snart vi ingår i en grupp blir vi känsliga för normer och kamrattryck. Små och sammanhållna grupper har förmåga att stärka den epidemiska potentialen hos ett budskap eller en idé" (ur Den tändande gnistan). Foto: Jenny Asp

Vad är det som gör att vissa budskap sprids som en löpeld? Och att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Hur går det till?

På två veckor går Youtubeklippet ”Harlem Shake” från att vara ett klipp i mängden till att vara hela världens angelägenhet, som DN-artikeln ”Därför sprids dansen som ett virus” beskriver det. Under dessa två veckor publiceras ytterligare 40 000 Harlem Shake-filmer, som totalt genererar över 175 miljoner visningar.

Det har blivit mer än bara ett roligt klipp. Det har blivit ett mem.

Memet som den minsta byggstenen

Ett mem är en idé som får en virusliknande spridning. Memer sprids från person till person, och kan liknas vid gener på det sätt att de båda är de minsta byggstenarna i en evolution. Den kulturella respektive den biologiska. Mem har en stark kollektiv prägel där vi alla gemensamt bidrar till en enhet, och ju enklare regler som gäller – desto lättare hakar vi på. Som Harlem Shake, en 30-sekundersfilm som byggs upp av en given låt och med givna regler. Det är enkelt att delta och sprida vidare.

Sociala epidemier – snabba och smittsamma förändringar

Den tändande gnistan (The Tipping Point) kallar journalisten Malcolm Gladwell dessa snabbspridande trender för sociala epidemier. Trender sprids och dör lika snabbt som virus. Förutom smittsamheten kännetecknas epidemierna av att små orsaker kan ge stora effekter och att förändringen kan slå igenom i ett enda drastiskt moment. Eftersom vi människor förväntar oss att stora förändringar kräver tid och ansträngning blir vi förvånade när de sker snabbt och oväntat. Som de faktiskt oftast gör.

Tre faktorer bakom framgångsrika trender

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Skillnaden mellan de budskap och idéer som blir framgångsrika och de som floppar är oftast mindre än vi tror. Gladwell listar tre faktorer som ligger bakom:

  • Vilka slags personer som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status på något vis, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft. Mun-till-mun-spridning via personer vi litar på blir också allt viktigare ju mer information vi översköljs av.
  • Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.
  • Vilket sammanhang budskapet finns i. Sammanhanget påverkar starkt om ett budskap blir framgångsrikt eller inte. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

Vi vill förstå och bli tilltalade direkt

Något av det mest intressanta Gladwell skriver om framförandet av budskap handlar om översättning. Med detta menar han att framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig. Detta är en väldigt viktig faktor för spridning, anser jag. Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Tips på mer läsning:

Innehållsmarknadsföring = kunskap, värde och relevans

Foto: Jenny Asp. Australiensiskt vägnät.

Sammanfattande för vettigt innehåll
När jag för en tid sedan hörde talas om innehållsmarknadsföring (content marketing) var det flera pusselbitar som föll på plats. Det är en pågående trend och begreppet hänger i mångt och mycket ihop med användarfokus, innehållsstrategi och vad som är bra innehåll på nätet.

Content marketing is a marketing technique of creating and distributing relevant and valuable content to attract, acquire, and engage a clearly defined and understood target audience – with the objective of driving profitable customer action. (The Content Marketing Institute).

 Det handlar om att beröra, inte störa.

Vi vill inte ha spam. Vi vill ha inspirerande och relevant kunskap.

Innehållsmarknadsföring går ut på att sprida kunskap, innehåll och information som är till värde och nytta för den som läser. Till skillnad från spam vi städar bort från vår inkorg, banners vi klickar bort utan att läsa och tevereklam som får oss att snabbt byta kanal. Vi fungerar nästan alla likadant. Vi vill inte bli påprackade någonting. Vi vill ha det vi letar efter och det som känns relevant för oss, just nu. Vi vill kunna välja själva. Innehållsmarknadsföring fungerar som kunskapsspridning och produceras och distribueras genom digitala och sociala medier. Ofta i form av artiklar, blogginlägg, poddsändningar, föreläsningar och liknande.

Att generöst dela med sig av sitt kunnande

Syftet med innehållsmarknadsföring är som sagt att som företag, organisation eller annan aktör utbilda läsaren genom att dela med sig sitt kunnande och engagemang. Detta görs oftast genom att diskutera problem inom sitt expertområde och visa på lösningar. Alla är vi experter inom våra områden. Varför ska de kunskaperna vara hemliga? Det verkar som att fler och fler inser att ju mer man delar med sig, desto mer tjänar man på det. Man behöver inte frukta att vi kommer att sluta köpa produkter och tjänster. Men vi kommer kanske att i högre grad välja att göra det av de som på ett öppet och ärligt sätt vill hjälpa till.

Vi behöver någon som tolkar och guidar

När vi vill ta reda på något söker vi på nätet. Internet är helt fantastiskt på det sättet. Allt finns där. Jag läste nyligen att vill man lära sig något kan man göra det, via nätet. Det finns inga ursäkter. Men i och med att allt finns där blir det också väldigt mycket information att ta hänsyn till. Då behövs de som kan sålla ut, guida och förklara. På bloggen Content Science förklaras skillnaden mellan information och innehåll. Kortfattat kan man säga att innehåll tolkar och förklarar informationen som ges och guidar läsaren vidare till ett beslut.

Vad ska man dela med sig av och varför?

Jag tycker att mycket av det här faller tillbaka på de eviga frågorna när det handlar om webb och marknadsföring: Vad ska vi dela med oss av? Och varför? Vad är syftet med det? Kan man besvara dessa frågor med: 1. den särskilda kunskap vi besitter och 2. för att öka kunskapen hos andra, hjälpa till och inspirera – då har man kommit långt.

Vilken kunskap sitter du på som andra saknar?

Fundera på vad just du kan. Alla kan inte det du kan, även om man ofta glömmer bort det eftersom man blir blind för sin egen kunskap. Har denna kunskap något värde för någon annan? Antagligen har den det. Det kanske är dags att börja dela med sig av den.

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

kreativitet (bildning till latin cre´o ‘skapa’, ‘frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se).

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar. Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig några tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Foto: Jenny Asp. Stockholmstak.

  • Följ din inspiration. Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande. Till exempel blir jag inspirerad av att skriva den här bloggen, och ännu mer inspirerad när jag hör att den uppskattas av dig som läser.
  • Lek med idéer. Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.
  • Omge dig med kreativa människor. När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana. Själv har jag turen att dela kontor med en mängd kreativa människor som driver egna företag inom olika områden. Deras driv och olika idéer gör mig mer kreativ.
  • Fortsätt lära och jobba hårt. Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på blogginlägg och bloggupplägg ju mer jag bloggar och lär mig om de ämnen som intresserar mig.
  • Gör något nytt och utmana dig. Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Själv älskar jag att resa då jag får se på mitt eget liv och mitt eget land på ett nytt sätt. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig också nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.
  • Träna på att inte vara så kritisk. Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra idéerna. Och de rimliga.
  • Rör på dig. Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (friskisjympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor. Mina roligaste träningsformer är dans, yoga och styrketräning. Vilka är dina?
  • Gör det oväntade. Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.
  • Våga misslyckas. Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Jag gör ofta jobb som är första gången jag gör exakt det jobbet. Det kan gå fel. Men jag tänker att det löser sig och att jag lär mig det som behöver läras för tillfället. Annars ber jag någon annan som kan mer om hjälp. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.
  • Ha tråkigt ibland. Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av små skärmar och datorer ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig. Så släpp teven och måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna
(Niels Kjaer).

Lästips om kreativitet:
Tidigare bloggat om kreativt företagande
”Michael Dahlén: Kreativitet är något fundamentalt i oss alla” på Motivation.se
Fem knep för att arbeta mer kreativt” på Psykologifabriken
Fuck logic av Per Robert Öhlin (kreativitet och reklam)
Det sjunde steget av Eva Sanner (kreativitet som process)
Flow av Mihály Csikszentmihalyi (kreativitet, lycka och skapande)
Sälj det med ord av Mattias Åkerberg och Christer Wiklander (kreativitet och skrivande)
Kickstarta hjärnkontoret av Michael Powell (kreativitet, medvetande och minne)

Tips på mer läsning:

Comic Sans. Älskat av folket. Hatat av designbranschen.

Typografi. Form för texter. Det är ett roligt område för en text- och formälskande människa som mig. Nu har P1 startat ett nytt program om inflytelserika typsnitt – Typo. Det första programmet sändes i lördags och handlade om Comic Sans. För finns det något typsnitt som väcker känslor är det Comic Sans.

I programmet hörde man typsnittstecknare och grafiska designer uttala sig om Comic Sans. Och typsnittet väcker verkligen känslor. Antingen älskar man det på grund av dess lättillgängliga och informella intryck. Eller så hatar man den oseriösa och barnsliga känslan som Comic Sans också kan signalera.

Comic Sans är inspirerat från serietidningar och tecknades 1994 av Vincent Connare till informativa pratbubblor. Och det är också så typsnittet fungerar bäst. De runda, snälla formerna påminner om handritade barnbokstäver.

”Jag tror inte Vincent hade kunnat ana att det skulle bli en sådan uppmärksamhet och debatt kring det här typsnittet som det blev”
(Stefan Hattenbach, typsnittstecknare)

Men det är när Comic Sans används på opassande ställen som kan det bli så fel.
I programmet tar designerna upp tillfällen då de har sett typsnittet på informationsbrev från canceravdelningar, begravningsfakturor och landslagströjor. I bästa fall ser det bara oseriöst ut, men i värsta fall kan det göra ren skada och läsaren känner sig hånad.

När blev det då så fel? I programmet ger man förklaringen att det var när typsnittet hamnade i var mans dator som det fick ett eget liv. När den vanliga människan ville informera sig med sin omgivning och tog klivet från privatperson till offentlig avsändare. När konsumenten plötsligt blev producent. När vi formgav saker som inte skulle formges.

”Det är inte fel på typsnittet. Det är fel på typografin.
Det är hur man använder typsnittet som kan bli så fel”
(Carolina Laudon, typsnittstecknare).

Så var försiktig med Comic Sans. Och var medveten om vad det kan signalera. Eller så gör du som jag, och använder det inte överhuvudtaget. Nästa program kan ni höra imorgon. Det kommer att handla om Old English – från munkar till nazister.

Tips på mer läsning: