Från egna ord till hemliga språk

Kryptiska och förvrängda språk för hemliga samtal

Språket är fullt av egna och ibland hemliga ord. Alla har vi en egen variant av hur vi använder språket, hur vi talar och skriver och med vilka ord. Inom språkvetenskapen kallas den unika, individuella varianten för idiolekt (idiom + dialekt). Men när man vill vara extra intern med någon annan finns det även hemliga språk, kodspråk och kryptolekter att ta till. Med det menar man oftast förvrängda, talade former av ett redan existerande språk.

Kodspråken använder vi för att inte bli förstådda av alla andra, utan bara av de införstådda. Foto: Jenny Asp

Rövarspråket till exempel, något som jag blev glatt påmind om nyligen. Justja, rorövovarorsospoproråkoketot! Det gillade jag starkt som barn, och jag insåg nu att rövarspråket är ett av de få språk som faktiskt är enklare att tala än att förstå. Det är också ett av de allra vanligaste hemliga språken och för dig som inte känner till det dubblerar man varje konsonant med ett kort o emellan. R blir alltså ror och vokalerna behålls.

I-språket (eller valfri vokal) använde vi också ganska frekvent när vi var små eftersom det var så enkelt. Man byter helt enkelt ut alla vokaler mot en bestämd vokal – oftast i eftersom det lät roligast och alla såg så glada ut när de talade det. ”Jig pritir i-sprikit vildigt bri” (jag pratar i-språket väldigt bra).

Fikonspråket är en svårare variant där varje ord blir två ord. Originalordet delas upp efter första vokalen så att t.ex. kaffe blir ka- och -ffe. Dessa stavelser byter sedan plats och runtom dessa stavelser hänger man först på fi- och sist -kon. Kaffe blir alltså fiffe kakon.

Månsing var ursprungligen skapat av kringresande västgötahandlare, så kallade knallar. De bytte ut vanliga ord mot mer svårförståeliga, oftast genom att ombilda ord (sex blev bäxel) eller låna in ord från andra språk (kax = två från finskans kaxi).

 Kuriosa om hemliga språk

  • Rövarspråket blev känt på 50-talet i Astrid Lindgrens böcker om Kalle Blomkvist
  • Fikonspråket har gett oss ordet fimp från fimp stukon (stump)
  • Månsing har bidragit med ord som lattjo, tjacka och fika (kaffi/kaffe omvänt)

Tips på mer läsning:

Kunskapsrevolutionen driver på kreativiteten i världen

Dags att ta upp kreativitetstråden igen! För en tid sedan bloggade jag om hur man blir mer kreativ och vikten av struktur för ett kreativt resultat. Nu vill jag vidga begreppet kreativitet och gå från individnivå till samhällsnivå.

Två boktips om kreativa förändringar i samhället

I samband med mitt tidigare bloggande om kreativitet läste jag två intressanta böcker i ämnet: Tänk det otänkta av P.A Ståhlberg och Vad som händer i världen och varför det är viktigt att förstå av Fredrik Härén. De diskuterar fenomenet kreativitet i samband med samhällsförändringar som det postindustriella samhället och kunskapsrevolution.

Foto: Jenny Asp

Våra tankemönster styr hur det faktiskt ser ut

Ståhlberg menar att den mentala infrastrukturen påverkar den fysiska infrastrukturen. För att vi ska kunna skapa nytt krävs det därför att vi först tänker nytt. Även om vårt samhälle inte är lika industriellt som det en gång var, har vi fortfarande kvar mönster och beteenden från det naturvetenskapliga, raka och sekventiella tankesättet som styrde industrialismen.

”Att försöka tänka det ännu otänkta är nyckeln till att vara med och skapa den nya mentala infrastrukturen” (P.A Ståhlberg)

Det post-industriella samhället drivs med hjärnkraft

Han tippar på att det verkligt postindustriella samhället kommer om cirka 10–30 år. Alltså när vi har frigjort oss från de industriella mönstren på riktigt och är redo att tänka nytt. I detta nya kommer hjärnkraft att vara den viktigaste resursen och kreativitet och innovationer högre värderat än någonsin tidigare. Men vad krävs för att skapa nytt?

”Det nya finns inte i det gamla. Skapandet ger själva processen”
(P.A Ståhlberg)

CQ istället för IQ

Skolan måste förändras. Det anser Ståhlberg. Vi tränar för lite på nytänkande och mönsterbrytning idag, utan fokuserar mer på logik, göra rätt och anpassa sig. Det blir man inte kreativ av. Mönsterbrytningsförmåga kallas också för kreativ kompetens eller CQ (creativity quotient) och går ut på att arbeta med det nya och slumpmässiga, för att hjärnan ska släppa sina etablerade mönster och istället skapa nya.

”Vi utvecklas från att vara barn med fantasi till att vara
vuxna med logik” (P.A Ståhlberg)

Utvecklingsländer utvecklas snabbare

Fredrik Härén inleder sin bok med att ställa upp utvecklade länder mot utvecklingsländer. Men redan när man kallar sig för utvecklad har man begränsat sig. Man stannar av i utvecklingen och stagnerar. Och stagnation är detsamma som kreativ död. Han ger exempel på minde utvecklade länder som – på grund av att de inte alltid har haft färdigutvecklade mönster och infrastrukturer – i många fall har gått om mer utvecklade länder med kreativa lösningar.

”Genom att definiera sig som utvecklad säger man att man är klar” (Fredrik Härén)

Internet har drivit på kunskapsrevolutionen

Innan internet kom hade västvärlden länge ett monopol på kunskap och information. Så är det inte längre. När all världens information blev tillgänglig för alla, överallt och hela tiden gjorde det att alla plötsligt också kunde utbilda sig. Idag ökar antalet välutbildade så snabbt att det är svårt att överblicka. Och för att vara kreativ krävs just kunskap. Olika kunskaper som kombineras på olika sätt. Vilket nu görs snabbare än någonsin.

”De som verkligen har förstått poängen med internet är människor i utvecklingsländer” (Fredrik Härén)

Nöj dig inte med snabba svar och enkla lösningar

Så, vad ska vi göra för att komma ikapp då? Vi i de utvecklade länderna. Något som både Härén och Ståhlberg tar upp är att inte stanna vid första bästa lösning. Skapa inte bara ett svar, skapa fler svar! Och helst annorlunda sådana också. En intressant iakttagelse är att vi ofta är så inriktade på att lösa problem. Men vore det inte bättre att komma på idéer som strategiskt förebygger problemen innan de uppkommer? Fokusera på det istället.

Träna på att ifrågasätta, tänk det otänkta och våga riskera det som något nytt innebär. 

Tips på mer läsning:

Vad hände med hen?

Könsneutralt pronomen för ett mer jämställt språk

Idag 8 mars är det den internationella kvinnodagen och fokus på jämställdhet. Även i språket finns det en strävan efter jämställdhet, och ett i led i detta är det könsneutrala pronomenet hen som etablerade sig på riktigt förra våren, något som jag bloggade om då. Men vad har hänt med pronomenet på sista tiden?

I december: Hen används i hovrätten

Den 12 december 2012 ser man första gången ordet hen i en dom. Hovrätten i övre Norrland blir de första att använda pronomenet på högre juridisk nivå i generisk form. Det innebär att man använder hen när könet är okänt eller oväsentligt. En intressant iakttagelse som Språktidningen gör är att ordet gärningsman förekommer i samma mening som hen. Att gärningsman antagligen anses som könsneutralt hör också till debatten med jämställt språk, eftersom de manliga formerna fortfarande ofta är de dominerande i språket.

”Numera gäller att en gärningsman gör sig skyldig till tjänstefel när hen åsidosätter vad som gäller för uppgiften”.

Han eller hon. Hon eller han. Eller hen. Foto: Jenny Asp

I februari: Minister lanserar hen i riksdagen

Den 12 februari i år användes hen för första gången i riksdagen, av den nya jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP). I texten hon läste upp stod det han eller hon, men eftersom ministern tyckte konstruktionen var för klumpig valde hon att säga hen.

– När det gäller hen har jag tänkt ”Det där är så smart, det skulle jag vilja använda”, Maria Arnholm, jämställdshetsminister.

Men den 5 mars kom riksdagen ut med nya riktlinjer. I regeringens språkbrev finns rekommendationen Använd inte hen. Det innebär henfritt i de flesta dokument men däremot kan ledamötena använda hen i politiska texter.

I framtiden: Vem vet vad som händer med hen?

Det råder fortfarande ganska blandade åsikter om användningen av hen. Detta för att det ofta handlar om flera olika debatter parallellt. Många är positiva till de alternativ ordet ger, och man slipper den krångliga konstruktionen ”hon eller han” när man inte vet vem man talar om eller när könet inte är relevant. Andra blir irriterade och upprörda över ordet. Vissa tror att man genom att använda hen vill utesluta pronomenen han och hon helt. Enkelt är det inte.

Språkvårdaren Lena Lind Palicki sammanfattar råden för generiskt hen såhär:

Om man vill vara könsneutral på ett sätt som inte märks, så är det fortfarande bäst att välja andra könsneutrala strategier: omskrivning till exempelvis plural, att använda passiva konstruktioner eller att använda de lika könsneutrala pronomenen ”den” eller ”man”. Om man däremot vill vara könsneutral på ett sätt som märks – ja, då väljer man med fördel hen.

Eller som jag nyligen läste någonstans, ”hen må vara ett könsneutralt ord, men neutralt är det fortfarande inte”.

————-
Läs även mitt blogginlägg ”Hen-debatten – ett språkpolitiskt skeende” på pluggasvenska.nu.

Tips på mer läsning:

Trender sprids som sociala epidemier

"Så snart vi ingår i en grupp blir vi känsliga för normer och kamrattryck. Små och sammanhållna grupper har förmåga att stärka den epidemiska potentialen hos ett budskap eller en idé" (ur Den tändande gnistan). Foto: Jenny Asp

Vad är det som gör att vissa budskap sprids som en löpeld? Och att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Hur går det till?

På två veckor går Youtubeklippet ”Harlem Shake” från att vara ett klipp i mängden till att vara hela världens angelägenhet, som DN-artikeln ”Därför sprids dansen som ett virus” beskriver det. Under dessa två veckor publiceras ytterligare 40 000 Harlem Shake-filmer, som totalt genererar över 175 miljoner visningar.

Det har blivit mer än bara ett roligt klipp. Det har blivit ett mem.

Memet som den minsta byggstenen

Ett mem är en idé som får en virusliknande spridning. Memer sprids från person till person, och kan liknas vid gener på det sätt att de båda är de minsta byggstenarna i en evolution. Den kulturella respektive den biologiska. Mem har en stark kollektiv prägel där vi alla gemensamt bidrar till en enhet, och ju enklare regler som gäller – desto lättare hakar vi på. Som Harlem Shake, en 30-sekundersfilm som byggs upp av en given låt och med givna regler. Det är enkelt att delta och sprida vidare.

Sociala epidemier – snabba och smittsamma förändringar

Den tändande gnistan (The Tipping Point) kallar journalisten Malcolm Gladwell dessa snabbspridande trender för sociala epidemier. Trender sprids och dör lika snabbt som virus. Förutom smittsamheten kännetecknas epidemierna av att små orsaker kan ge stora effekter och att förändringen kan slå igenom i ett enda drastiskt moment. Eftersom vi människor förväntar oss att stora förändringar kräver tid och ansträngning blir vi förvånade när de sker snabbt och oväntat. Som de faktiskt oftast gör.

Tre faktorer bakom framgångsrika trender

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Skillnaden mellan de budskap och idéer som blir framgångsrika och de som floppar är oftast mindre än vi tror. Gladwell listar tre faktorer som ligger bakom:

  • Vilka slags personer som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status på något vis, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft. Mun-till-mun-spridning via personer vi litar på blir också allt viktigare ju mer information vi översköljs av.
  • Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.
  • Vilket sammanhang budskapet finns i. Sammanhanget påverkar starkt om ett budskap blir framgångsrikt eller inte. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

Vi vill förstå och bli tilltalade direkt

Något av det mest intressanta Gladwell skriver om framförandet av budskap handlar om översättning. Med detta menar han att framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig. Detta är en väldigt viktig faktor för spridning, anser jag. Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Tips på mer läsning:

De juliga ordens historia

Nu är det inte många dagar kvar till jul. Man vad betyder egentligen jul? Var kommer det ifrån? Och alla andra julspecifika ord vi använder oss av? Det som är spännande med att få lära sig om ett ords etymologi (= ursprung) är att man samtidigt får en klarare bild av historien runt begreppet. Så nu lagom till jul får du chansen att uppgradera dina julordskunskaper. God jul!

1. Jul

Det är inte helt klart var ordet jul kommer från. Men med all säkerhet fanns det redan på den tiden vi hade den hedniska midvinterblotet – gemensam för de nordiska länderna. Man tror att det kommer från det urgermanska jehwla som sedan blev finskans juhla
(= högtid) och senare också joulu (= jul). Det heter jul på de flesta nordiska språk och engelskans yule hör också dit.

2. Jultomte

Tomten var från början en tomtebisse, tomtenisse eller en tomtegubbe. En liten grå gubbe som vaktade över husets tomt. Alltså tomt + gubbe med ett foge-e i mitten. Senare kapade man ordet och behöll endast tomte. Den röda bullriga jultomten dök upp först senare när man inte längre riktigt trodde på de grå små gårdstomtarna.

3. Julklapp

Klappen kommer helt enkelt från det hårda klappandet på dörren som brukade förekomma när man skulle komma med sin julgåva. Jag vill också tro att det hör ihop med den mjukare klappen på kinden, men det är inget jag har hittat belägg för än.

4. Glögg

Glögg betyder kort och gott glödgat (= upphettat) vin eller brännvin med socker och kryddor.

5.  Advent

Advent hette det redan på fornsvenska. Det kommer från början antagligen från latinets adventus (= ankomst) och verbet är ad (= till) venir (= komma). I juletid syftar man oftast på Kristus ankomst. Eller julens ankomst, då advent också betyder förberedelsetid för julhögtiden.

6. Lucia

Lucia kommer av latinets lux  (= ljus). På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucius är den maskulina varianten av namnet.

7. Lussekatt

Att lusse kommer från Lucia känns ganska självklart. Men vad jag inte visste tidigare är att lussekatt förr också kallades för dövelskatt på vissa platser i Västsverige. Dövel är här en form av djävul. Det finns också belägg för att lusse hör ihop med Lucifer. Enligt olika sägner uppträdde djävulen som katt, men samtidigt verkade det gula i lussekatten som ett skydd mot Lucifer – eftersom han inte tyckte om ljus. Läs mer om den något röriga lussekattshistorien i Linneas språkblogg.

8. Saffran

Saffran kommer från latinets safranum och det arabiska zaʻfarān. Aṣfar (= gul på arabiska). På spanska heter det azafrán och som kuriosa kan jag berätta att nästan alla arabiska låneord i spanskan börjar på –a. Det var egentligen en artikel för bestämd form men som spanjorerna tolkade som en del av ordet, därför hängdes det på och stannade kvar.

9. Knäck

Knäck kommer troligtvis från verbet knäcka i betydelsen knäcka på något = tugga på något hårt eller knapra. En annan rolig betydelse av knäck jag hittade i SAOB är liten kula av sten eller bränd lera att leka med. När man misslyckas med knäcken kanske det blir en liten bränd stenkula istället.

10. Lacka mot jul

I uttrycket det lackar mot jul betyder lacka framskrida eller lida mot sitt slut. Enligt SAOB hör verbet med den här betydelsen ihop med att trippa eller lunka. Ganska roligt att tänka sig tiden som trippar fram mot jul.

De flesta beläggen har jag hittat i den utomordentliga Svenska Akademiens ordbok. Om du vill läsa längre utläggningar om juliga ord och dess betydelser vill jag tipsa om julkalendern för 2011 i Linneas språkblogg.

Jag önskar dig en god jul och ett gott nytt år! Tack för att du läser min blogg.

 

Tips på mer läsning:

Kreativa nyord berikar språket

Skulle svenskan vara ett ordfattigt språk? Jag tror inte det. När man öppnar ögonen för alla nyord som hela tiden skapas, av oss allihopa, blir man snarare förtjust över den kreativitet och finurlighet som finns i språket.

Eftersom allt ständigt förändras gör språket det också. Nya företeelser dyker upp, nya kombinationer uppstår och därmed också ofta nya ord som betecknar den nya grejen. Tidigare bloggade jag om synonymer och funderade över om de faktiskt existerar.Varje ord vi använder gör vi just därför för att de fyller sin unika funktion. I betydelse eller stil.

Foto: Jenny Asp. Salamancavägg.

Det finns många spanare därute som fångar upp nyord och två stora instanser som samlar ihop dessa spaningar är Språktidningen och Språkrådet.

Vad säger du om Språktidningens tio populäraste nyord, framröstade av läsarna?

  1. Överklassafari. En resa för att undersöka och belysa klassklyftor.
  2. Trafikmaktordningen. Avgör hur mycket utrymme och resurser olika trafikslag får.
  3. Pinkwashing. Använder HBTQ-frågor för att legitimera andra åsikter.
  4. Lårbensväder. Väder med svår halka.
  5. Wikipetter. En person som slår upp på Wikipedia och ger en föreläsning om ämnet.
  6. Svassare. Annat ord för rojalist.
  7. Stafettpresent. Att ge bort något i present som man själv fått i present.
  8. Pojknamn. Motsvarande flicknamn, det efternamn man hade innan äktenskapet.
  9. Att juholta. När man stannar kvar fast alla vill att man ska gå.
  10. Chokladera. Doppa eller bestryka bakverk med choklad.

Eller månadens nyord för 2012 på Språkrådets sajt?

  1. Henifiera. Funktion där alla han och hon byts ut mot hen.
  2. Wocochi. Av ”woman-computer-children-internet”. Teknikorienterade karriärister.
  3. Drinkorexi. En ätstörning där alkoholen får stå för kaloriintaget.
  4. Busodla. Gerillaodling i stadsmiljö.
  5. Pingpongbarn. Barn som flyttar fram och tillbaka mellan sina skilda föräldrar.
  6. Visukal. Musikal för teckenspråkiga. Sammansättning av visuell+musikal.
  7. Bromantik. Från bromance (eng). Bror+romantik. Nära vänskap mellan killar.
  8. Underklassafari. Som ett svar på nyordet överklassafari.
  9. Kopimi/kopimism. Från eng. copy me. Uppmaning till att kopiera och dela vidare.
  10. Vattkoppsparty. Planerad smittspridning av vattkoppor, för att få det överstökat.

Om man dels tar vara på alla gamla ord som finns i språket och dels plockar upp alla de nya som hela tiden konstrueras för att passa hur världen ser ut just nu, då blir svenskan extremt ordrik. Och saknas det ett ord för just det du vill säga – skapa ett nytt!

Tips på mer läsning:

Livsviktig läsning för livet

Unga läser allt mindre – men surfar och spelar allt mer
Igår i Svd kunde man läsa om forskningsrön som visar att unga läser allt mindre – i böcker. Inte helt oväntat är det datorer, mobiler, spel och sociala medier som får allt mer av de ungas uppmärksamhet, på bekostnad av litteraturen. I den senaste PISA-undersökningen (från 2009) framgår det också att svenska 15-åringar har fått sämre läsförmåga under 2000-talet, särskilt pojkar. Något som troligtvis hänger ihop med de förändrade läsvanorna och den minskade läslusten. Det är helt enkelt mer lockande med dataspel och andra mediaktiviteter än med läsning.

Läsning viktigt i många avseenden
Varför är detta då så alarmerande? Varför är det så viktigt med läsning och skönlitteratur? Det finns många svar och på Kulturrådets seminarium ”Lana eller läsa” i Almedalen förra veckan (bland annat med Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör) diskuterades flera av dem. Jag tänker punkta upp de viktigaste.

  • Läsning i tidig ålder gör att man ”knäcker koden” – något som är avgörande för lärande över lag.
  • Läsning ger ett rikt och varierat språk.
  • Läsning ger empati  – en förmåga att sätta sig in i andra människors liv.
  • Läsning ger kunskap – om kultur, historia och mycket annat.
  • Läsning ger en förståelse för och orienteringsförmåga i samhället = en demokratifråga.
  • Läsning ger möjligheter att besöka andra världar och skapa egna bilder, vilket gynnar kreativitet och fantasi.
  • Läsning ger förmågan att tänka abstrakt och utanför den egna erfarenheten.
  • Läsning behövs för att man ska klara sig väl på arbetsmarknaden idag. Det råder höga krav på informationsflöde, kommunikationsförmåga och på att kunna uttrycka sig väl.
  • Läsning främjar gemenskap och samhörighet. Även om själva läsningen oftast är individuell kan man tillsammans diskutera litteraturen. Genom läsning känner man sig även närmare andra människor – även om de är fiktiva figurer.
  • Sist men inte minst – att vara mitt i en spännande historia är bland det mest njutningsfyllda i livet (enligt mig).

Hitta läslusten! E-böcker och inspirerande ungdomslitteratur.
Så hur ska man motverka trenden mot minskande läsning? Det gäller helt enkelt att göra läsningen lustfylld, lockande, enkel och lättillgänglig. Och där tror jag man kan dra nytta av de konkurrerande medierna, istället för att göra dem till syndabockar. E-böcker expander snabbt på marknaden och de nya plattformarna ger oss möjligheter till en ny slags läsning, vilket kan vara spännande och lockande för de som ser pappersböcker och traditionella bibliotek som mossiga. De kan också fungera som hjälpmedel för de som har svårt för att läsa.

Läslust går att skapa! Det behövs bara en tillräckligt bra bok. Något som ”Jag är Zlatan” bevisade stort sedan den gavs ut i november förra året. Både bokhandeln och bibliotek har fått extremt många förfrågningar om boken, och de flesta läsarna är just yngre, läsovana och killar i övre tonåren, något som Språktidningen skrev om i sitt juninummer.

Skolan har en viktig roll att spela
Som alltid när det gäller unga och lärande har skolan ett stort ansvar att ta. Problemet idag är just att hitta tid, ork och resurser till att locka fram barnens läslust. Det är mycket som är i förändring i den nya medie- och informationsvärlden, något som borde återspeglas och tas i bruk mer i dagens skola än vad det gör idag. Detta och mycket mer diskuteras i forskningsantologin ”Läsarens marknad, marknadens läsare” där 25 forskare belyser litteraturens ställning från olika håll.

Vi har nog inte sett det sista i debatten om läsning och våra förändrade medievanor. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver. Kommer e-böckerna att göra att unga blir mer sugna på att läsa? Vem vet. Jag hoppas i alla fall att trenden kommer att vända. Det är så otroligt givande, kul, nyttigt och bra på alla sätt att läsa och att få upptäcka rikedomen med böcker när man är liten är svårslagbart. Det vill man bara inte missa.

 

Tips på mer läsning:

Hon, han, den, hen?

Nu har debatten om hen spridit sig internationellt

Du har säkert inte kunnat undgå debatten som har blossat upp kring hen. Nu har fenomenet uppmärksammats av The Economist som igår skrev om det nya könsneutrala pronomenet i det svenska språket.

Barnboksförfattare använde hen

Diskussionen om hen tog fart nu i januari när den första barnboken som använde sig av hen kom – Kivi och monsterhund. I boken används hen konsekvent som pronomen, istället för han och hon. Författaren ville skriva en bok till barn – utan att rikta sig till särskilt flickor eller pojkar. Däremot var inte tanken att försöka ta bort han och hon i språket. Författaren Jesper Lundqvist uttrycker det såhär:

Det är mer som att ha ett extra verktyg i verktygslådan och kunna välja

Flera olika användningsområden för pronomenet

Pronomenet hen kan alltså användas av och om personer som inte tycker att könsuppdelningen man och kvinna passar, och som vill ha ett tredje neutralt alternativ.
Det kan också användas som ett könsneutralt pronomen i sammanhang där könet är okänt. Det fungerar då som ett alternativ till att antingen välja att skriva ut han eller hon, eller att skriva den krångligare formuleringen han eller hon.

Hen som praktiskt neutralt pronomen

Som skribent och språkkonsult är jag positiv till hen. Jag tycker det är praktiskt att ha ett neutralt pronomen som man kan använda i sammanhang när man inte vet vilket kön den omskrivna personen har. Hen låter också trevligare än den. Men jag ser det som Jesper Lundqvist – snarare som ett komplement och ett extra verktyg att använda än som ett försök att helt sudda ut han och hon.

———-

Uppdatering: I maj 2013 ändrade Språkrådet rekommendationerna för hen.
Läs även mitt blogginlägg på pluggasvenska.nu om vad språkforskningen säger om hen: Hen-debatten – ett språkpolitiskt skeende 

Tips på mer läsning:

Musikalisk etymologi

Etymologi – ords ursprung och historia – är spännande saker.

Att ta reda på varför saker heter som det gör, varifrån det kommer och hur olika ord och begrepp hänger ihop kan ge oss förklaringar och nya perspektiv. På språket, orden och i slutändan kulturen och oss själva.

I årets första nummer av Dalarnas Spelmansblad i artikeln ”Från fiddla till violin – så fick fiolen sitt namn” reder jag ut begreppen fiol och violin. Var kommer orden ifrån? Och varför har vi två ord för samma instrument? Fyller det någon funktion? Ja antagligen, annars hade vi inte haft två olika ord.

Det är också det som är så intressant med det vi brukar kalla synonymer. Finns det egentligen några riktiga synonymer – alltså flera ord som betecknar exakt samma sak? Ofta finns det ändå alltid en viss skillnad mellan orden. I betydelse, stilnivå eller i användning. Jämför pappa med farsa. Universitetet med skolan. Pasta Bolognese med spagetti med köttfärssås. Violin med fiol? På ett sätt är det samma sak. Men ändå inte alls.

Språket strävar alltid efter ekonomi. Därför finns det sällan några överflödiga ord och det innebär att ord nästan aldrig helt kan ersätta varandra och behålla samma innebörd. Eller kan de?

Tips på mer läsning: