Världsspråket esperanto sprids

Esperanto. Ett internationellt hjälpspråk utan nation som är till för kommunikation mellan människor med olika modersmål. Under ett föredrag om esperanto med Leif Nordenstorm, redaktör för Svenska Esperantoförbundets tidning La Espero berättade han om språkets utbredning, uppbyggnad och varför det har blivit så populärt. 

Man brukar säga att esperanto är ett konstruerat språk, men vilket språk är egentligen inte  konstruerat? Det finns inga naturliga språk eftersom alla är skapade av människan, och därmed också kulturprodukter. Man kan dock säga att esperanto skiljer ut sig genom att ha blivit skapat av en individ, och inte växt fram under lång tid som många andra språk.

Esperanto talas allra mest i östra Europa. Foto: Jenny Asp, i Kroatien

1 000 personer har esperanto som modersmål.
10 000 kan det flytande.
100 000 förstår det bra.
1 000 000 kan förstå det hyggligt.
10 miljoner har ett hum.

Vad beror esperantos framgång på?

Enligt Nordenstorm finns det två anledningar till att språket har blivit så pass framgångsrikt och spridit sig över världen. För det första släpptes språkets rättigheter fria och därmed fick alla språkbrukare använda det som de ville. Det blev ett fritt språk. För det andra började esperantister (esperantotalare) från olika ställen hitta varandra, slå sig ihop och bilda familjer. Dessa barn kom sedan att växa upp med esperanto som förstaspråk. Idag bor de flesta esperantister i Europa.

”Finns det oregelbundna former i esperanto?”
”Nej!”

Så enkel grammatik som möjligt

Esperanto skapades i slutet av 1800-talet med en strävan efter en enkel och regelbunden grammatik utan undantag. Faktum är att grammatiken sedan dess inte har förändrats. Den var så pass bra från början att det inte behövdes. Man ser direkt vilken ordklass ett ord tillhör på dess form. Substantiven slutar på -o, adjektiven på -a, adverben på -e och verb i grundform -i. Plural markeras med -j. Är du nyfiken på mer esperantogrammatik kan du kolla in detta.

Vän = amiko. En god vän = bona amiko.
Vänner = amikoj. Goda vänner = bonaj amikoj.

De flesta orden från romanska språk

Jag har aldrig studerat esperanto, men jag förstår ändå en del när jag läser eller hör det. Det beror nog främst på att 70 % av orden är hämtade från romanska språk, alltså spanska, franska, italienska, portugisiska och rumänska. Kan man något av dessa språk är många ord bekanta redan från början. 20 % av orden kommer från germanska språk, alltså engelska, tyska och de nordiska språken.

Esperantos form i framtiden?

Det som är fascinerande med esperanto är att det fortfarande verkar fungera så pass bra utifrån det språksystem som skapades på 1800-talet. Det ska bli intressant att se hur språket utvecklar sig framöver; kommer det att behålla sin ursprungliga form eller kommer det att förändras med tiden, som de flesta språk gör?

Tips på mer läsning:

Faller du för klyschorna i arbetslivet?

För några år sedan var uttrycken nytänk, viral effekt eller använda verktygslådan frekvent använda på jobbmöten och i presentationer. Ofta använder vi metaforer för att beskriva komplexa skeenden, men en målande metafor kan, om den används för mycket, övergå till en intetsägande och sliten klyscha. Kanske kan du hitta på dina helt egna istället?

vitkål
Växa organiskt? Foto: Jenny Asp

I DN-artikeln Arbetslivets värsta klyschor från 2013 gav språkforskaren Lars Melin och retorikexperten Elaine Eksvärd sin bild av vilka ”buzzwords” som trendar i arbetslivet.

Bland dem fanns: värdegrund, transparens, re-branda, kärnverksamhet, high five-känsla, utmaningar, växa organiskt, innovativ omorganisering, palett och gå igenom en resa.

Slutar att vara målande när det blir välanvänt

När ett metaforiskt uttryck dyker upp är det till en början nyskapande och användbart; det ger en konkret och målande bild åt ett abstrakt uttryck eller en svårgreppad företeelse. Fler börjar använda uttrycket, det blir vedertaget och en dag används det plötsligt överallt, och hela tiden. Det kan då ha gått över till att bli en sliten klyscha. I det fallet har folk tröttnat på uttrycket och det fyller inte längre funktionen av att kännas konkret och målande – utan bara just slitet och intetsägande. Jag har skrivit om uttrycket ”att göra en resa”, som jag upplever som ganska uttjatat.

Skapa dina egna metaforer!

Om man vill nå fram med sitt budskap och bli lyssnad på kan det vara läge att byta ut uttjänta uttryck och hitta egna sätt att uttrycka sig på. Att använda sig av metaforer är inte fel, tvärtom! De behövs för att vi ska greppa och föreställa oss komplicerade och abstrakta fenomen. Och när du skapar dina alldeles egna, då blir det extra beskrivande och målande. Eftersom det är helt nytt.

Tips på mer läsning:

@ = kanelbulle, at eller snabel-a?

Tecknet @ används framför allt i e-postadresser för att skilja mellan personnamn och domännamn, och det används även som beteckning för t.ex. användarnamn på Twitter. Men hur ska man egentligen läsa ut tecknet? Enligt Svenska datatermgruppen är det snabel-a som gäller. Svenskan, liksom många andra språk, har skapat ordet för tecknet genom liknelse. 

Kanelbulle, bulle och kringla är också vanligt förekommande namn för tecknet @. Det finns dock risk för att blanda ihop dessa namn med kommandotecknet på Mac. Foto: Jenny Asp

Första gången jag hörde ordet snabel-a tyckte jag nog att det var ganska komiskt. Sedan vande jag mig. Ännu roligare var det när jag senare hörde norskans alfakrøll, som ju betecknar samma tecken. Ett krulligt a! Klockrent. Ofta fungerar vi på det viset. Vi vänjer oss vid vårt eget språk, men andras språk har vi lättare att se utifrån och därför också lättare att se vad ord och formuleringar bokstavligen betyder. Vilket ofta kan bli ganska roligt.

Många språk beskriver utseendet på tecknet @

En del verkar vara emot ordet snabel-a av just den anledningen, att det inte känns tillräckligt seriöst. Men enligt Svenska datatermgruppen har många andra språk också skapat sina officiella ord för @ genom vardagliga liknelser som beskriver tecknets utseende.

  • sobatjka ’liten hund’ (ryska)
  • kissanhäntä ’kattsvans’ (finska)
  • kukac ’mask’, ’larv’ (ungerska)
  • apestaart(je) ’(liten) apsvans’ (nederländska)
  • Klammeraffe ’klängande apa’ (tyska)
  • majmun (majmunski rep) ’apa (apsvans)’ (serbiska)
  • ma?pa ’apa’ (polska)
  • ensaimada ’bulle’ (spiralformat bakverk) (katalanska)
  • shablul/strudel ’strudel’, ’bakverk’ (hebreiska)
  • chiocciola ’snigel’ (italienska)
  • escargot ’snigel’ (franska).

Varför ska man inte använda engelskans at?

Eftersom vi lånar in många tekniska termer från engelskan dyker deras at-sign för @ också ofta upp i svenskan. Men det är inget bra alternativ, hävdar Svenska datatermgruppen. Man bör skilja på själva tecknet och vad tecknet står för. Det betecknar visserligen ofta ”vid” (at) men när man läser upp t.ex. en e-postadress är det snarare tecknet man vill åt, än själva prepositionen. Det är också lätt hänt att man hör fel på at-tecken och et-tecken (&).

Snabel-a redan etablerat, även i danskan

Att snabel-a rekommenderas beror främst på att det redan har slagit igenom i språket och även för att det tydligt visar att det handlar om ett a. Ordet finns i SAOL, i Nationalencyklopedin och är det som rekommenderas av svensk språkvård. Snabel-a är även danskans officiella ord för tecknet. Och vem vet, tycker du att snabel-a är skrattretande idag kanske du har ändrat dig inom en snar framtid. Ibland går det snabbt att acceptera nya ord och bli blind för det som en gång kändes komiskt och oseriöst.

Tips på mer läsning:

Kan du svenskans mest svårstavade ord?

Det är inte lätt att alltid skriva rätt. Varför finns det vissa ord som alltid är mycket svårare att stava till än andra? Det kan bero på att orden inte längre uttalas som de skrivs, att stavningen har hängt med från andra språk och att det är särskilt svårt med dubbelkonsonanter.

Stavningen styrdes upp på 1800-talet

Kolla i ordlistorna om du är osäker på stavningen. Foto: Jenny Asp

Länge fanns det inga normer för hur vi skulle stava det svenska språket. Alla skrev ungefär som de ville, efter hur man tyckte att det lät. Först på 1800-talet dök det upp skrifter som ville skapa ordning i skriftspråket och införa en mer konsekvent stavning. Det gjordes på uppdrag av den Svenska Akademien som idag ger ut den normgivande Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

 

Stavningen hänger inte alltid med

Stavningsreformer sker ganska sällan, och eftersom talspråket förändras snabbare än skriftspråket gör det att uttal och stavning av många ord inte stämmer vidare bra överens längre. Omständligt uttalades säkert så förr, men idag säger de flesta omständigt och skriver det ofta även så. Ibland ser man skrivna ord och förvånas – är det SÅDÄR det heter egentligen! Eller hette, snarare.

Inlånade ord och inlånad stavning

Många svårstavade ord har vi ärvt från andra språk. Terrass kommer från latinets terra ‘jord’ och stavas därför med två -r. Inte helt självklart om man inte känner till ursprunget. Necessär kommer från franskans nécessaire ‘nödvändig’. Idag tar vi in den största delen lånord från engelskan, och det är svårt att veta ibland hur man ska skriva dessa. Det engelska ordet rakt av? En försvenskad variant? Eller något helt annat? Jag fick nyligen frågan om ordet stalker som är svårintegrerat i svenskan, både i stavning och i uttal.

De svåra dubbelkonsonanterna

Något som ofta är klurigt är dubbelkonsonanter. Och särskilt i ord som har dubbla dubbelkonsonanter. När du kikar på listan nedan ser du att de flesta svårstavade ord innehåller en eller två dubbelkonsonanter – något som ofta är svårt att urskilja rent ljudmässigt, fonologiskt. Abonnemang till exempel. Rent fonologiskt skulle det kunna vara
-bb och -nn, men det är det inte. Abborre har däremot dessa dubbla dubbelkonsonanter. ”Många ben”, läste jag någonstans som ett kom ihåg-knep.

Listan över de ord vi oftast stavar fel

Det rättstavade ordet står i fetstil.

aborre abborre | abbonemang/abonemang abonnemang | altid alltid |
anorlunda annorlunda | annulera annullera | agusti augusti | avunsjuk avundsjuk | bestämmde bestämde | bestäma bestämma | bestämmt bestämt | cyckel cykel | definera definiera | defenitivt/defenetivt definitivt | disskutera diskutera | diskusion/disskution/diskution diskussion | dublett dubblett | igentligen egentligen | imot emot | faktist faktiskt | fläskfile fläskfilé | fotölj fåtölj | följdaktligen följaktligen | föresten förresten | förän förrän | gammla gamla | gamal gammal | giftemål giftermål | hälst helst |
hittils hittills | hämd hämnd | iakta iaktta | innom inom | interjuv intervju | intreserad intresserad | kariär karriär I kompletera komplettera |
konsentrera koncentrera | konferans konferens | konkurens konkurrens | korekt korrekt | kunnde kunde | kvalite kvalitet/kvalité | lungt lugnt | matrial material | medecin medicin | mäst mest | mustach mustasch | mäniskor människor | nogrann/noggran/nogran noggrann | nogrant noggrant |
nämde nämnde | ochså också | orginal original | paralell parallell |
parantes parentes | recention recension | rekomendera rekommendera |
religös religiös | resturang restaurang | sevärdighet sevärdhet | skilnad skillnad | speciel speciell | spännade spännande | stämmning stämning
| succesiva successiva | särskillt särskilt | terass terrass | tillfredställa tillfredsställa | tillsamans tillsammans | tvugna tvungna | tyvär tyvärr | ungdommar ungdomar | värkligen verkligen | vilkor villkor | ytterliggare ytterligare | överrens överens | överaskad överraskad |

Vill du kolla din stavning? Gör Svenska Dagbladets stavningsquiz.

Tips på mer läsning:

Från egna ord till hemliga språk

Inom språkvetenskapen kallas den unika, individuella varianten av språk för idiolekt (idiom + dialekt). Men när man vill vara extra intern med någon annan finns det även hemliga språk, kodspråk och kryptolekter att ta till. Med det menar man oftast förvrängda, talade former av ett redan existerande språk.

Kodspråken använder vi för att inte bli förstådda av alla andra, utan bara av de införstådda. Foto: Jenny Asp

Rövarspråket kommer från Astrid Lindgren

Rorövovarorsospoproråkoketot! Rövarspråket blev känt på 50-talet i Astrid Lindgrens böcker om privatdetektiven Kalle Blomkvist. Det går ut på att man dubblerar man varje konsonant med ett kort o emellan. blir alltså pop. Och paj blir popajoj. Nyligen insåg jag att rövarspråket är ett av de få språk som faktiskt är enklare att tala än att förstå.

I-språket är vanligt bland barn

I-språket (eller valfri vokal) använde vi frekvent när vi var små eftersom det var så enkelt. Man byter helt enkelt ut alla vokaler mot en bestämd vokal – oftast i eftersom det lät roligast och alla såg så glada ut när de talade det. Jig pritir i-sprikit vildigt bri (jag pratar i-språket väldigt bra).

Fikonspråket har gett oss ordet fimp 

Fikonspråket är en svårare variant där varje ord blir två ord. Originalordet delas upp efter första vokalen så att t.ex. kaffe blir ka- och -ffe. Dessa stavelser byter sedan plats och runtom dessa stavelser hänger man först på fi- och sist -kon. Kaffe blir alltså fiffe kakon. Faktum är att ordet fimp kommer från fikonspråket (stump = fimp stukon).

Månsing från kringresande knallar

Språket månsing var ursprungligen skapat av kringresande västgötahandlare, så kallade knallar. De bytte ut vanliga ord mot mer svårförståeliga, oftast genom att ombilda ord (sex blev bäxel) eller låna in ord från andra språk (kax = två från finskans kaxi). Månsing har bidragit med ord som lattjo, tjacka och fika (kaffi/kaffe omvänt).

Tips på mer läsning:

De alldeles egna orden

Språket är fullt av finurliga, unika, nyskapande och hemmagjorda ord. Vi skapar och omskapar språket hela tiden. Idag funderar jag över ord som kanske är självklara för en själv, men nya för andra. Familjeord, släktord, dialektord eller alldeles egna ord. 

En dag pratade jag med en vän om mixrar. Jag tyckte att det var så himla bra att den stavmixer vi nyss hade köpt också kunde bli en hackemoj. Hackemoj? Ett ord som i hennes öron lät påhittat, som grejsimojs. Men i min värld existerar det som en fullt giltig synonym för matberedare, men antagligen bara så i min familj.

Nya företeelser kräver nya ord. Foto: Jenny Asp.

Interna ord i externa sammanhang

Alla har vi dessa egna ord. Orden som kanske länge har använts internt med vissa människor, och plötsligt när de tas i bruk för en större krets blir de plötsligt annorlunda, konstiga och svårförståeliga, eller klockrena, roliga och nyskapande. Det händer ofta när man flyttar. Vanligare, dialektala ord kan på en ny plats bli mer exotiska. Jag älskar att höra andras ord – nya för mig men hemvana för dem. Och om jag börjar använda dem har det även blivit mina ord.

Några insamlade egna ord

  • kolmård = ett djur man inte riktigt vet vad det är, i rävstorlek
  • köra stutt = köra in i något så det tar stopp
  • lidla = handla på Lidl
  • oggig = tjur, grinig, sur
  • osting = mögelost
  • paltschwimmen = paltkoma
  • självhögtidlig = har för höga tankar om sig själv
  • slemtomte = spädbarn
  • tjörmutt = grinig
  • trägga = arbeta i trädgården
  • tvånglad = att bli tungkysst av någon man inte alls hade lust att hångla med
  • äggdödare = äggdelare
  • ämlig = lite småsjuk, frusen, hängig, synd-om

Hör gärna av dig om du vill bidra till ordlistan! 

Tips på mer läsning:

Ogooglebar – från nyord till världsord

I mars 2013 strök Språkrådet nyordet ogooglebar ur 2012 års nyordslista. Anledningen var att Google ville ändra på definitionen och få in sitt varumärke i beskrivningen. Hellre än att ändra på hur ordet faktiskt används valde Språkrådet då att ta bort det ur listan. 1-0 till Google? Nej, snarare 7-0 till Språkrådet, som Patrik Hadenius uttryckte det. I och med Googles aktion har ordet blivit världskänt och uppmärksammat av utländsk press.

”De skulle hindra något, nu har ordet
fått en verklig spridning”. (Peter Englund)

Det okända ordet exploderar

Ogooglebar. Från att i början av veckan ha varit ett närapå okänt ord, med få belägg och främst uppmärksammat i samband med Språkrådets årliga nyordlista har användningen av ordet fullständigt exploderat. När nyheten blev känd dröjde det inte länge förrän #ogooglebar trendade på Twitter och därefter spred sig ordet internationellt. Ogooglebar blev googlebart.

Ogooglebar nu i NE, snart i SAOL?

Svenska språkets ordlistor är främst deskriptiva (beskriver hur språket ser ut), och inte preskriptiva (säger hur språket bör se ut). Alltså utformas de efter hur vi språkbrukare faktiskt använder språket. Blir ett ord väl använt tas det oftast in i ordlistorna. Veckans diskussioner om ogooglebar medförde därför att att Nationalencyklopedin nu har tagit in orden googla och ogooglebar och Peter Englund från Svenska Akademin medger att det är mycket möjligt att googlebar även kan komma att tas in i SAOL.

”Man, that ‘ogooglebar’ thing really caused
a bloggbävning today.” (Megan Garber)

Svenskans ordproduktion hyllas

Det mest fascinerande med fenomenet ogooglebar är hur snabbt ett okänt ord kan bli en trend. Och att en språknyhet har blivit en världsnyhet. Tidningen The Atlantic hyllar ogooglebar och pekar på fjorton andra svenska nyord som borde tas in i engelskan genast. Bland några av de bästa ”swedologismerna” finns bloggbävning, attitydinkontinens och livslogga. Hyllningen till de svenska nyorden är en skön kontrast till påståendet att svenskan skulle vara ett ordfattigare språk än engelskan, som ibland hävdas.

Och kom ihåg – språket ägs och styrs i slutändan av oss alla.

Tips på mer läsning:

En workshop, flera workshops…?

Engelskans plural-s är numera ganska vanlig i svenskan. Men fortfarande rekommenderar språkvården att undvika den så långt det går, eftersom den inte har någon etablerad form i svenskan. 

Ordet räls kommer från engelskan rails. Foto: Jenny Asp

I och med att vi lånar in så pass friskt av engelskan är det lätt hänt att att ett ord som designer också får med sig s-formen designers i plural. Denna anglicistiska s-form är något som den svenska språkvården avråder från att använda. Främst eftersom vi redan har sex stycken etablerade pluralformer (deklinationer) i svenskan men också för att s-formen krånglar till böjningen av bestämd form plural. För hur blir det då? Designerserna?

Åkrar, servrar och designer

Oftast fungerar det så att ord som slutar på –er får formen –ar i plural. En åker, flera åkrar. Likaså en server, flera servrar och en mixer, flera mixrar. Detta fungerar dock inte för alla ord på –er. Designrar blir väldigt konstigt. Samma sak med  partnrar och stalkrar. Där kan man gärna behålla grundformen även i plural, som fallet är med ordet musiker. Det gäller även ord som partner och copywriter. Två designer, tre partner och fyra copywriter, alltså. Hellre än designers, partners och copywriters.

Hur gör man med workshop?

Några av de vanligaste sökorden folk använder innan de trillar in på min sajt är ”workshop böja plural”. Det tycks vara ett huvudbry för många och jag tycker själv pluralböjning av workshop är knepigt. Rekommendationerna från Språkrådet lyder: workshopar eller workshoppar i plural, något som vissa tycker ser ganska konstigt ut.

Engelskt –s spritt sig till singular och andra lånord

I svenskan finns det också inlånade engelska ord där –s har kommit att uppfattas som en del av singularformen. Till exempel keps, muffins, pyjamas, räls och kex har alla fått sitt –s från engelskans plural (capes, muffins, pyjamas, rails och cakes). Keps har därifrån utvecklat den svenska pluralformen -ar, kepsar. Även inlånade ord från andra språk har fått det engelska s-et i vissa svenska pluralformer, till exempel schlagers (ty Schlager) enligt Svenska Akademiens språklära.

Tips på mer läsning:

De juliga ordens historia

Vad betyder egentligen jul, advent och glögg? Var kommer det ifrån? Det som är spännande med att få lära sig om ett ords etymologi (= ursprung) är att man samtidigt får en klarare bild av historien runt begreppet. Här skriver jag om tio juliga ord och deras ursprung.

1. Jul

Det är inte helt klart var ordet jul kommer från. Men med all säkerhet fanns det redan på den tiden vi hade den hedniska midvinterblotet – gemensam för de nordiska länderna. Man tror att det kommer från det urgermanska jehwla som sedan blev finskans juhla (= högtid) och senare också joulu (= jul). Det heter jul på de flesta nordiska språk och engelskans yule hör också dit.

2. Jultomte

Tomten var från början en tomtebisse, tomtenisse eller en tomtegubbe. En liten grå gubbe som vaktade över husets tomt. Alltså tomt + gubbe med ett foge-e i mitten. Senare kapade man ordet och behöll endast tomte. Den röda bullriga jultomten dök upp först senare när man inte längre riktigt trodde på de grå små gårdstomtarna.

3. Julklapp

Klappen kommer helt enkelt från det hårda klappandet på dörren som brukade förekomma när man skulle komma med sin julgåva. Jag vill också tro att det hör ihop med den mjukare klappen på kinden, men det är inget jag har hittat belägg för än.

4. Glögg

Glögg betyder kort och gott glödgat (= upphettat) vin eller brännvin med socker och kryddor.

5.  Advent

Advent hette det redan på fornsvenska. Det kommer från början antagligen från latinets adventus (= ankomst) och verbet är ad (= till) venir (= komma). I juletid syftar man oftast på  julens ankomst, eller Kristus ankomst om man är kristen.

6. Lucia

Lucia kommer av latinets lux  (= ljus). På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucius är den maskulina varianten av namnet.

7. Lussekatt

Att lusse kommer från Lucia känns ganska självklart. Men vad jag inte visste tidigare är att lussekatt förr också kallades för dövelskatt på vissa platser i Västsverige. Dövel är här en form av djävul. Det finns också belägg för att lusse hör ihop med Lucifer. Enligt olika sägner uppträdde djävulen som katt, men samtidigt verkade det gula i lussekatten som ett skydd mot Lucifer – eftersom han inte tyckte om ljus. Läs mer om den något röriga lussekattshistorien i Linneas språkblogg.

8. Saffran

Saffran kommer från latinets safranum och det arabiska za?far?n. A?far (= gul på arabiska). På spanska heter det azafrán och som kuriosa kan jag berätta att nästan alla arabiska låneord i spanskan börjar på –a. Det var egentligen en artikel för bestämd form men som spanjorerna tolkade som en del av ordet, därför hängdes det på och stannade kvar.

9. Knäck

Knäck kommer troligtvis från verbet knäcka i betydelsen knäcka på något = tugga på något hårt eller knapra. En annan rolig betydelse av knäck jag hittade i SAOB är liten kula av sten eller bränd lera att leka med. När man misslyckas med knäcken kanske det blir en liten bränd stenkula istället.
 

10. Lacka mot jul

I uttrycket det lackar mot jul betyder lacka framskrida eller lida mot sitt slut. Enligt SAOB hör verbet med den här betydelsen ihop med att trippa eller lunka. Ganska roligt att tänka sig tiden som trippar fram mot jul.De flesta beläggen har jag hittat i den utomordentliga Svenska Akademiens ordbok.

Tips på mer läsning:

Onödig engelska – eller nödvändig svengelska?

Idémöte istället för brainstorming, ringcentral istället för call center, ta med-mat istället för doggy bag eller medveten närvaro istället för mindfulness? Det finns många engelska ord som kan översättas till svenska. Kolla in Språkrådets sida för onödig engelska.

Översätta, anpassa eller direktlåna?

Vi har en stor del engelska uttryck i vårt vardagliga svenska vokabulär – men var går gränsen för vilka som behövs och vilka som är onödiga? Ska de försvenskas så gott det går (mejl, fejka, fajt) eller ska man hellre använda svenska motsvarigheter (e-post, låtsas, strid)? Eller ska man ha kvar dem som de var från början (e-mail, fake, fight)?

Tankekarta, gåhjuling och kraftlur? Att översätta inlånade ord blir ofta kreativt och roligt. Foto: Jenny Asp

Kreativt med svenska nyord

Jag blir oftast glad när ett inlånat uttryck översätts till svenska. Dels för att det vittnar om en kreativitet och finurlighet i språket och dels för att det talar emot myten om att svenskan har färre ord än engelskan. Svenskan har ett enormt rikt ordförråd, men när vi direktlånar in utländska uttryck tappar vi möjligheten att använda oss av de ord vi redan har, de ord vi har glömt bort eller ännu roligare – de ord vi skapar på nytt.

Innan engelskan var det tyska och franska

Men vad är egentligen ett lånord? Och när övergår det till att bli svenskt? På medeltiden lånade vi in extremt mycket av lågtyskan – ungefär en tredjedel av vårt språk idag. Även franskan var en stor inspirationskälla för det svenska språket under 1700-talet. Och på 1900-talet kom engelskan. Många av de ord som var totalt främmande förr är idag vardagsmat och typiskt svenskt. Till exempel borgmästare (ty), toalett (fr) och keps (eng).

Översätta facktermer?

Ett annan svårighet är när det gäller facktermer. Inom många områden finns specifika termer på ett visst språk, och motsvarigheter saknas i stort sett på andra språk. Då blir det svårt att översätta och anpassa. För när man gör det kan ordet tappa sin specifika betydelse.

Få syn på sitt eget språk genom andra

Men så långt det går tycker jag det borde vara fritt fram att översätta och anpassa så länge det låter bra och fungerar. Inte minst för att det är roligt! Att se sitt eget språk genom ett annat – vilket man gör när man översätter – är bland det intressantaste perspektivet man kan få på sitt språk. Ord helt på svenska blir på ett sätt också mycket rakare och ärligare (när de fungerar).

Mina favoriter i Språkrådets lista för onödig engelska är:

  • storgarderob (dressing room)
  • fejsbus (facerape)
  • skarp-tv (HD-tv)
  • tankekarta (mindmap)
  • gåhjuling (segway)
  • opistat (offpist)
  • kraftlur (power nap)
  • blänkare (trailer)
  • lyft-bh (push up-bh)
  • knall och fall (sudden death)

Vilka är dina?

Tips på mer läsning: