Användbara metaforer eller slitna klyschor?

Metaforer är en viktig del av språket. Vi använder oss hela tiden av metaforer – levande (papperskorg på datorn), bleknande eller döda (fatta = förstå, eg från gripa). Ju mer levande en metafor är, desto tydligare är kopplingen till det faktiska objekt den refererar till. Ju mer den bleknar desto mer ogenomskinlig blir sambandet mellan den första betydelsen och den andra.

metafor  [-fo:´r] (latin meta´phora, av grekiska metaphora´, av metaphe´r? ‘bära bort’). Foto: Jenny Asp

Slitna metaforer blir lätt klyschor

När metaforerna är nyskapande och ovanliga lägger vi märke till dem, men oftast är de så integrerade i språket att vi inte reflekterar över dem. Vissa metaforer används hela tiden, och fyller väl sin funktion utan att bli slitna. Andra blir lätt klyschiga. Ett uttryck jag ofta hör är att göra en resa, i metaforisk betydelse. Det är personer som har genomgått en förändring, företag som har utvecklats, en tid man ser tillbaka på och sammanfattar som en resa. Men varför är uttrycket så populärt?

  • ”Vilken fantastisk resa vi har gjort under det här året”
  • ”Vilken resa det har varit”
  • ”Det har varit en spännande resa som företaget har gjort”
  • ”Min resa började…”
  • ”När jag ser tillbaka på den tiden har det varit en riktig resa”. 

Livet som resa – en vanlig metafor

Resan som metafor över lag är väldigt vanlig. Livet som resa kallas i språkvetenskapen för en konceptuell metafor (Lakoff & Johnson), och kan beskrivas som ett övergripande tema där andra liknande metaforer med tid, liv och resor som tema samlas. Tid och utveckling är något abstrakt, och för att tala om det tar vi gärna till metaforer. Resan handlar just om förflyttning och att ta sig från punkt a till punkt b under en tidsperiod.

Alternativ till ”att göra en resa”?

Men det intressanta är – varför finns det så få alternativ för just det här uttrycket? De få jag har hittat är:

  • Vilken spännande tid det har varit.
  • Vilken utveckling vi har varit med om.
  • Vad mycket som har hänt under den här perioden.
  • Vad fantastiskt mycket jag har lärt mig under det här året.

Jag håller med om att dessa alternativ inte alls är lika målande eller bär på lika mycket innebörd som resan. Resan innehåller både tid, förflyttning och utveckling. Mina alternativ rymmer bara ett av dem i taget. Har du något annat förslag?

Tips på mer läsning:

En workshop, flera workshops…?

Engelskans plural-s är numera ganska vanlig i svenskan. Men fortfarande rekommenderar språkvården att undvika den så långt det går, eftersom den inte har någon etablerad form i svenskan. 

Ordet räls kommer från engelskan rails. Foto: Jenny Asp

I och med att vi lånar in så pass friskt av engelskan är det lätt hänt att att ett ord som designer också får med sig s-formen designers i plural. Denna anglicistiska s-form är något som den svenska språkvården avråder från att använda. Främst eftersom vi redan har sex stycken etablerade pluralformer (deklinationer) i svenskan men också för att s-formen krånglar till böjningen av bestämd form plural. För hur blir det då? Designerserna?

Åkrar, servrar och designer

Oftast fungerar det så att ord som slutar på –er får formen –ar i plural. En åker, flera åkrar. Likaså en server, flera servrar och en mixer, flera mixrar. Detta fungerar dock inte för alla ord på –er. Designrar blir väldigt konstigt. Samma sak med  partnrar och stalkrar. Där kan man gärna behålla grundformen även i plural, som fallet är med ordet musiker. Det gäller även ord som partner och copywriter. Två designer, tre partner och fyra copywriter, alltså. Hellre än designers, partners och copywriters.

Hur gör man med workshop?

Några av de vanligaste sökorden folk använder innan de trillar in på min sajt är ”workshop böja plural”. Det tycks vara ett huvudbry för många och jag tycker själv pluralböjning av workshop är knepigt. Rekommendationerna från Språkrådet lyder: workshopar eller workshoppar i plural, något som vissa tycker ser ganska konstigt ut.

Engelskt –s spritt sig till singular och andra lånord

I svenskan finns det också inlånade engelska ord där –s har kommit att uppfattas som en del av singularformen. Till exempel keps, muffins, pyjamas, räls och kex har alla fått sitt –s från engelskans plural (capes, muffins, pyjamas, rails och cakes). Keps har därifrån utvecklat den svenska pluralformen -ar, kepsar. Även inlånade ord från andra språk har fått det engelska s-et i vissa svenska pluralformer, till exempel schlagers (ty Schlager) enligt Svenska Akademiens språklära.

Tips på mer läsning:

De juliga ordens historia

Vad betyder egentligen jul, advent och glögg? Var kommer det ifrån? Det som är spännande med att få lära sig om ett ords etymologi (= ursprung) är att man samtidigt får en klarare bild av historien runt begreppet. Här skriver jag om tio juliga ord och deras ursprung.

1. Jul

Det är inte helt klart var ordet jul kommer från. Men med all säkerhet fanns det redan på den tiden vi hade den hedniska midvinterblotet – gemensam för de nordiska länderna. Man tror att det kommer från det urgermanska jehwla som sedan blev finskans juhla (= högtid) och senare också joulu (= jul). Det heter jul på de flesta nordiska språk och engelskans yule hör också dit.

2. Jultomte

Tomten var från början en tomtebisse, tomtenisse eller en tomtegubbe. En liten grå gubbe som vaktade över husets tomt. Alltså tomt + gubbe med ett foge-e i mitten. Senare kapade man ordet och behöll endast tomte. Den röda bullriga jultomten dök upp först senare när man inte längre riktigt trodde på de grå små gårdstomtarna.

3. Julklapp

Klappen kommer helt enkelt från det hårda klappandet på dörren som brukade förekomma när man skulle komma med sin julgåva. Jag vill också tro att det hör ihop med den mjukare klappen på kinden, men det är inget jag har hittat belägg för än.

4. Glögg

Glögg betyder kort och gott glödgat (= upphettat) vin eller brännvin med socker och kryddor.

5.  Advent

Advent hette det redan på fornsvenska. Det kommer från början antagligen från latinets adventus (= ankomst) och verbet är ad (= till) venir (= komma). I juletid syftar man oftast på  julens ankomst, eller Kristus ankomst om man är kristen.

6. Lucia

Lucia kommer av latinets lux  (= ljus). På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucius är den maskulina varianten av namnet.

7. Lussekatt

Att lusse kommer från Lucia känns ganska självklart. Men vad jag inte visste tidigare är att lussekatt förr också kallades för dövelskatt på vissa platser i Västsverige. Dövel är här en form av djävul. Det finns också belägg för att lusse hör ihop med Lucifer. Enligt olika sägner uppträdde djävulen som katt, men samtidigt verkade det gula i lussekatten som ett skydd mot Lucifer – eftersom han inte tyckte om ljus. Läs mer om den något röriga lussekattshistorien i Linneas språkblogg.

8. Saffran

Saffran kommer från latinets safranum och det arabiska za?far?n. A?far (= gul på arabiska). På spanska heter det azafrán och som kuriosa kan jag berätta att nästan alla arabiska låneord i spanskan börjar på –a. Det var egentligen en artikel för bestämd form men som spanjorerna tolkade som en del av ordet, därför hängdes det på och stannade kvar.

9. Knäck

Knäck kommer troligtvis från verbet knäcka i betydelsen knäcka på något = tugga på något hårt eller knapra. En annan rolig betydelse av knäck jag hittade i SAOB är liten kula av sten eller bränd lera att leka med. När man misslyckas med knäcken kanske det blir en liten bränd stenkula istället.
 

10. Lacka mot jul

I uttrycket det lackar mot jul betyder lacka framskrida eller lida mot sitt slut. Enligt SAOB hör verbet med den här betydelsen ihop med att trippa eller lunka. Ganska roligt att tänka sig tiden som trippar fram mot jul.De flesta beläggen har jag hittat i den utomordentliga Svenska Akademiens ordbok.

Tips på mer läsning: