12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen Vetenskapligt skrivande på svenska grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande på universitet och högskola innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Följande tolv skrivråd kommer från mitt avslutande kurs-pm, och är nedkokade till det centrala du bör ha med dig när du ska skriva uppsats på universitetet eller högskolan.

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande ocn enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

Tips på mer läsning:

Psykologiska orsaker till att vi föredrar enkla texter

Enkelt är smart. Och att skriva enkelt och tydligt hör ihop, något jag har bloggat om tidigare. Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Vi fattar ofta snabba och intuitiva beslut

Jag läser just nu boken Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, professor i psykologi. Det är en läsvärd bok, om man är intresserad av det mänskliga intellektet och hur det fungerar. Vi fattar ofta beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare. Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Tänka, snabbt och långsamt.

Smart att maximera läsbarheten

Enligt Kahneman är det därför smart som skribent att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, något som sker genom att man maximera läsbarheten. Att öka textens läsbarhet kan göras genom att:

  • formulera sig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Sms-språket – ett lingvistiskt mirakel?

I alla tider har de äldre förfärats över de yngres språkbruk och pekat på språkets förfall. Idag anser många att de snabba kommunikationssätten sms, chatt och mejl utarmar det traditionella skriftspråket. Men blir verkligen språket sämre på grund de nya medierna? Flera språkforskare och lingvister visar på motsatsen. 

Vi skriver sällan som vi talar

Först av allt kom talspråket. Det är vårt primära sätt att kommunicera med varandra och skriften uppfanns långt senare för att kunna efterlikna talet. Eftersom skriftspråket är det vi ser tror vi oftast att vi pratar som vi skriver. Något som sällan stämmer. Talspråket är lösare till sin struktur och har inte alls samma regler som skriftspråket kräver för att förstås.

Ny teknik medför nya kommunikationsmöjligheter

Länge var det svårt att skriva som man faktiskt talade, något som lingvisten John McWorther tar upp i TED-föreläsningen ”Txtng is killing language”. För att kunna skriva som man talar måste man både ha en snabb teknik och en snabb respons från den man skriver till. Det är detta som mobiltelefonerna har. Den nya tekniken har medfört att vi kan kommunicera skriftligt på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

”In a way, texting is not writing at all”
(John McWorther, TED)

Ger sms-språket en breddad lingvistisk repertoar? Foto: Jenny Asp

Ett helt nytt språk skapas

McWorther menar att en helt ny typ av språk växer fram rakt under näsan på oss. Och att det är ett lingvistiskt mirakel. Språkforskaren Theres Bellander är av samma åsikt och hon hävdar att ungdomar skapar ett kreativt och känslosamt språk genom de nya kanalerna. Hon disputerade 2010 vid Uppsala universitet på ungas bruk av olika interaktionsmedier.

”Ungdomarna skapar ett nytt språk. Är det bättre eller sämre? Helt klart är att det är annorlunda” (Theres Bellander i DN).

Ungdomar skiftar snabbt mellan språksituationer

Enligt Bellander är ungdomarna de språkliga vinnarna, eftersom de behärskar många olika slags språksituationer samtidigt. De vet också hur och när de ska skifta mellan de olika språkliga arenorna. Sms-språket hör till mobilen och tar sig alltså inte in i uppsatsskrivandet eller i cv:t. McWorther kallar till och med ungdomarna för flerspråkiga och påstår att de genom sms-språket expanderar sin lingvistiska repertoar.

Onödig oro för språkets förfall

Det finns därför inget behov av att oroa sig för de yngres språkbruk. Och tillhör du den yngre generationen har du nu svar på tal när du får bekymrade kommentarer. Oavsett vilken språkgeneration du tillhör – kom ihåg att vissa alltid oroar sig för utveckling. Men det finns aldrig något automatiskt likhetstecken mellan språklig förändring och språkligt förfall.

 Vad tycker du själv om sms-språket? Kommentera gärna nedan.

Tips på mer läsning:

Läsambassadörer vill vända den nedåtgående lästrenden i skolan

Foto: Jenny Asp. En bokhandel, flera boklådor?

Sverige tappar sin världsposition.
I somras bloggade jag om vikten av läsning och om unga som läser allt färre böcker. Nu har debatten blivit aktuell igen i och med internationella undersökningar som visar att svenska skolbarn halkar efter i läsförmåga. Och nu handlar det om facklitteratur. 4 700 svenska skolbarn i årskurs fyra har deltagit i de internationella kunskapsmätningarna PIRLS 2011 och TIMSS 2011. Dessa resultat har man fått fram.

  • De duktiga läsarna har blivit färre
  • Eleverna har blivit sämre på att förstå och tolka faktatexter
  • Flickor har fortfarande bättre resultat än pojkar, men har samtidigt fått sämre resultat
  • Den socioekonomiska bakgrunden spelar stor roll. Barn som kommer från hem med välutbildade, läsande föräldrar har bättre resultat

En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning

Om man inte utvecklar sin djupläsning utan bara stannar vid så kallad ytläsning får man svårt att förstå vad man egentligen läser. Det blir också svårt att kritiskt granska det man läser. Och att förstå innebörden i texten man läser såväl som att kunna ifrågasätta den är grunden till det mesta lärandet. Det säger Martin Widmark, författare och läsambassadör som kämpar för mer läsning i skolorna. Han menar att skolan ofta lägger över ansvaret för läsningen på hemmen, och de hem som inte har någon lästradition tycker istället att det är skolans skyldighet att hålla i lästräningen.

Ett land som missköter barnens läsning
kommer det inte att gå bra för
(Martin Widmark).

Läsningen behöver ske i grupp. Med en lärare som guidar.

Dilsa Demirbag-Sten skrev häromdagen i DN om Martin Widmarks projekt En läsande klass. Projektet går ut på att få förskole- och skolklasser att läsa trettio minuter om dagen. Han vill på ett konkret sätt få skolan och de enskilda lärarna att återta ansvaret för barnens läsutveckling. Läraren behövs för att diskutera texter, förklara ord och vägleda läsandet med skolbarnen. Det räcker inte med att sitta själv och läsa. Särskilt om den sortens läsande inte ens blir av. 

Läsambassadörer sprider intresse för böcker.

Jag blir glad när jag läser om författare och andra läsambassadörer som turnerar skolor runt för att sprida sitt engagemang och intresse för läsandet. Som vill göra läsningen lustfylld, lärorik och lagom utmanande. Och det tror jag är vad som krävs för att lästrenden ska vända. I en alltmer fragmenterad värld full av förströelse och digital skumläsning måste poängen med långläsning och djupläsning få upptäckas och uppskattas av barnen.

Tips på mer läsning:

Därför behövs språkutbildningarna del 1

Foto: Jenny Asp.

I Sverige satsas det mycket på engelska. Och vi är rätt stolta över att vi är så pass bra på engelska som vi är. Men är det tillräckligt? I DN-artikeln ”Engelska räcker inte i en globaliserad värld” ger professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén svaret redan i rubriken. Nej, det är inte tillräckligt. Faktum är att:

”…engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik. Dess omfattning har sjunkit från 51 procent till 29 procent mellan 2001 och 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska”. (Bardel och Novén)


Vad innebär det att vi oftast förlitar oss på engelskan
? I båda artiklarna tas ett forskningsexempel upp på hur svenska företag främst sätter sin tillit till engelskan i affärssituationer. Detta leder till att de svenska företagen missar fler affärskontrakt till skillnad från länder som använder sig av fler språk i affärssituationer – till exempel Danmark, Tyskland och Frankrike. Ju flerspråkigare ett företag är, desto bättre.

Vi har en stor språklig mångfald i Sverige. Detta skriver Patrik Hadenius om i DN-artikeln ”Näringslivet måste börja betala för språkkunskaperna”, som svar på Bardel och Novéns artikel. 15 procent av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. Totalt finns det 150–200 modersmål representerade i vårt land. Sverige har fler invandrarspråk än de länder som ror hem fler affärskontrakt, på grund av sin flerspråkighet. Det är paradoxalt. Vi utnyttjar inte den språkkapacitet vi faktiskt har.

Stora världsspråk förutom engelska är som sagt kinesiska (ca en miljard talare), spanska (ca 440 miljoner talare), arabiska (ca 300 miljoner talare), franska (200-300 miljoner talare) och portugisiska (ca 230 miljoner talare). Dessa språk finns spridda över hela världen och talas ofta av många som inte behärskar engelska.

Philip Mattsson började läsa kinesiska på Språkvetarprogrammet vid Uppsala universitet 2009. Därefter läste han två terminer i Peking och idag är han i gång att starta översättningsbyrån Sinotext, eftersom han ser behovet av översättningar som inte tar omvägen via engelskan.

”Något som märks tydligt är bristen på personer som kan just kinesiska. De flesta svenska företag anlitar för det mesta en billigare utländsk byrå som översätter via engelskan. Konsekvenserna av detta är att textinnehållet urholkas och viktig information kan falla bort”.
(Philip Mattsson, översättare i kinesiska och engelska).

Samtidigt försvinner också språkutbildningar i Sverige och viktiga språk bortprioriteras runtom på våra universitet och högskolor. Anledningen är besparingskrav. Det här är alarmerande för Sveriges internationalisering, skriver Bardel och Novén.

Det finns ett stort språkintresse som kan utnyttjas bättre. Att Språkvetarprogrammet för något år sen var det fjärde svåraste programmet att komma in på i Uppsala säger något. Likaså att språkkonsultprogrammen växer. Idag finns det i Stockholm, Umeå, Göteborg och snart också i Lund. Även Översättarprogrammet på masternivå i Uppsala svämmar över av sökande studenter. Intresset för att jobba med språk är stort.

”Om vi kan få företag och organisationer att på allvar betala för språkkunskaper ger vi inte bara jobb till dem som redan besitter kunskapen, då sporrar vi också fler att söka sig till språkutbildningar, och självförtroendet hos dem som ger utbildningarna kan stiga”.
(Patrik Hadenius, DN).

Företag och organisationer måste inse vikten av språk, och betala för det. Språk är grundläggande för all mänsklig interaktion. Kan vi inte kommunicera och förstå varandra, då faller allt annat också. Vi kan inte lita på att en halvbra engelska duger i alla lägen. Eller engelska över huvudtaget. Vi måste inse att språkkunskaper och språkutbildningar är några av de viktigaste delarna i en globaliserad, alltmer kommunicerande värld.

Därför behövs språkutbildningarna del 1” fokuserar på vikten av att lära sig flera språk i en globaliserad värld.
Därför behövs språkutbildningarna del 2” kommer att handla om det svenska språkets betydelse i arbetslivet och vikten av språklig kommunikativ kompetens idag. 

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

kreativitet (bildning till latin cre´o ‘skapa’, ‘frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se).

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar. Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig några tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Foto: Jenny Asp. Stockholmstak.

  • Följ din inspiration. Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande. Till exempel blir jag inspirerad av att skriva den här bloggen, och ännu mer inspirerad när jag hör att den uppskattas av dig som läser.
  • Lek med idéer. Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.
  • Omge dig med kreativa människor. När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana. Själv har jag turen att dela kontor med en mängd kreativa människor som driver egna företag inom olika områden. Deras driv och olika idéer gör mig mer kreativ.
  • Fortsätt lära och jobba hårt. Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på blogginlägg och bloggupplägg ju mer jag bloggar och lär mig om de ämnen som intresserar mig.
  • Gör något nytt och utmana dig. Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Själv älskar jag att resa då jag får se på mitt eget liv och mitt eget land på ett nytt sätt. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig också nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.
  • Träna på att inte vara så kritisk. Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra idéerna. Och de rimliga.
  • Rör på dig. Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (friskisjympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor. Mina roligaste träningsformer är dans, yoga och styrketräning. Vilka är dina?
  • Gör det oväntade. Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.
  • Våga misslyckas. Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Jag gör ofta jobb som är första gången jag gör exakt det jobbet. Det kan gå fel. Men jag tänker att det löser sig och att jag lär mig det som behöver läras för tillfället. Annars ber jag någon annan som kan mer om hjälp. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.
  • Ha tråkigt ibland. Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av små skärmar och datorer ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig. Så släpp teven och måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna
(Niels Kjaer).

Lästips om kreativitet:
Tidigare bloggat om kreativt företagande
”Michael Dahlén: Kreativitet är något fundamentalt i oss alla” på Motivation.se
Fem knep för att arbeta mer kreativt” på Psykologifabriken
Fuck logic av Per Robert Öhlin (kreativitet och reklam)
Det sjunde steget av Eva Sanner (kreativitet som process)
Flow av Mihály Csikszentmihalyi (kreativitet, lycka och skapande)
Sälj det med ord av Mattias Åkerberg och Christer Wiklander (kreativitet och skrivande)
Kickstarta hjärnkontoret av Michael Powell (kreativitet, medvetande och minne)

Tips på mer läsning:

Livsviktig läsning för livet

Unga läser allt mindre – men surfar och spelar allt mer
Igår i Svd kunde man läsa om forskningsrön som visar att unga läser allt mindre – i böcker. Inte helt oväntat är det datorer, mobiler, spel och sociala medier som får allt mer av de ungas uppmärksamhet, på bekostnad av litteraturen. I den senaste PISA-undersökningen (från 2009) framgår det också att svenska 15-åringar har fått sämre läsförmåga under 2000-talet, särskilt pojkar. Något som troligtvis hänger ihop med de förändrade läsvanorna och den minskade läslusten. Det är helt enkelt mer lockande med dataspel och andra mediaktiviteter än med läsning.

Läsning viktigt i många avseenden
Varför är detta då så alarmerande? Varför är det så viktigt med läsning och skönlitteratur? Det finns många svar och på Kulturrådets seminarium ”Lana eller läsa” i Almedalen förra veckan (bland annat med Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör) diskuterades flera av dem. Jag tänker punkta upp de viktigaste.

  • Läsning i tidig ålder gör att man ”knäcker koden” – något som är avgörande för lärande över lag.
  • Läsning ger ett rikt och varierat språk.
  • Läsning ger empati  – en förmåga att sätta sig in i andra människors liv.
  • Läsning ger kunskap – om kultur, historia och mycket annat.
  • Läsning ger en förståelse för och orienteringsförmåga i samhället = en demokratifråga.
  • Läsning ger möjligheter att besöka andra världar och skapa egna bilder, vilket gynnar kreativitet och fantasi.
  • Läsning ger förmågan att tänka abstrakt och utanför den egna erfarenheten.
  • Läsning behövs för att man ska klara sig väl på arbetsmarknaden idag. Det råder höga krav på informationsflöde, kommunikationsförmåga och på att kunna uttrycka sig väl.
  • Läsning främjar gemenskap och samhörighet. Även om själva läsningen oftast är individuell kan man tillsammans diskutera litteraturen. Genom läsning känner man sig även närmare andra människor – även om de är fiktiva figurer.
  • Sist men inte minst – att vara mitt i en spännande historia är bland det mest njutningsfyllda i livet (enligt mig).

Hitta läslusten! E-böcker och inspirerande ungdomslitteratur.
Så hur ska man motverka trenden mot minskande läsning? Det gäller helt enkelt att göra läsningen lustfylld, lockande, enkel och lättillgänglig. Och där tror jag man kan dra nytta av de konkurrerande medierna, istället för att göra dem till syndabockar. E-böcker expander snabbt på marknaden och de nya plattformarna ger oss möjligheter till en ny slags läsning, vilket kan vara spännande och lockande för de som ser pappersböcker och traditionella bibliotek som mossiga. De kan också fungera som hjälpmedel för de som har svårt för att läsa.

Läslust går att skapa! Det behövs bara en tillräckligt bra bok. Något som ”Jag är Zlatan” bevisade stort sedan den gavs ut i november förra året. Både bokhandeln och bibliotek har fått extremt många förfrågningar om boken, och de flesta läsarna är just yngre, läsovana och killar i övre tonåren, något som Språktidningen skrev om i sitt juninummer.

Skolan har en viktig roll att spela
Som alltid när det gäller unga och lärande har skolan ett stort ansvar att ta. Problemet idag är just att hitta tid, ork och resurser till att locka fram barnens läslust. Det är mycket som är i förändring i den nya medie- och informationsvärlden, något som borde återspeglas och tas i bruk mer i dagens skola än vad det gör idag. Detta och mycket mer diskuteras i forskningsantologin ”Läsarens marknad, marknadens läsare” där 25 forskare belyser litteraturens ställning från olika håll.

Vi har nog inte sett det sista i debatten om läsning och våra förändrade medievanor. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver. Kommer e-böckerna att göra att unga blir mer sugna på att läsa? Vem vet. Jag hoppas i alla fall att trenden kommer att vända. Det är så otroligt givande, kul, nyttigt och bra på alla sätt att läsa och att få upptäcka rikedomen med böcker när man är liten är svårslagbart. Det vill man bara inte missa.

 

Tips på mer läsning:

Hur läser vi på nätet?

Läser vi verkligen annorlunda på nätet mot hur vi läser tryckta medier?
Enligt forskningen är svaret ja.

Vi skumläser, och helst så lite som möjligt
Jakob Nielsen – forskare på användbarhet på webben – hävdar att de flesta besökare (80 %) sällan läser webbtexter ord för ord. Vi skumläser snarare, skannar snabbt igenom innehållet och hoppar med blicken i texten för att se om vi hittar något intressant. Vi läser oftast inte mer än en femtedel av texten, och ju längre texten är – desto mindre läser vi.

Bara var femte webbsida är intressant
Siffran fem gäller även för hur ofta vi hittar en intressant webbsida – var femte vi är inne på ungefär. Alltså är 80 % av webbsidorna vi surfar runt på ointressanta för oss, och förväntningarna blir också därefter. Det är forskningsresultat Erik Geijer sammanfattar i ”Skriva för webben”. Det beror oftast på att vi är ute efter relevant, specifik information som vi antagligen inte hittar på de sidor där vi först letar. Det leder också till att vi är snabba att döma ut webbsidor, bara efter 3-4 sekunder har vi avgjort om den aktuella sidan är av intresse eller inte.

F-format läsmönster. F = fort. 
I studier gjorda med så kallad eye tracking – mätning av ögats rörelser – har man sett att våra ögon rör sig i ett F-format mönster när vi läser på webbsidor. Vi sveper med blicken från vänster till höger två gånger ganska snabbt, sedan tittar vi lite långsammare nedåt längs vänster sida. Vi fastnar lättare för särskilda skanningspunkter i texten, som rubriker, ingresser, fetmarkerade ord, punktlistor, bildtexter, avslutande uppmaningar etc. Enligt Jacob Nielsen står F även för fort, vi har bråttom när vi läser på nätet.

Har man den bakgrundsinformationen förstår man lättare varför de främsta råden för webbtexter just är:

1. Skriv kort och koncist
2. Skriv relevant
3. Skriv det viktigaste först
4. Skriv med skanningspunkter

 

Tips på mer läsning: