UX-writing – det nya digitala skrivandet

Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Lika viktigt är det då att någon ser till att dessa texter (som det ju ofta handlar om) är anpassade till de digitala medierna, och framför allt – till användaren. Det är här UX-writing och UX-copy kommer in i bilden, ett område som växer stort.

UX – inte bara design

UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.

Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.

”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)

Foto: Jenny Asp

Se till att saker funkar

Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig i de fallen? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.

En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.

”UX-copys främsta syfte är framför allt att skapa kommunikation som är tydlig, enkel och hjälpsam.” (Stockholms Skrivbyrå, UX-copy sa du? Det är dags att sätta namn på oss)

Därför blir all text väldigt betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.

Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det bara inte fungerar. Här spelar UX-copy en stor roll, och även innehållsstrategi – eftersom en text på webben alltid samspelar med andra texter och sidor.

UX + klarspråk = sant

UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.

Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.

Webbtexten behöver vara tydlig och tala klarspråk. Ett kärnfullt budskap bör lyftas fram, utan att det ska vävas in i krångliga formuleringar. Bra webbtext är som ett bra butiksbiträde i en välsorterad butik. Ett bra butiksbiträde guidar till sälj och bra webbtext leder till konvertering. Därför är väl utarbetad webbtext en investering. (Birger & Blom, Investera i en digital copywriter, (UX))

Tips på mer läsning:

Kan du svenskans mest svårstavade ord?

Det är inte lätt att alltid skriva rätt. Varför finns det vissa ord som alltid är mycket svårare att stava till än andra? Det kan bero på att orden inte längre uttalas som de skrivs, att stavningen har hängt med från andra språk och att det är särskilt svårt med dubbelkonsonanter.

Stavningen styrdes upp på 1800-talet

Kolla i ordlistorna om du är osäker på stavningen. Foto: Jenny Asp

Länge fanns det inga normer för hur vi skulle stava det svenska språket. Alla skrev ungefär som de ville, efter hur man tyckte att det lät. Först på 1800-talet dök det upp skrifter som ville skapa ordning i skriftspråket och införa en mer konsekvent stavning. Det gjordes på uppdrag av den Svenska Akademien som idag ger ut den normgivande Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

 

Stavningen hänger inte alltid med

Stavningsreformer sker ganska sällan, och eftersom talspråket förändras snabbare än skriftspråket gör det att uttal och stavning av många ord inte stämmer vidare bra överens längre. Omständligt uttalades säkert så förr, men idag säger de flesta omständigt och skriver det ofta även så. Ibland ser man skrivna ord och förvånas – är det SÅDÄR det heter egentligen! Eller hette, snarare.

Inlånade ord och inlånad stavning

Många svårstavade ord har vi ärvt från andra språk. Terrass kommer från latinets terra ’jord’ och stavas därför med två -r. Inte helt självklart om man inte känner till ursprunget. Necessär kommer från franskans nécessaire ’nödvändig’. Idag tar vi in den största delen lånord från engelskan, och det är svårt att veta ibland hur man ska skriva dessa. Det engelska ordet rakt av? En försvenskad variant? Eller något helt annat? Jag fick nyligen frågan om ordet stalker som är svårintegrerat i svenskan, både i stavning och i uttal.

De svåra dubbelkonsonanterna

Något som ofta är klurigt är dubbelkonsonanter. Och särskilt i ord som har dubbla dubbelkonsonanter. När du kikar på listan nedan ser du att de flesta svårstavade ord innehåller en eller två dubbelkonsonanter – något som ofta är svårt att urskilja rent ljudmässigt, fonologiskt. Abonnemang till exempel. Rent fonologiskt skulle det kunna vara
-bb och -nn, men det är det inte. Abborre har däremot dessa dubbla dubbelkonsonanter. ”Många ben”, läste jag någonstans som ett kom ihåg-knep.

Listan över de ord vi oftast stavar fel

Det rättstavade ordet står i fetstil.

aborre abborre | abbonemang/abonemang abonnemang | altid alltid |
anorlunda annorlunda | annulera annullera | agusti augusti | avunsjuk avundsjuk | bestämmde bestämde | bestäma bestämma | bestämmt bestämt | cyckel cykel | definera definiera | defenitivt/defenetivt definitivt | disskutera diskutera | diskusion/disskution/diskution diskussion | dublett dubblett | igentligen egentligen | imot emot | faktist faktiskt | fläskfile fläskfilé | fotölj fåtölj | följdaktligen följaktligen | föresten förresten | förän förrän | gammla gamla | gamal gammal | giftemål giftermål | hälst helst |
hittils hittills | hämd hämnd | iakta iaktta | innom inom | interjuv intervju | intreserad intresserad | kariär karriär I kompletera komplettera |
konsentrera koncentrera | konferans konferens | konkurens konkurrens | korekt korrekt | kunnde kunde | kvalite kvalitet/kvalité | lungt lugnt | matrial material | medecin medicin | mäst mest | mustach mustasch | mäniskor människor | nogrann/noggran/nogran noggrann | nogrant noggrant |
nämde nämnde | ochså också | orginal original | paralell parallell |
parantes parentes | recention recension | rekomendera rekommendera |
religös religiös | resturang restaurang | sevärdighet sevärdhet | skilnad skillnad | speciel speciell | spännade spännande | stämmning stämning
| succesiva successiva | särskillt särskilt | terass terrass | tillfredställa tillfredsställa | tillsamans tillsammans | tvugna tvungna | tyvär tyvärr | ungdommar ungdomar | värkligen verkligen | vilkor villkor | ytterliggare ytterligare | överrens överens | överaskad överraskad |

Vill du kolla din stavning? Gör Svenska Dagbladets stavningsquiz.

Tips på mer läsning:

Därför vill vi ha enkelhet i en komplex värld

Vi lever i en komplex värld som svämmar över av information. Vart vi än vänder oss kan vi ta till oss en mängd information, och med mobilerna i fickan är allt bara ett knapptryck bort. Homo effectivus vill inte alltid ha mer att välja på – utan mindre. Därför kan det enkla ofta vara det mest tilltalande.

Vi producerar information i en allt snabbare takt

Vi lever i en värld överbelastad av information. Och skapandet av denna information ökar bara snabbare och snabbare. 90 % av all data människan någonsin har producerat, har tillkommit under de två senaste åren. Internet har gjort det enklare än någonsin att producera mycket och frekvent, något som ibland görs bara för att det är möjligt.

Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet. Foto: Jenny Asp

Svårt att hitta och sålla ut det som är relevant

Ju mer innehåll som skapas, desto mer information behöver vi ta ställning till. Det blir också svårare att hitta det vi söker och sålla ut det som är relevant, när det ständigt brusar runtom oss och mycket utgörs av skräp. Enkla valmöjligheter, enkel design, enkla förklaringar, enkla funktioner. Ju mer komplex vår värld blir – desto mer eftersträvar vi enkelhet och klarhet.

Homo effectivus vill ha färre val

Den nutida människan kallas ibland för homo effectivus, och som sådana vill vi inte ha mer information utan vi vill spara tid och energi, genom att skala bort val och information. Ur detta perspektiv finns det alltså inget mervärde att få fler valmöjligheter, utan det blir värdefullare med enkla val.

Vi vill enkelt kunna hitta det vi söker – och inte mer.
Vi vill kunna få en överblick och förstå.
Vi vill få hjälp med att göra våra val.
Vi vill att det ska vara enkelt.  

Tips på mer läsning:

Sms-språket – ett lingvistiskt mirakel?

I  alla tider har de äldre förfärats över de yngres språkbruk och pekat på språkets förfall. Idag anser många att de snabba kommunikationssätten sms, chatt och mejl utarmar det traditionella skriftspråket. Men blir verkligen språket sämre på grund de nya medierna? Flera språkforskare och lingvister visar på motsatsen. 

Vi skriver sällan som vi talar

Först av allt kom talspråket. Det är vårt primära sätt att kommunicera med varandra och skriften uppfanns långt senare för att kunna efterlikna talet. Eftersom skriftspråket är det vi ser tror vi oftast att vi pratar som vi skriver. Något som sällan stämmer. Talspråket är lösare till sin struktur och har inte alls samma regler som skriftspråket kräver för att förstås.

Ny teknik medför nya sätt att kommunicera på

Länge var det svårt att skriva som man faktiskt talade, något som lingvisten John McWorther tar upp i TED-föreläsningen ”Txtng is killing language”. För att kunna skriva som man talar måste man både ha en snabb teknik och en snabb respons från den man skriver till. Det är detta som mobiltelefonerna har. Den nya tekniken har medfört att vi kan kommunicera skriftligt på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

”In a way, texting is not writing at all”
(John McWorther, TED)

Ger sms-språket en breddad lingvistisk repertoar? Foto: Jenny Asp

Ett helt nytt språk skapas

McWorther menar att en helt ny typ av språk växer fram rakt under näsan på oss. Och att det är ett lingvistiskt mirakel. Språkforskaren Theres Bellander är av samma åsikt och hon hävdar att ungdomar skapar ett kreativt och känslosamt språk genom de nya kanalerna. Hon disputerade 2010 vid Uppsala universitet på ungas bruk av olika interaktionsmedier.

”Ungdomarna skapar ett nytt språk. Är det bättre eller sämre? Helt klart är att det är annorlunda” (Theres Bellander i DN).

Ungdomar skiftar snabbt mellan språksituationer

Enligt Bellander är ungdomarna de språkliga vinnarna, eftersom de behärskar många olika slags språksituationer samtidigt. De vet också hur och när de ska skifta mellan de olika språkliga arenorna. Sms-språket hör till mobilen och tar sig alltså inte in i uppsatsskrivandet eller i cv:t. McWorther kallar till och med ungdomarna för flerspråkiga och påstår att de genom sms-språket expanderar sin lingvistiska repertoar.

Onödig oro för språkets förfall

Det finns därför inget behov av att oroa sig för de yngres språkbruk. Och tillhör du den yngre generationen har du nu svar på tal när du får bekymrade kommentarer. Oavsett vilken språkgeneration du tillhör – kom ihåg att vissa alltid oroar sig för utveckling. Men det finns aldrig något automatiskt likhetstecken mellan språklig förändring och språkligt förfall.

Vad tycker du själv om sms-språket? Kommentera gärna!

Tips på mer läsning:

Kunskapsrevolutionen driver på kreativiteten i världen

Dags att ta upp kreativitetstråden igen! Mina artiklar om hur man blir mer kreativ och vikten av struktur för ett kreativt resultat rör sig båda mest på individnivå. Nu vidgar jag begreppet kreativitet och diskuterar det på samhällsnivå.

Kreativa förändringar i samhället

I samband med mitt tidigare bloggande om kreativitet läste jag två intressanta böcker i ämnet: Tänk det otänkta av P.A Ståhlberg och Vad som händer i världen och varför det är viktigt att förstå av Fredrik Härén. De diskuterar fenomenet kreativitet i samband med samhällsförändringar som det postindustriella samhället och kunskapsrevolution.

För att kunna skapa nytt behöver vi kunna tänka nytt. Foto: Jenny Asp

Våra tankemönster styr hur det faktiskt ser ut

Ståhlberg menar att den mentala infrastrukturen påverkar den fysiska infrastrukturen. För att vi ska kunna skapa nytt krävs det därför att vi först tänker nytt. Även om vårt samhälle inte är lika industriellt som det en gång var, har vi fortfarande kvar mönster och beteenden från det naturvetenskapliga, raka och sekventiella tankesättet som styrde industrialismen.

”Att försöka tänka det ännu otänkta är nyckeln till att vara med och skapa den nya mentala infrastrukturen” (P.A Ståhlberg)

Det postindustriella samhället drivs med hjärnkraft

Han tippar på att det verkligt postindustriella samhället kommer om cirka 10–30 år. Alltså när vi har frigjort oss från de industriella mönstren på riktigt och är redo att tänka nytt. I detta nya kommer hjärnkraft att vara den viktigaste resursen och kreativitet och innovationer högre värderat än någonsin tidigare. Men vad krävs för att skapa nytt?

”Det nya finns inte i det gamla. Skapandet ger själva processen” (P.A Ståhlberg)

CQ (creative quotient) istället för IQ

Skolan måste förändras, anser Ståhlberg. Vi tränar för lite på nytänkande och mönsterbrytning idag, utan fokuserar mer på logik, göra rätt och anpassa sig. Det blir man inte kreativ av. Mönsterbrytningsförmåga kallas också för kreativ kompetens eller CQ (creativity quotient) och går ut på att arbeta med det nya och slumpmässiga, för att hjärnan ska släppa sina etablerade mönster och istället skapa nya.

”Vi utvecklas från att vara barn med fantasi till att vara
vuxna med logik” (P.A Ståhlberg)

Utvecklingsländer utvecklas snabbare

Fredrik Härén inleder sin bok med att ställa upp utvecklade länder mot utvecklingsländer. Men redan när man kallar sig för utvecklad har man begränsat sig. Man stannar av i utvecklingen och stagnerar. Och stagnation är detsamma som kreativ död. Han ger exempel på minde utvecklade länder som – på grund av att de inte alltid har haft färdigutvecklade mönster och infrastrukturer – i många fall har gått om mer utvecklade länder med kreativa lösningar.

”Genom att definiera sig som utvecklad säger man att man är klar” (Fredrik Härén)

Internet har drivit på kunskapsrevolutionen

Innan internet kom hade västvärlden länge ett monopol på kunskap och information. Så är det inte längre. När all världens information blev tillgänglig för alla, överallt och hela tiden gjorde det att alla plötsligt också kunde utbilda sig. Idag ökar antalet välutbildade så snabbt att det är svårt att överblicka. Och för att vara kreativ krävs just kunskap. Olika kunskaper som kombineras på olika sätt. Vilket nu görs snabbare än någonsin.

”De som verkligen har förstått poängen med internet är människor i utvecklingsländer” (Fredrik Härén)

Nöj dig inte med snabba svar och enkla lösningar

Så, vad ska vi göra för att komma ikapp då? Vi i de utvecklade länderna. Något som både Härén och Ståhlberg tar upp är att inte stanna vid första bästa lösning. Skapa inte bara ett svar, skapa fler svar! Och helst annorlunda sådana också. En intressant iakttagelse är att vi ofta är så inriktade på att lösa problem. Men vore det inte bättre att komma på idéer som strategiskt förebygger problemen innan de uppkommer? Fokusera på det istället.

”Träna på att ifrågasätta, tänk det otänkta och våga riskera det som något nytt innebär.”

Tips på mer läsning:

10 tips för att skapa innehåll

Att besvara de vanligaste frågorna du brukar få kan ge värdefullt innehåll för dina besökare, kunder eller följare. Foto: Jenny Asp

Driver du en blogg och har idétorka? Eller är du precis i startgroparna för att börja skriva artiklar för att dela med dig av ditt kunnande? Här kommer tio tips på hur du kan skapa en idébank för kunskapsbaserat innehåll på din webb eller sociala medier.

1. Vad vill dina besökare och följare få reda på? Fokusera på det.

2. Vad söker de för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.

3. Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.

4. Vilka är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!

5. Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.

6. Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.

7. Vilka trender är det som gäller just nu? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.

8. Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.

9. Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.

10. Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Läs mer om vad som kännetecknar bra innehåll på webben.

Tips på mer läsning:

Rättviseförmedlingen visar rätt väg

Efter många år som pr-konsult i musikbranschen tröttnade Lina Thomsgård på att bara se manliga dj:ar spela och bara höra kvinnliga artister få frågan om hur de skulle kombinera turnerandet med familjeliv. 2010 startade hon därför Rättviseförmedlingen, en Facebooksida som efterlyser och samlar in tips på människor med olika kompetens – för ökad mångfald och jämställdhet.

När hon startade sidan på Facebook gick 200 personer med inom sex minuter. Tre år senare består Rättviseförmedlingen av 40 000 ambassadörer som tillsammans arbetar för att luckra upp rådande normer som finns för vem som ska göra vad i samhället.

– Från Myspace hade jag erfarenhet av att människor tycker om att hjälpas åt för att förmedla tips till varandra. För mig är nätet ett ställe där vi bygger saker tillsammans.

Låter andra historier bli berättade

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård på Humanioradagarna på Uppsala universitet. Foto: Jenny Asp

– I media är det 76 % män som kommer till tals. Det blir ett demokratiproblem när bara vissa historier blir berättade. Om man aldrig ser något annat, då tror man heller inte att det finns.

Eftersom det ofta bara är vissa typer av människor vi ser, i vissa positioner, befäster vi bilden av att det är de enda som har den kompetensen. Ser vi bara manliga dj:ar, ja då tror vi automatiskt att kvinnor inte spelar musik, eller i alla fall inte lika bra som män. Men genom att synliggöra och lyfta fram alternativ breddar vi vårt synfält och motverkar stereotypiska bedömningar.

– PR och kommunikation handlar om att låta de bra historierna bli berättade. Vad är sant? Vad är kärnan? Berätta det. Hitta de bra historierna, hitta inte på dem!

Sociala medier = möten och relationer

Det har aldrig varit så lätt att nå så många människor och kunna interagera med dem så enkelt som idag, med sociala medier. Hela idén med Rättviseförmedlingen bygger på att individer sprider vidare information och tipsar varandra, av eget intresse och engagemang. Det är skönt att bli påmind om mänsklig altruism i tider då det talas mycket om näthat.

– Jag älskar sociala medier. Den infrastrukturen som finns gör att vi kan mötas över sociala och demografiska gränser. Men som företag kan man kan inte se sociala medier som en ny variant av stortalva. Det innebär helt nya sorts möten och interaktioner.

”Vi hjälper media att göra ett bättre jobb”

Idag görs det tre efterlysningar om dagen och totalt 16 000 namn har hittills samlats in. Listorna med namn finns på Rättviseförmedlingens webbplats och används av i alla stora medier i Sverige samt en rad andra organisationer.

– Ingen kan någonsin mer säga att det ser ut som det gör för att det inte finns män eller kvinnor i de här positionerna. Vi bevisar motsatsen. Bilden av samhället nyanseras och berikas, med hjälp av alla ambassadörer. Det är det bästa jag har gjort.

Tips på mer läsning:

Trender sprids som sociala epidemier

Vad är det som gör att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Som med mycket annat handlar det om kommunikation: vem som sprider budskapet, i vilket sammanhang och hur pass starkt budskapet är. Inte minst handlar det om att presentera budskapet på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig.

För några år sedan gick Youtubeklippet ”Harlem Shake” från att vara ett klipp i mängden till att vara hela världens angelägenhet – på två veckor. Under de här dagarna publiceras 40 000 Harlem Shake-filmer, som totalt genererar över 175 miljoner visningar. Det har blivit mer än bara ett roligt klipp. Det har blivit ett mem.

Memet som den minsta byggstenen

”Så snart vi ingår i en grupp blir vi känsliga för normer och kamrattryck. Små och sammanhållna grupper har förmåga att stärka den epidemiska potentialen hos ett budskap eller en idé” (Malcolm Gladwell, The Tipping Point). Foto: Jenny Asp

Ett mem är en idé som får en virusliknande spridning. Memer sprids från person till person, och kan liknas vid gener på det sätt att de båda är de minsta byggstenarna i en evolution. Den kulturella respektive den biologiska. Mem har en stark kollektiv prägel där vi alla gemensamt bidrar till en enhet, och ju enklare regler som gäller – desto lättare hakar vi på. Som Harlem Shake, en 30-sekundersfilm som byggs upp av en given låt och med givna regler. Det är enkelt att delta och sprida vidare.

Sociala epidemier – snabba och smittsamma förändringar

I boken The Tipping Point kallar journalisten Malcolm Gladwell dessa snabbspridande trender för sociala epidemier. Trender sprids och dör lika snabbt som virus. Förutom smittsamheten kännetecknas epidemierna av att små orsaker kan ge stora effekter och att förändringen kan slå igenom i ett enda drastiskt moment.

Eftersom vi människor förväntar oss att stora förändringar kräver tid och ansträngning blir vi förvånade när de sker snabbt och oväntat. Som de faktiskt oftast gör.

Tre faktorer bakom framgångsrika trender

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Skillnaden mellan de budskap och idéer som blir framgångsrika och de som floppar är oftast mindre än vi tror. Gladwell listar tre faktorer som ligger bakom:

– Vem som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status på något vis, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft. Mun-till-mun-spridning via personer vi litar på blir också allt viktigare ju mer information vi översköljs av.

– Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.

– Vilket sammanhang budskapet finns i. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Hur budskapet presenteras är avgörande

Något av det mest intressanta Gladwell skriver om framförandet av budskap handlar om översättning. Med detta menar han att framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig. Detta är en avgörande faktor för spridning, anser jag.

Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade på oss är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar.

Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig tio tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Kreativitet (bildning till latin cre´o ’skapa’, ’frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se). Foto: Jenny Asp.

Följ din inspiration

Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande.

Lek med idéer

Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.

Omge dig med kreativa människor

När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana.

Fortsätt lära och jobba hårt

Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på artiklar ju mer jag skriver och lär mig om de ämnen som intresserar mig.

Gör något nytt och utmana dig

Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.

Träna på att inte vara kritisk

Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra och rimliga idéerna.

Rör på dig

Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (friskisjympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor.

Gör det oväntade

Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att gå på bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.

Våga misslyckas

Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.

Ha tråkigt ibland

Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av skärmar ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig. Så släpp teven och måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna.
(Niels Kjaer)

Tips på mer läsning: