12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen ”Vetenskapligt skrivande på svenska” grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande inom akademin innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Dessa tolv skrivråd kommer från mitt avslutande kurs-pm, och är nedkokade till det centrala du bör ha med dig när du ska skriva uppsats på universitetet eller högskolan.

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande ocn enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

  • Från tanke till text – en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter
    Arne Jarrick och Olle Josephson
  • Skriva på universitet och högskolor – en bok för lärare och studenter
    Torlaug 
    Løkensgard Hoel
  • Skriv en artikel – om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar Lotte Rienecker, Peter Stray Jørgensen och Morten Gandil

Tips på mer läsning:

Kunskapsrevolutionen driver på kreativiteten i världen

Dags att ta upp kreativitetstråden igen! Mina artiklar om hur man blir mer kreativ och vikten av struktur för ett kreativt resultat rör sig båda mest på individnivå. Nu vill jag vidga begreppet kreativitet och diskutera det på samhällsnivå.

Kreativa förändringar i samhället

I samband med mitt tidigare bloggande om kreativitet läste jag två intressanta böcker i ämnet: Tänk det otänkta av P.A Ståhlberg och Vad som händer i världen och varför det är viktigt att förstå av Fredrik Härén. De diskuterar fenomenet kreativitet i samband med samhällsförändringar som det postindustriella samhället och kunskapsrevolution.

För att kunna skapa nytt behöver vi kunna tänka nytt. Foto: Jenny Asp

Våra tankemönster styr hur det faktiskt ser ut

Ståhlberg menar att den mentala infrastrukturen påverkar den fysiska infrastrukturen. För att vi ska kunna skapa nytt krävs det därför att vi först tänker nytt. Även om vårt samhälle inte är lika industriellt som det en gång var, har vi fortfarande kvar mönster och beteenden från det naturvetenskapliga, raka och sekventiella tankesättet som styrde industrialismen.

”Att försöka tänka det ännu otänkta är nyckeln till att vara med och skapa den nya mentala infrastrukturen” (P.A Ståhlberg)

Det postindustriella samhället drivs med hjärnkraft

Han tippar på att det verkligt postindustriella samhället kommer om cirka 10–30 år. Alltså när vi har frigjort oss från de industriella mönstren på riktigt och är redo att tänka nytt. I detta nya kommer hjärnkraft att vara den viktigaste resursen och kreativitet och innovationer högre värderat än någonsin tidigare. Men vad krävs för att skapa nytt?

”Det nya finns inte i det gamla. Skapandet ger själva processen” (P.A Ståhlberg)

CQ (creative quotient) istället för IQ

Skolan måste förändras, anser Ståhlberg. Vi tränar för lite på nytänkande och mönsterbrytning idag, utan fokuserar mer på logik, göra rätt och anpassa sig. Det blir man inte kreativ av. Mönsterbrytningsförmåga kallas också för kreativ kompetens eller CQ (creativity quotient) och går ut på att arbeta med det nya och slumpmässiga, för att hjärnan ska släppa sina etablerade mönster och istället skapa nya.

”Vi utvecklas från att vara barn med fantasi till att vara
vuxna med logik” (P.A Ståhlberg)

Utvecklingsländer utvecklas snabbare

Fredrik Härén inleder sin bok med att ställa upp utvecklade länder mot utvecklingsländer. Men redan när man kallar sig för utvecklad har man begränsat sig. Man stannar av i utvecklingen och stagnerar. Och stagnation är detsamma som kreativ död. Han ger exempel på minde utvecklade länder som – på grund av att de inte alltid har haft färdigutvecklade mönster och infrastrukturer – i många fall har gått om mer utvecklade länder med kreativa lösningar.

”Genom att definiera sig som utvecklad säger man att man är klar” (Fredrik Härén)

Internet har drivit på kunskapsrevolutionen

Innan internet kom hade västvärlden länge ett monopol på kunskap och information. Så är det inte längre. När all världens information blev tillgänglig för alla, överallt och hela tiden gjorde det att alla plötsligt också kunde utbilda sig. Idag ökar antalet välutbildade så snabbt att det är svårt att överblicka. Och för att vara kreativ krävs just kunskap. Olika kunskaper som kombineras på olika sätt. Vilket nu görs snabbare än någonsin.

”De som verkligen har förstått poängen med internet är människor i utvecklingsländer” (Fredrik Härén)

Nöj dig inte med snabba svar och enkla lösningar

Så, vad ska vi göra för att komma ikapp då? Vi i de utvecklade länderna. Något som både Härén och Ståhlberg tar upp är att inte stanna vid första bästa lösning. Skapa inte bara ett svar, skapa fler svar! Och helst annorlunda sådana också. En intressant iakttagelse är att vi ofta är så inriktade på att lösa problem. Men vore det inte bättre att komma på idéer som strategiskt förebygger problemen innan de uppkommer? Fokusera på det istället.

Träna på att ifrågasätta, tänk det otänkta och våga riskera det som något nytt innebär.

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 2

Kreativitet föds i detaljer. I en precis, fokuserad uppmärksamhet. (Mark Bryan, Artist på jobbet). Foto: Jenny Asp

Struktur och disciplin är viktig del av kreativiteten. För vad är uppslag, storslagna idéer och skaparanda värt om man ändå inte kommer någon vart med det? Ibland definieras kreativitet krasst som det kreativa resultatet. Att det måste leda till något för att kunna räknas som kreativt.

Ramar att vara kreativ inom

Många tror att struktur motverkar kreativitet. Det är snarare tvärtom. De två förutsätter varandra. För att kunna skapa behöver man en ordning och ramar att vara kreativ inom. Det kan vara svårt att fylla ett A4 med en berättelse på fem minuter om – vad som helst. Man blir lätt handfallen och vet inte var man ska börja. Om man däremot får ett tema blir det mycket enklare att komma igång. Hjärnan kan fokusera och börja spinna på idéer runtom temat. Flexibilitet inom lagoma ramar tror jag på.

Kreativitet behöver en balans av motvikter. Mellan idéer och förverkligande. Flöde och struktur. Ordning och kaos. (Eva Sanner).

Fokus och disciplin för att få något gjort

Kreativa människor tar ofta vara på dessa motsättningar. Det är något vi alla har i oss från början. Men vissa av oss blir med tiden kanske för disciplinerade, eller för sprudlande. Man behöver både och. Man behöver vara vara idérik och öppen för att komma igång, men sedan behövs fokuseringen och disciplinen för att få ihop det. För mig gäller det att stänga av mejlen och alla andra kanaler som pockar på min uppmärksamhet, sätta på musik och skapa mig det utrymme jag behöver för att få detta skrivet.

Motverka stress för att öka kreativitet

Struktur och ordning ger en också en känsla av kontroll och ökad arbetsro. Det behövs, för stress är förödande för flowet och kreativiteten. David Stiernholm skriver om vikten av struktur för kreativitet. På hans blogg finns många bra knep för hur man kan strukturera upp och förenkla sitt liv. För att skapa plats för det man egentligen vill göra.

Sålla, finslipa och samla ihop

Kritisk granskning av helheten är också på sin plats när man väl har kommit igång, och skapat något. Inte innan det. När du har kommit en bit kan du lyfta blicken. Gör du rätt sak? På rätt sätt? Sållning, finslipning och ihopsamling kräver också struktur. En nödvändig del i den kreativa processen.

Kreativitet den nya valutan?

Kreativitet är viktigt. Både för att må bra och utvecklas som människa som i arbetslivet. Man talar om kreativitet och idéer som den nya valutan. När fler och fler skaffar sig likadana utbildningar är det de originella idéerna som gör en skillnad. En person som talar sig varm om kreativitet och utbildning är Sir Ken Robinson, expert inom området. Har du tjugo minuter över rekommenderar jag dig att se TED-föreläsningen ”Schools kill creativity”. Den gav i alla fall mig en tankeställare.

Bestäm vad du vill ha, bestäm vad du är redo att byta bort för att få det, gör dina prioriteringar och börja arbeta (Patrik Malmberg).

Tips på mer läsning: