De alldeles egna orden

Språket är fullt av finurliga, unika, nyskapande och hemmagjorda ord. Vi skapar och omskapar språket hela tiden. Alla bär vi också på ord som kanske är självklara för en själv, men nya för andra. Familjeord, släktord, dialektord eller alldeles egna ord. 

En dag pratade jag med en vän om mixrar. Jag tyckte att det var så himla bra att den stavmixer vi nyss hade köpt också kunde bli en hackemoj. Hackemoj? Ett ord som i hennes öron lät påhittat, som grejsimojs. Men i min värld existerar det som en fullt giltig synonym för matberedare, men antagligen bara så i min familj.

Nya företeelser kräver nya ord. Foto: Jenny Asp.

Interna ord i externa sammanhang

Alla har vi dessa egna ord. Orden som kanske länge har använts internt med vissa människor, och plötsligt när de tas i bruk för en större krets blir de plötsligt annorlunda, konstiga och svårförståeliga, eller klockrena, roliga och nyskapande. Det händer ofta när man flyttar. Vanligare, dialektala ord kan på en ny plats bli mer exotiska. Jag älskar att höra andras ord – nya för mig men hemvana för dem. Och om jag börjar använda dem har det även blivit mina ord.

Några insamlade egna ord

  • kolmård = ett djur man inte riktigt vet vad det är, i rävstorlek
  • köra stutt = köra in i något så det tar stopp
  • lidla = handla på Lidl
  • oggig = tjur, grinig, sur
  • osting = mögelost
  • paltschwimmen = paltkoma
  • självhögtidlig = har för höga tankar om sig själv
  • slemtomte = spädbarn
  • tjörmutt = grinig
  • trägga = arbeta i trädgården
  • tvånglad = att bli tungkysst av någon man inte alls hade lust att hångla med
  • äggdödare = äggdelare
  • ämlig = lite småsjuk, frusen, hängig, synd-om

Hör gärna av dig om du vill bidra till ordlistan! 

Tips på mer läsning:

En workshop, flera workshops…?

Engelskans plural-s är numera ganska vanlig i svenskan. Men fortfarande rekommenderar språkvården att undvika den så långt det går, eftersom den inte har någon etablerad form i svenskan. Är ni beredda på lite grammatiksnack? Då kör vi!

Ordet räls kommer från engelskan rails.
Foto: Jenny Asp

I och med att vi lånar in så pass friskt av engelskan är det lätt hänt att att ett ord som designer också får med sig s-formen designers i plural. Denna anglicistiska s-form är något som den svenska språkvården avråder från att använda.

Främst eftersom vi redan har sex stycken etablerade pluralformer i svenskan men också för att s-formen krånglar till böjningen av bestämd form plural. För hur blir det då? Designerserna?

Men det finns vissa ord där s-formen är så pass etablerad att den helt dominerar. Svenska skrivregler tar upp orden banners och brats som förekommer betydligt oftare än bannrar och brattar.

Två designer, tre partner och fyra copywriter

Oftast får ord som slutar på –er formen –ar i plural. Som en åker, flera åkrar. Likaså en server, flera servrar och en mixer, flera mixrar. Detta fungerar dock inte för alla ord på –er. Designrar blir väldigt konstigt. Samma sak med  partnrar och stalkrar. Där kan man gärna behålla grundformen även i plural, som fallet är med ordet musiker. Det gäller även ord som partner och copywriter. Två designer, tre partner och fyra copywriter, alltså. Hellre än designers, partners och copywriters.

Engelskt –s spritt sig till singular och andra lånord

I svenskan finns det också inlånade engelska ord där –s har kommit att uppfattas som en del av singularformen. Till exempel keps, muffins, pyjamas, räls och kex har alla fått sitt –s från engelskans plural (capes, muffins, pyjamas, rails och cakes). Keps har därifrån utvecklat den svenska pluralformen -ar, kepsar. Även inlånade ord från andra språk har fått det engelska s-et i vissa svenska pluralformer, till exempel schlagers (ty Schlager) enligt Svenska Akademiens språklära.

Tips på mer läsning: