Kunskapsrevolutionen driver på kreativiteten i världen

Dags att ta upp kreativitetstråden igen! För en tid sedan bloggade jag om hur man blir mer kreativ och vikten av struktur för ett kreativt resultat. Nu vill jag vidga begreppet kreativitet och gå från individnivå till samhällsnivå.

Två boktips om kreativa förändringar i samhället

I samband med mitt tidigare bloggande om kreativitet läste jag två intressanta böcker i ämnet: Tänk det otänkta av P.A Ståhlberg och Vad som händer i världen och varför det är viktigt att förstå av Fredrik Härén. De diskuterar fenomenet kreativitet i samband med samhällsförändringar som det postindustriella samhället och kunskapsrevolution.

Foto: Jenny Asp

Våra tankemönster styr hur det faktiskt ser ut

Ståhlberg menar att den mentala infrastrukturen påverkar den fysiska infrastrukturen. För att vi ska kunna skapa nytt krävs det därför att vi först tänker nytt. Även om vårt samhälle inte är lika industriellt som det en gång var, har vi fortfarande kvar mönster och beteenden från det naturvetenskapliga, raka och sekventiella tankesättet som styrde industrialismen.

”Att försöka tänka det ännu otänkta är nyckeln till att vara med och skapa den nya mentala infrastrukturen” (P.A Ståhlberg)

Det post-industriella samhället drivs med hjärnkraft

Han tippar på att det verkligt postindustriella samhället kommer om cirka 10–30 år. Alltså när vi har frigjort oss från de industriella mönstren på riktigt och är redo att tänka nytt. I detta nya kommer hjärnkraft att vara den viktigaste resursen och kreativitet och innovationer högre värderat än någonsin tidigare. Men vad krävs för att skapa nytt?

”Det nya finns inte i det gamla. Skapandet ger själva processen”
(P.A Ståhlberg)

CQ istället för IQ

Skolan måste förändras. Det anser Ståhlberg. Vi tränar för lite på nytänkande och mönsterbrytning idag, utan fokuserar mer på logik, göra rätt och anpassa sig. Det blir man inte kreativ av. Mönsterbrytningsförmåga kallas också för kreativ kompetens eller CQ (creativity quotient) och går ut på att arbeta med det nya och slumpmässiga, för att hjärnan ska släppa sina etablerade mönster och istället skapa nya.

”Vi utvecklas från att vara barn med fantasi till att vara
vuxna med logik” (P.A Ståhlberg)

Utvecklingsländer utvecklas snabbare

Fredrik Härén inleder sin bok med att ställa upp utvecklade länder mot utvecklingsländer. Men redan när man kallar sig för utvecklad har man begränsat sig. Man stannar av i utvecklingen och stagnerar. Och stagnation är detsamma som kreativ död. Han ger exempel på minde utvecklade länder som – på grund av att de inte alltid har haft färdigutvecklade mönster och infrastrukturer – i många fall har gått om mer utvecklade länder med kreativa lösningar.

”Genom att definiera sig som utvecklad säger man att man är klar” (Fredrik Härén)

Internet har drivit på kunskapsrevolutionen

Innan internet kom hade västvärlden länge ett monopol på kunskap och information. Så är det inte längre. När all världens information blev tillgänglig för alla, överallt och hela tiden gjorde det att alla plötsligt också kunde utbilda sig. Idag ökar antalet välutbildade så snabbt att det är svårt att överblicka. Och för att vara kreativ krävs just kunskap. Olika kunskaper som kombineras på olika sätt. Vilket nu görs snabbare än någonsin.

”De som verkligen har förstått poängen med internet är människor i utvecklingsländer” (Fredrik Härén)

Nöj dig inte med snabba svar och enkla lösningar

Så, vad ska vi göra för att komma ikapp då? Vi i de utvecklade länderna. Något som både Härén och Ståhlberg tar upp är att inte stanna vid första bästa lösning. Skapa inte bara ett svar, skapa fler svar! Och helst annorlunda sådana också. En intressant iakttagelse är att vi ofta är så inriktade på att lösa problem. Men vore det inte bättre att komma på idéer som strategiskt förebygger problemen innan de uppkommer? Fokusera på det istället.

Träna på att ifrågasätta, tänk det otänkta och våga riskera det som något nytt innebär. 

Tips på mer läsning:

Innehållsmarknadsföring – varför då? Och hur gör man?

För ett tag sedan skrev jag ett populärt inlägg om innehållsmarknadsföring och nu är det dags att ta upp tråden igen. För varför ska du som företagare bry dig om att satsa på att sprida relevant innehåll på webben? Och hur ska man tänka? 

Internet har förändrat vårt beteende

Idag finns alla på webben. Eller förväntas finnas. När vi vill ta reda på något googlar vi. Jag hittade några intressanta siffror på JG Communications sajt – 94 % av alla konsumenter inleder sitt köp med att googla. Det säger något om vilken makt information på webben har. Därför är det smart att finnas där, och dela med sig av sitt kunnande.

Använd dig av egna kanaler

Det som är smidigt med innehållsmarknadsföring är att du främst använder dig av dina egna kanaler: webbplats, blogg och sociala medier. Detta är i regel mycket billigare än att sprida sitt budskap via traditionell marknadsföring. MEN det krävs fortfarande en del jobb, även om kanalerna i princip är gratis. Du måste avsätta tid och resurser till att ta fram relevant och värdefullt innehåll, producera det och distribuera det i dina kanaler.

Byt perspektiv och roll

Det viktigaste med innehållsmarknadsföring är att byta perspektiv. Till kundens, till läsarens och till besökarens. Du ska genom ditt innehåll hjälpa till med att lösa problem, inspirera och visa på möjligheter och tänk därför på att du främst verkar i rollen som rådgivare, pedagog och inspiratör.

10 frågor att besvara för att skapa bra innehåll

Hur ska man då tänka för att ta fram vettigt och värdefullt innehåll som man kan publicera på sin sajt, i sin blogg eller dela i sociala medier? Jag har nedan ställt tio frågor och kan du besvara dem har du plötsligt en idébank att ta inspiration ur för ditt innehållsskapande.

  • Vad vill kunden och besökaren få reda på? Fokusera på det.
  • Vad söker hen för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.
  • Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.
  • Vad är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!
  • Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.
  • Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.
  • Vad är det för trender som gäller? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.
  • Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.
  • Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.
  • Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Jag hoppas att dessa tips har gett dig en hel rad uppslag på vad du skulle kunna dela med dig av. Behöver du mer hjälp på traven? Hör gärna av dig till mig.

Tips på mer läsning:

De juliga ordens historia

Nu är det inte många dagar kvar till jul. Man vad betyder egentligen jul? Var kommer det ifrån? Och alla andra julspecifika ord vi använder oss av? Det som är spännande med att få lära sig om ett ords etymologi (= ursprung) är att man samtidigt får en klarare bild av historien runt begreppet. Så nu lagom till jul får du chansen att uppgradera dina julordskunskaper. God jul!

1. Jul

Det är inte helt klart var ordet jul kommer från. Men med all säkerhet fanns det redan på den tiden vi hade den hedniska midvinterblotet – gemensam för de nordiska länderna. Man tror att det kommer från det urgermanska jehwla som sedan blev finskans juhla
(= högtid) och senare också joulu (= jul). Det heter jul på de flesta nordiska språk och engelskans yule hör också dit.

2. Jultomte

Tomten var från början en tomtebisse, tomtenisse eller en tomtegubbe. En liten grå gubbe som vaktade över husets tomt. Alltså tomt + gubbe med ett foge-e i mitten. Senare kapade man ordet och behöll endast tomte. Den röda bullriga jultomten dök upp först senare när man inte längre riktigt trodde på de grå små gårdstomtarna.

3. Julklapp

Klappen kommer helt enkelt från det hårda klappandet på dörren som brukade förekomma när man skulle komma med sin julgåva. Jag vill också tro att det hör ihop med den mjukare klappen på kinden, men det är inget jag har hittat belägg för än.

4. Glögg

Glögg betyder kort och gott glödgat (= upphettat) vin eller brännvin med socker och kryddor.

5.  Advent

Advent hette det redan på fornsvenska. Det kommer från början antagligen från latinets adventus (= ankomst) och verbet är ad (= till) venir (= komma). I juletid syftar man oftast på Kristus ankomst. Eller julens ankomst, då advent också betyder förberedelsetid för julhögtiden.

6. Lucia

Lucia kommer av latinets lux  (= ljus). På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucius är den maskulina varianten av namnet.

7. Lussekatt

Att lusse kommer från Lucia känns ganska självklart. Men vad jag inte visste tidigare är att lussekatt förr också kallades för dövelskatt på vissa platser i Västsverige. Dövel är här en form av djävul. Det finns också belägg för att lusse hör ihop med Lucifer. Enligt olika sägner uppträdde djävulen som katt, men samtidigt verkade det gula i lussekatten som ett skydd mot Lucifer – eftersom han inte tyckte om ljus. Läs mer om den något röriga lussekattshistorien i Linneas språkblogg.

8. Saffran

Saffran kommer från latinets safranum och det arabiska zaʻfarān. Aṣfar (= gul på arabiska). På spanska heter det azafrán och som kuriosa kan jag berätta att nästan alla arabiska låneord i spanskan börjar på –a. Det var egentligen en artikel för bestämd form men som spanjorerna tolkade som en del av ordet, därför hängdes det på och stannade kvar.

9. Knäck

Knäck kommer troligtvis från verbet knäcka i betydelsen knäcka på något = tugga på något hårt eller knapra. En annan rolig betydelse av knäck jag hittade i SAOB är liten kula av sten eller bränd lera att leka med. När man misslyckas med knäcken kanske det blir en liten bränd stenkula istället.

10. Lacka mot jul

I uttrycket det lackar mot jul betyder lacka framskrida eller lida mot sitt slut. Enligt SAOB hör verbet med den här betydelsen ihop med att trippa eller lunka. Ganska roligt att tänka sig tiden som trippar fram mot jul.

De flesta beläggen har jag hittat i den utomordentliga Svenska Akademiens ordbok. Om du vill läsa längre utläggningar om juliga ord och dess betydelser vill jag tipsa om julkalendern för 2011 i Linneas språkblogg.

Jag önskar dig en god jul och ett gott nytt år! Tack för att du läser min blogg.

 

Tips på mer läsning:

Innehållsmarknadsföring = kunskap, värde och relevans

Foto: Jenny Asp. Australiensiskt vägnät.

Sammanfattande för vettigt innehåll
När jag för en tid sedan hörde talas om innehållsmarknadsföring (content marketing) var det flera pusselbitar som föll på plats. Det är en pågående trend och begreppet hänger i mångt och mycket ihop med användarfokus, innehållsstrategi och vad som är bra innehåll på nätet.

Content marketing is a marketing technique of creating and distributing relevant and valuable content to attract, acquire, and engage a clearly defined and understood target audience – with the objective of driving profitable customer action. (The Content Marketing Institute).

 Det handlar om att beröra, inte störa.

Vi vill inte ha spam. Vi vill ha inspirerande och relevant kunskap.

Innehållsmarknadsföring går ut på att sprida kunskap, innehåll och information som är till värde och nytta för den som läser. Till skillnad från spam vi städar bort från vår inkorg, banners vi klickar bort utan att läsa och tevereklam som får oss att snabbt byta kanal. Vi fungerar nästan alla likadant. Vi vill inte bli påprackade någonting. Vi vill ha det vi letar efter och det som känns relevant för oss, just nu. Vi vill kunna välja själva. Innehållsmarknadsföring fungerar som kunskapsspridning och produceras och distribueras genom digitala och sociala medier. Ofta i form av artiklar, blogginlägg, poddsändningar, föreläsningar och liknande.

Att generöst dela med sig av sitt kunnande

Syftet med innehållsmarknadsföring är som sagt att som företag, organisation eller annan aktör utbilda läsaren genom att dela med sig sitt kunnande och engagemang. Detta görs oftast genom att diskutera problem inom sitt expertområde och visa på lösningar. Alla är vi experter inom våra områden. Varför ska de kunskaperna vara hemliga? Det verkar som att fler och fler inser att ju mer man delar med sig, desto mer tjänar man på det. Man behöver inte frukta att vi kommer att sluta köpa produkter och tjänster. Men vi kommer kanske att i högre grad välja att göra det av de som på ett öppet och ärligt sätt vill hjälpa till.

Vi behöver någon som tolkar och guidar

När vi vill ta reda på något söker vi på nätet. Internet är helt fantastiskt på det sättet. Allt finns där. Jag läste nyligen att vill man lära sig något kan man göra det, via nätet. Det finns inga ursäkter. Men i och med att allt finns där blir det också väldigt mycket information att ta hänsyn till. Då behövs de som kan sålla ut, guida och förklara. På bloggen Content Science förklaras skillnaden mellan information och innehåll. Kortfattat kan man säga att innehåll tolkar och förklarar informationen som ges och guidar läsaren vidare till ett beslut.

Vad ska man dela med sig av och varför?

Jag tycker att mycket av det här faller tillbaka på de eviga frågorna när det handlar om webb och marknadsföring: Vad ska vi dela med oss av? Och varför? Vad är syftet med det? Kan man besvara dessa frågor med: 1. den särskilda kunskap vi besitter och 2. för att öka kunskapen hos andra, hjälpa till och inspirera – då har man kommit långt.

Vilken kunskap sitter du på som andra saknar?

Fundera på vad just du kan. Alla kan inte det du kan, även om man ofta glömmer bort det eftersom man blir blind för sin egen kunskap. Har denna kunskap något värde för någon annan? Antagligen har den det. Det kanske är dags att börja dela med sig av den.

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 2


Foto: Jenny Asp. Barcelonamosaik.

I mitt förra inlägg om kreativitet fokuserade jag på hur man får igång den kreativa processen genom att skaffa sig inspiration och idéer. Men en lika viktig del av kreativiteten är struktur och disciplin. För vad är uppslag, storslagna idéer och skaparanda värt om man ändå inte kommer någon vart med det? Ibland definieras kreativitet krasst som det kreativa resultatet. Att det måste leda till något för att kunna räknas som kreativt.

Kreativitet föds i detaljer.
I en precis, fokuserad uppmärksamhet.
(ur Artist på jobbet).


Många tror att struktur motverkar kreativitet
. Det är snarare tvärtom. De två förutsätter varandra. För att kunna skapa behöver man en ordning och ramar att vara kreativ inom. Det kan vara svårt att fylla ett A4 med en berättelse på fem minuter om – vad som helst. Man blir lätt handfallen och vet inte var man ska börja. Om man däremot får ett tema blir det mycket enklare att komma igång. Hjärnan kan fokusera och börja spinna på idéer runtom temat. Flexibilitet inom lagoma ramar tror jag på.

Kreativitet behöver en balans av motvikter. Mellan idéer och förverkligande. Flöde och struktur. Ordning och kaos. (Eva Sanner).

Kreativa människor tar ofta vara på dessa motsättningar. Det är något vi alla har i oss från början. Men vissa av oss blir med tiden kanske för disciplinerade, eller för sprudlande. Man behöver både och. Man behöver vara vara idérik och öppen för att komma igång, men sedan behövs fokuseringen och disciplinen för att få ihop det. För mig gäller det att stänga av mejlen och alla andra kanaler som pockar på min uppmärksamhet, sätta på musik och skapa mig det utrymme jag behöver för att få detta skrivet.

Struktur och ordning ger en också en känsla av kontroll och ökad arbetsro. Det behövs, för stress är förödande för flowet och kreativiteten. Sveriges främste struktör David Stiernholm skriver om vikten av struktur för kreativitet. På hans blogg finns många bra knep för hur man kan strukturera upp och förenkla sitt liv. För att skapa plats för det man egentligen vill göra.

Kritisk granskning av helheten är också på sin plats när man väl har kommit igång, och skapat något. Inte innan det. När du har kommit en bit kan du lyfta blicken. Gör du rätt sak? På rätt sätt? Sållning, finslipning och ihopsamling kräver också struktur. En nödvändig del i den kreativa processen.

Och kreativitet är viktigt. Både för att må bra och utvecklas som människa som i arbetslivet. Man talar om kreativitet och idéer som den nya valutan. När fler och fler skaffar sig likadana utbildningar är det de originella idéerna som gör en skillnad. En person som talar sig varm om kreativitet och utbildning är Sir Ken Robinson, expert inom området. Har du tjugo minuter över rekommenderar jag dig att se TED-föreläsningen ”Schools kill creativity”. Den gav i alla fall mig en tankeställare.

Bestäm vad du vill ha, bestäm vad du är redo att byta bort för att få det, gör dina prioriteringar och börja arbeta (Patrik Malmberg).

 

Tips på mer läsning:

Därför behövs språkutbildningarna del 1

Foto: Jenny Asp.

I Sverige satsas det mycket på engelska. Och vi är rätt stolta över att vi är så pass bra på engelska som vi är. Men är det tillräckligt? I DN-artikeln ”Engelska räcker inte i en globaliserad värld” ger professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén svaret redan i rubriken. Nej, det är inte tillräckligt. Faktum är att:

”…engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik. Dess omfattning har sjunkit från 51 procent till 29 procent mellan 2001 och 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska”. (Bardel och Novén)


Vad innebär det att vi oftast förlitar oss på engelskan
? I båda artiklarna tas ett forskningsexempel upp på hur svenska företag främst sätter sin tillit till engelskan i affärssituationer. Detta leder till att de svenska företagen missar fler affärskontrakt till skillnad från länder som använder sig av fler språk i affärssituationer – till exempel Danmark, Tyskland och Frankrike. Ju flerspråkigare ett företag är, desto bättre.

Vi har en stor språklig mångfald i Sverige. Detta skriver Patrik Hadenius om i DN-artikeln ”Näringslivet måste börja betala för språkkunskaperna”, som svar på Bardel och Novéns artikel. 15 procent av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. Totalt finns det 150–200 modersmål representerade i vårt land. Sverige har fler invandrarspråk än de länder som ror hem fler affärskontrakt, på grund av sin flerspråkighet. Det är paradoxalt. Vi utnyttjar inte den språkkapacitet vi faktiskt har.

Stora världsspråk förutom engelska är som sagt kinesiska (ca en miljard talare), spanska (ca 440 miljoner talare), arabiska (ca 300 miljoner talare), franska (200-300 miljoner talare) och portugisiska (ca 230 miljoner talare). Dessa språk finns spridda över hela världen och talas ofta av många som inte behärskar engelska.

Philip Mattsson började läsa kinesiska på Språkvetarprogrammet vid Uppsala universitet 2009. Därefter läste han två terminer i Peking och idag är han i gång att starta översättningsbyrån Sinotext, eftersom han ser behovet av översättningar som inte tar omvägen via engelskan.

”Något som märks tydligt är bristen på personer som kan just kinesiska. De flesta svenska företag anlitar för det mesta en billigare utländsk byrå som översätter via engelskan. Konsekvenserna av detta är att textinnehållet urholkas och viktig information kan falla bort”.
(Philip Mattsson, översättare i kinesiska och engelska).

Samtidigt försvinner också språkutbildningar i Sverige och viktiga språk bortprioriteras runtom på våra universitet och högskolor. Anledningen är besparingskrav. Det här är alarmerande för Sveriges internationalisering, skriver Bardel och Novén.

Det finns ett stort språkintresse som kan utnyttjas bättre. Att Språkvetarprogrammet för något år sen var det fjärde svåraste programmet att komma in på i Uppsala säger något. Likaså att språkkonsultprogrammen växer. Idag finns det i Stockholm, Umeå, Göteborg och snart också i Lund. Även Översättarprogrammet på masternivå i Uppsala svämmar över av sökande studenter. Intresset för att jobba med språk är stort.

”Om vi kan få företag och organisationer att på allvar betala för språkkunskaper ger vi inte bara jobb till dem som redan besitter kunskapen, då sporrar vi också fler att söka sig till språkutbildningar, och självförtroendet hos dem som ger utbildningarna kan stiga”.
(Patrik Hadenius, DN).

Företag och organisationer måste inse vikten av språk, och betala för det. Språk är grundläggande för all mänsklig interaktion. Kan vi inte kommunicera och förstå varandra, då faller allt annat också. Vi kan inte lita på att en halvbra engelska duger i alla lägen. Eller engelska över huvudtaget. Vi måste inse att språkkunskaper och språkutbildningar är några av de viktigaste delarna i en globaliserad, alltmer kommunicerande värld.

Därför behövs språkutbildningarna del 1” fokuserar på vikten av att lära sig flera språk i en globaliserad värld.
Därför behövs språkutbildningarna del 2” kommer att handla om det svenska språkets betydelse i arbetslivet och vikten av språklig kommunikativ kompetens idag. 

Tips på mer läsning:

Så blir du mer kreativ, del 1

kreativitet (bildning till latin cre´o ‘skapa’, ‘frambringa’), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv (ne.se).

När man tänker på kreativitet och kreativa yrken kanske man kopplar det till konstnärer, designer, författare och innovatörer. Men faktum är att alla yrken kan vara kreativa. Alla människor är kreativa, på det sätt att vi alla ständigt löser problem och ser nya utvägar. Man blir mer kreativ ju mer man tränar på det. Därför tänkte jag ge dig några tips på hur man kan bli ännu mer kreativ – i jobbet, i livet och som människa. I del två kan du läsare vidare om vikten av struktur för det kreativa resultatet.

Foto: Jenny Asp. Stockholmstak.

  • Följ din inspiration. Den enskilt viktigaste faktorn för kreativitet är motivation. Om du känner lust och motivation för det du gör kommer du långt. Kreativitet kan inte tvingas fram. Den kommer när du gör det du tycker är roligt och utvecklande. Till exempel blir jag inspirerad av att skriva den här bloggen, och ännu mer inspirerad när jag hör att den uppskattas av dig som läser.
  • Lek med idéer. Som barn hittar vi ständigt på, låtsas, leker och fantiserar. Det är en viktig del av kreativiteten. Som vuxna kanske vi inte gör exakt samma sak men närapå. Idémöten, brainstorming, dagdrömmar och ”tänk om”-tankar fungerar likadant. Nyfikenheten och lusten är viktiga. Ta vara på dem.
  • Omge dig med kreativa människor. När du är tillsammans med andra skapande människor utvecklar du också din egen kreativitet. Det är guld värt att vara i en grupp där det är tillåtet att diskutera idéer, prova, våga, leka och utmana. Själv har jag turen att dela kontor med en mängd kreativa människor som driver egna företag inom olika områden. Deras driv och olika idéer gör mig mer kreativ.
  • Fortsätt lära och jobba hårt. Kunskap och erfarenhet gör oss mer kreativa. Alla kreativa snillen har slitit hårt för att komma fram till sina upptäckter och skapelser. När du lär dig mer får du fler faktorer att kombinera, vilket gynnar skapandet. Till exempel får jag fler idéer på blogginlägg och bloggupplägg ju mer jag bloggar och lär mig om de ämnen som intresserar mig.
  • Gör något nytt och utmana dig. Förändringar, miljöombyten, resor och nya möten gör dig mer kreativ. Likaså lagom svåra utmaningar som du precis klarar av. Själv älskar jag att resa då jag får se på mitt eget liv och mitt eget land på ett nytt sätt. Att se på mitt modersmål svenska utifrån andra språk ger mig också nya perspektiv. Och att tacka ja till uppdrag som känns lite läskiga men samtidigt väldigt roliga utvecklar mig som människa.
  • Träna på att inte vara så kritisk. Vi är ofta snabba på att fälla omdömen och peka ut fel. Försök göra tvärtom. Säg JA. Se det positiva och möjliga. Först sen kan man ifrågasätta och tänka nyktert, om det behövs. Det gör inte alltid det. Vid idémöten och brainstorming är syftet att först komma på så många idéer som möjligt. Inte bra idéer. Utan många idéer. Först därefter tar man på sig de kritiska glasögonen och sållar ut de riktigt bra idéerna. Och de rimliga.
  • Rör på dig. Rörelser skapar flow. När du rör på kroppen skapar du bättre balans mellan kropp och sinne. Träning motverkar också stress effektivt. För stress är något som är förödande för kreativiteten. Med koordinerade rörelser (friskisjympa, jonglering) tränar du dina hjärnhalvor att samarbeta, något som är utmärkande för kreativa människor. Mina roligaste träningsformer är dans, yoga och styrketräning. Vilka är dina?
  • Gör det oväntade. Överraska dig själv med att bryta dina vanor och lämna din trygghetszon. Bara att borsta tänderna med sin andra hand förvånar hjärnan. När du gör något – fråga dig då hur man skulle kunna göra det tvärtom. På ett helt annat sätt. För mig är en oväntad sak att gå på bio själv. Det låter inte så speciellt, men det är det. Just för att bio oftast är en sak man gör tillsammans. Det behöver inte vara mer oväntat än så.
  • Våga misslyckas. Var inte så rädd för att det kan gå fel. Genom misslyckanden lär vi oss hur vi ska göra på ett bättre sätt. Och ännu viktigare – när vi går in med attityden att det inte är en katastrof om det inte blir perfekt, då vågar vi också mer. Jag gör ofta jobb som är första gången jag gör exakt det jobbet. Det kan gå fel. Men jag tänker att det löser sig och att jag lär mig det som behöver läras för tillfället. Annars ber jag någon annan som kan mer om hjälp. Så länge en utmaning känns rimlig att ta sig an och framför allt rolig, då blir det oftast bra. Och man växer på köpet. Detta handlar begreppet flow i stort om, myntat av Mihály Csikszentmihalyi.
  • Ha tråkigt ibland. Om man ständigt sysselsätter hjärnan, vilket vi oftast gör idag med vårt överflöd av små skärmar och datorer ständigt tillhands, får den inte så många tillfällen att tänka ut nya idéer. När jag var liten hade vi ofta tråkigt. Och det var då vi kom på de allra roligaste och mest spännande lekarna. För att vi fick lov att tänka till lite. Utifrån ett relativt tomt medvetande. Får man allt serverat behöver man inte anstränga sig. Så släpp teven och måla en tavla istället.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna
(Niels Kjaer).

Lästips om kreativitet:
Tidigare bloggat om kreativt företagande
”Michael Dahlén: Kreativitet är något fundamentalt i oss alla” på Motivation.se
Fem knep för att arbeta mer kreativt” på Psykologifabriken
Fuck logic av Per Robert Öhlin (kreativitet och reklam)
Det sjunde steget av Eva Sanner (kreativitet som process)
Flow av Mihály Csikszentmihalyi (kreativitet, lycka och skapande)
Sälj det med ord av Mattias Åkerberg och Christer Wiklander (kreativitet och skrivande)
Kickstarta hjärnkontoret av Michael Powell (kreativitet, medvetande och minne)

Tips på mer läsning:

Livsviktig läsning för livet

Unga läser allt mindre – men surfar och spelar allt mer
Igår i Svd kunde man läsa om forskningsrön som visar att unga läser allt mindre – i böcker. Inte helt oväntat är det datorer, mobiler, spel och sociala medier som får allt mer av de ungas uppmärksamhet, på bekostnad av litteraturen. I den senaste PISA-undersökningen (från 2009) framgår det också att svenska 15-åringar har fått sämre läsförmåga under 2000-talet, särskilt pojkar. Något som troligtvis hänger ihop med de förändrade läsvanorna och den minskade läslusten. Det är helt enkelt mer lockande med dataspel och andra mediaktiviteter än med läsning.

Läsning viktigt i många avseenden
Varför är detta då så alarmerande? Varför är det så viktigt med läsning och skönlitteratur? Det finns många svar och på Kulturrådets seminarium ”Lana eller läsa” i Almedalen förra veckan (bland annat med Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör) diskuterades flera av dem. Jag tänker punkta upp de viktigaste.

  • Läsning i tidig ålder gör att man ”knäcker koden” – något som är avgörande för lärande över lag.
  • Läsning ger ett rikt och varierat språk.
  • Läsning ger empati  – en förmåga att sätta sig in i andra människors liv.
  • Läsning ger kunskap – om kultur, historia och mycket annat.
  • Läsning ger en förståelse för och orienteringsförmåga i samhället = en demokratifråga.
  • Läsning ger möjligheter att besöka andra världar och skapa egna bilder, vilket gynnar kreativitet och fantasi.
  • Läsning ger förmågan att tänka abstrakt och utanför den egna erfarenheten.
  • Läsning behövs för att man ska klara sig väl på arbetsmarknaden idag. Det råder höga krav på informationsflöde, kommunikationsförmåga och på att kunna uttrycka sig väl.
  • Läsning främjar gemenskap och samhörighet. Även om själva läsningen oftast är individuell kan man tillsammans diskutera litteraturen. Genom läsning känner man sig även närmare andra människor – även om de är fiktiva figurer.
  • Sist men inte minst – att vara mitt i en spännande historia är bland det mest njutningsfyllda i livet (enligt mig).

Hitta läslusten! E-böcker och inspirerande ungdomslitteratur.
Så hur ska man motverka trenden mot minskande läsning? Det gäller helt enkelt att göra läsningen lustfylld, lockande, enkel och lättillgänglig. Och där tror jag man kan dra nytta av de konkurrerande medierna, istället för att göra dem till syndabockar. E-böcker expander snabbt på marknaden och de nya plattformarna ger oss möjligheter till en ny slags läsning, vilket kan vara spännande och lockande för de som ser pappersböcker och traditionella bibliotek som mossiga. De kan också fungera som hjälpmedel för de som har svårt för att läsa.

Läslust går att skapa! Det behövs bara en tillräckligt bra bok. Något som ”Jag är Zlatan” bevisade stort sedan den gavs ut i november förra året. Både bokhandeln och bibliotek har fått extremt många förfrågningar om boken, och de flesta läsarna är just yngre, läsovana och killar i övre tonåren, något som Språktidningen skrev om i sitt juninummer.

Skolan har en viktig roll att spela
Som alltid när det gäller unga och lärande har skolan ett stort ansvar att ta. Problemet idag är just att hitta tid, ork och resurser till att locka fram barnens läslust. Det är mycket som är i förändring i den nya medie- och informationsvärlden, något som borde återspeglas och tas i bruk mer i dagens skola än vad det gör idag. Detta och mycket mer diskuteras i forskningsantologin ”Läsarens marknad, marknadens läsare” där 25 forskare belyser litteraturens ställning från olika håll.

Vi har nog inte sett det sista i debatten om läsning och våra förändrade medievanor. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver. Kommer e-böckerna att göra att unga blir mer sugna på att läsa? Vem vet. Jag hoppas i alla fall att trenden kommer att vända. Det är så otroligt givande, kul, nyttigt och bra på alla sätt att läsa och att få upptäcka rikedomen med böcker när man är liten är svårslagbart. Det vill man bara inte missa.

 

Tips på mer läsning: