Tillräcklighet, eller sufficiency, är ett begrepp som lyfts av allt fler forskare, debattörer och miljöorganisationer. Det innebär att undvika överflöd och hushålla med resurser inom planetens gränser – en klar kontrast till dagens tillväxtnorm, ökande konsumtion och stora uttag av naturresurser.
För mig betyder det lagom, för både prylar, kläder, aktiviteter och relationer. Att ha det tillräckligt bra utan att tära för mycket på jorden, helt enkelt.
Minimalism, essentialism, tillräcklighet
Jag har alltid varit ett fan av minimalism (mindre är bättre). Redan som liten rensade jag och kastade till min mammas stora förskräckelse ut det jag inte längre behövde. Idag fortsätter jag sträva efter att reducera, rensa ut och plocka bort det som inte ger mig värde, både för prylar, kläder, åtaganden och nu senast städa bilder i min telefon. Känslan av att minska det överflödiga och onödiga är otroligt skön, men jag gör det även för att få mer utrymme för det jag värderar mer.
Här går minimalism ihop med essentialism (mindre OCH bättre), som inte bara handlar om att rensa bort – utan att verkligen göra plats för det man värderar, det viktigaste och bästa. Hellre få saker med hög kvalitet, än många med sämre.
Jag skulle varken kalla mig minimalist eller essentialist, men jag gillar att sträva ditåt. Det behövs som motvikt i ett samhälle som ständigt premierar mer, bättre, fler, oftare och större. För det är lätt att bli fartblind i ett samhälle där allt snurrar snabbare och snabbare .
Tillräcklighet (lagom är bäst) ligger inom samma område, men i mina ögon är det ett både bredare och djupare perspektiv på tillvaron. Det tar hänsyn till mer än en själv, till den planet vi lever på och till andra som också lever och ska kunna leva här. För varför har vissa rätt till att skapa så extremt stora klimatavtryck, som främst andra drabbas av?
För både yttre och inre omställning
Eftersom jag är övertygad om att både yttre och inre omställning krävs för att vi ska nå en hållbar framtid, gillar jag begreppet tillräcklighet. Det kan användas som måttstock för både yttre och inre företeelser och gör att vi ställer de riktigt viktiga frågorna:
- Vad är ett bra liv?
- Vad gör allt överflöd med oss och planeten?
- Hur mycket behöver vi egentligen för att leva ett gott liv?
- Hur kan vi ta hand om oss själva, varandra och planeten bättre?
- Vad gör oss egentligen lyckliga?
- Hur skulle vi må om vi stressade ner, jobbade mindre och slutade slöshoppa och jämföra oss med andra så mycket?
- Och istället hjälptes åt, delade mer och hann umgås? Och blev bättre på att uppskatta det vi har och nöja oss med mindre?
Vi behöver träna på att vara nöjda
Människan har en inbyggd drift att utveckla, förbättra och vilja gå längre. Det är en fantastiskt egenskap som har tagit oss långt. Men vi har gått för långt. Våra framsteg, vårt ekonomiska system och vår tillväxt- och konsumtionshets kräver enorma mängder naturresurser, skapar klimatförändringar och gör oss tomma, stressade och olyckliga.
Reklam och sociala medier spär på vår känsla av missnöje. Att vi behöver mer för att må bra, att vi behöver något annat, att det vi har inte duger.
Men tänk om vi vänder på det. Om vi väljer att vara nöjda. Att känna att vi duger som vi är. Och andra med, för den delen. Att vi har tillräckligt. Och väljer att lägga mer tid och energi på att faktiskt göra det vi mår bra av. Att känna tillräcklighet.
Många forskningsstudier visar på att tacksamhet och förnöjsamhet ökar vår känsla av lycka och mening i livet. Det låter ju inte så konstigt, när man tänker efter.
Hur vi uttrycker oss kan skapa tillräcklighet
När vi börjar tänka och formulera vad vi är nöjda med och vad som är tillräckligt för oss, då händer det saker. För det vi fokuserar på växer.
Vi kan byta ut mantran inom oss som kanske låter så här:
- “Jag måste ha detta för att bli nöjd”.
- “Tänk om jag bara uppnådde detta.”
- “Varför kan inte xx vara lite mer som xx.”
Till att istället börja tänka och formulera oss så här:
- “Jag är så tacksam för allt detta jag har mitt liv.”
- “Detta är fullt tillräckligt för att jag ska kunna må bra.”
- “Jag är så glad att just detta är precis så som det är.”
När jag tittar på dessa två diametralt olika listor får jag hela olika känslor i kroppen.
Den första listan gör att mina axlar dras upp, pannan rynkas och kroppen spänns och liksom lutas framåt – som i språng. Den andra listan gör att jag stannar upp, slappnar av, axlarna sjunker, magen mjuknar och jag börjar le.
Hur känns det för dig?
Är de bästa stunderna de enklaste?
Min sommar har varit lång. Som egenföretagare har jag lyxen att kunna ta mycket ledigt, för att vara med min familj och hinna uppleva sommaren. Men det är också ett val jag gör. Att prioritera tid att vara med familjen framför pengar.
Eftersom jag fyllde 40 i år fick jag också flera presenter som rimmar med ett enkelt liv och enkla nöjen: tält, vandring, vildmarksretreat och bastu. Vid flera olika tillfällen. Det har också varit de bästa stunderna i sommar.
För vad är det många av oss egentligen värderar mest? Det är ofta att må bra, vara med de vi älskar mest, vara i naturen och känna meningsfullhet, trygghet, ro och frid.
Vad är tillräcklighet för dig?
Några boktips:
- Lev enklare, Gisela Linde
- Deep work, Cal Newport
- Jag lämnar ekorrhjulet, Åsa Axelsson