Kan du svenskans mest svårstavade ord?

Det är inte lätt att alltid skriva rätt. Varför finns det vissa ord som alltid är mycket svårare att stava till än andra? Det kan bero på att orden inte längre uttalas som de skrivs, att stavningen har hängt med från andra språk och att det är särskilt svårt med dubbelkonsonanter.

Listan över de ord vi oftast stavar fel

Det rättstavade ordet står i fetstil.

aborre abborre | abbonemang/abonemang abonnemang | altid alltid | anorlunda annorlunda | annulera annullera | agusti augusti | avunsjuk avundsjuk 

bestämmde bestämde | bestäma bestämma | bestämmt bestämt

cyckel cykel

definera definiera | defenitivt/defenetivt definitivt | disskutera diskutera | diskusion/disskution/diskution diskussion | dublett dubblett

igentligen egentligen | imot emot

faktist faktiskt | fläskfile fläskfilé | fotölj fåtölj | följdaktligen följaktligen | föresten förresten | förän förrän

gammla gamla | gamal gammal | giftemål giftermål

hälst helst | hittils hittills | hämd hämnd

 iakta iaktta | innom inom | interjuv intervju | intreserad intresserad

kariär karriär I kompletera komplettera | konsentrera koncentrera | konferans konferens | konkurens konkurrens | korekt korrekt | kunnde kunde | kvalite kvalitet/kvalité

lungt lugnt

matrial material | medecin medicin | mäst mest | mustach mustasch | mäniskor människor

nogrann/noggran/nogran noggrann | nogrant noggrant |
nämde nämnde

ochså också | orginal original

paralell parallell | parantes parentes

recention recension | rekomendera rekommendera |
religös religiös | resturang restaurang

sevärdighet sevärdhet | skilnad skillnad | speciel speciell | spännade spännande | stämmning stämning | succesiva successiva | särskillt särskilt

terass terrass | tillfredställa tillfredsställa | tillsamans tillsammans | tvugna tvungna | tyvär tyvärr

ungdommar ungdomar

värkligen verkligen | vilkor villkor

ytterliggare ytterligare

överrens överens | överaskad överraskad

Stavningen styrdes upp på 1800-talet

Kolla i ordlistorna om du är osäker på stavningen. Foto: Jenny Asp

Länge fanns det inga normer för hur vi skulle stava det svenska språket. Alla skrev ungefär som de ville, efter hur man tyckte att det lät.

Först på 1800-talet dök det upp skrifter som ville skapa ordning i skriftspråket och införa en mer konsekvent stavning.

Det gjordes på uppdrag av den Svenska Akademien som idag ger ut den normgivande Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

1906 genomfördes en stor stavningsreform. Man bytte ut stavning av -f, -fv och -hv till -v och -dt mot -t. Efter den reformen har stavningen i svenskan varit  stort sett stabil.

Stavningen hänger inte alltid med

Stavningsreformer sker därmed ganska sällan, och eftersom talspråket förändras snabbare än skriftspråket gör det att uttal och stavning av många ord inte stämmer vidare bra överens längre.

Omständligt uttalades säkert så förr, men idag säger de flesta omständigt och skriver det ofta även så. Ibland ser man skrivna ord och förvånas – är det SÅDÄR det heter egentligen! Eller hette, snarare.

Inlånade ord och inlånad stavning

Många svårstavade ord har vi ärvt från andra språk. Terrass kommer från latinets terra ’jord’ och stavas därför med två -r. Inte helt självklart om man inte känner till ursprunget. Necessär kommer från franskans nécessaire ’nödvändig’.

Idag tar vi in den största delen lånord från engelskan, och det är svårt att veta ibland hur man ska skriva dessa. Det engelska ordet rakt av? En försvenskad variant? Eller något helt annat? Jag fick nyligen frågan om ordet stalker som är svårintegrerat i svenskan, både i stavning och i uttal. Många engelska uttryck är ofta onödiga i svenskan. 

De svåra dubbelkonsonanterna

Något som ofta är klurigt är dubbelkonsonanter. Och särskilt i ord som har dubbla dubbelkonsonanter. När du kikar på listan ovan ser du att de flesta svårstavade ord innehåller en eller två dubbelkonsonanter – något som ofta är svårt att urskilja rent ljudmässigt, fonologiskt.

Abonnemang till exempel. Rent fonologiskt skulle det kunna vara -bb och -nn, men det är det inte. Abborre har däremot dessa dubbla dubbelkonsonanter. ”Många ben”, läste jag någonstans som ett kom ihåg-knep.

Vill du kolla din stavning? Gör Svenska Dagbladets stavningsquiz.

Tips på mer läsning:

Ogooglebar – från nyord till världsord

I mars 2013 strök Språkrådet nyordet ogooglebar ur 2012 års nyordslista. Anledningen var att Google ville ändra på definitionen och få in sitt varumärke i beskrivningen. Hellre än att ändra på hur ordet faktiskt används valde Språkrådet då att ta bort det ur listan. 1-0 till Google? Nej, snarare 7-0 till Språkrådet, som Patrik Hadenius uttryckte det. I och med Googles aktion har ordet blivit världskänt och uppmärksammat av utländsk press.

”De skulle hindra något, nu har ordet
fått en verklig spridning”. (Peter Englund)

Det okända ordet exploderar

Ogooglebar. Från att i början av veckan ha varit ett närapå okänt ord, med få belägg och främst uppmärksammat i samband med Språkrådets årliga nyordlista har användningen av ordet fullständigt exploderat. När nyheten blev känd dröjde det inte länge förrän #ogooglebar trendade på Twitter och därefter spred sig ordet internationellt. Ogooglebar blev googlebart.

Ogooglebar nu i NE, snart i SAOL?

Svenska språkets ordlistor är främst deskriptiva (beskriver hur språket ser ut), och inte preskriptiva (säger hur språket bör se ut). Alltså utformas de efter hur vi språkbrukare faktiskt använder språket. Blir ett ord väl använt tas det oftast in i ordlistorna. Veckans diskussioner om ogooglebar medförde därför att att Nationalencyklopedin nu har tagit in orden googla och ogooglebar och Peter Englund från Svenska Akademin medger att det är mycket möjligt att googlebar även kan komma att tas in i SAOL.

”Man, that ’ogooglebar’ thing really caused
a bloggbävning today.” (Megan Garber)

Svenskans ordproduktion hyllas

Det mest fascinerande med fenomenet ogooglebar är hur snabbt ett okänt ord kan bli en trend. Och att en språknyhet har blivit en världsnyhet. Tidningen The Atlantic hyllar ogooglebar och pekar på fjorton andra svenska nyord som borde tas in i engelskan genast. Bland några av de bästa ”swedologismerna” finns bloggbävning, attitydinkontinens och livslogga. Hyllningen till de svenska nyorden är en skön kontrast till påståendet att svenskan skulle vara ett ordfattigare språk än engelskan, som ibland hävdas.

Och kom ihåg – språket ägs och styrs i slutändan av oss alla.

Tips på mer läsning:

Svenska skrivregler – bibeln för alla som skriver

För de som jobbar med text, språk och skrivande i någon form är boken Svenska skrivregler närmast helig. Den senaste versionen kom 2017.

Bakom samlingen står Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Boken har getts ut sedan 1940-talet och vart tionde år kommer en ny, omarbetad och uppdaterad utgåva ut.

Den senaste versionen av Svenska skrivregler, från 2017. Foto: Jenny Asp

Ger svar på det mesta i skrivväg

Ska man bara kontrollera enkel stavning eller böjning av ord så fungerar SAOL (Svenska Akademiens ordlista) bra, men vill man få koll på regler för hur man skriver på svenska är Svenska skrivregler det säkraste kortet.

Du hittar rekommendationer för

  • vilka ord, namn och sammansättningar som ska ha stor eller liten bokstav
  • hur man gör med förkortningar
  • hur man använder punkt, komma, bindestreck och andra skiljetecken korrekt
  • när man ska använda siffror eller bokstäver i tal
  • hur man skriver citat och källhänvisningar.

En bok för alla som skriver

Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver och också ska spegla skrivandets utveckling finns det ibland flera lösningar på en fråga eller ett skrivproblem. Om man till exempel arbetar i en stor organisation och vill ha en enhetlig språklig profil får man då bestämma sig för vilket av alternativen man använder på just den arbetsplatsen.

Så vill du få stenkoll på att du skriver enligt de senaste rekommendationerna? Skaffa Svenska skrivregler! Det går fort att hitta ett svar och du vet att du har en trygg källa att lita på.

Tips på mer läsning: