Svenska skrivregler – bibeln för alla som skriver

För de som jobbar med text, språk och skrivande i någon form är boken Svenska skrivregler närmast helig. Bakom samlingen står Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Boken har getts ut sedan 1940-talet och vart tionde år kommer en ny, omarbetad och uppdaterad utgåva ut. Den senaste versionen kom hösten 2009.

Få svar på det mesta i skrivväg
Ska man bara kontrollera enkel stavning eller böjning av ord så fungerar SAOL (Svenska Akademiens ordlista) bra, men vill man få koll på regler för hur man skriver på svenska är Svenska skrivregler det säkraste kortet.

Du hittar rekommendationer för:

  • vilka ord, namn och sammansättningar som ska ha stor eller liten bokstav
  • hur man gör med förkortningar
  • hur man använder punkt, komma, bindestreck och andra skiljetecken korrekt
  • när man ska använda siffror eller bokstäver i tal
  • hur man skriver citat och källhänvisningar
  • med mera

En bok till för alla som skriver
Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver och också ska spegla skrivandets utveckling finns det ibland flera lösningar på en fråga eller ett skrivproblem. Om man till exempel arbetar i en stor organisation och vill ha en enhetlig språklig profil får man då bestämma sig för vilket av alternativen man använder på just den arbetsplatsen.

Nya versioner – men rekommendationerna består
Är det mycket som förändras från version till version? Enligt Språkrådet är själva reglerna i stort sett desamma i versionen från 2009 som i den från 1991. Och det är också det som är poängen med skrivregler, att de ska vara stabila och långlivande. Skillnaderna mellan versionerna ligger mer i själva utformningen av boken, och med en större fokusering på datoriserat och digitalt skrivande i den nya versionen.

Tryggare källa än Google
Så vill du få stenkoll på att du skriver enligt de senaste rekommendationerna? Skaffa Svenska skrivregler! Det går fort att hitta ett svar och du vet att du har en trygg källa att lita på. Till skillnad från om du googlar hur du ska skriva.

Tips på mer läsning:

Livsviktig läsning för livet

Unga läser allt mindre – men surfar och spelar allt mer
Igår i Svd kunde man läsa om forskningsrön som visar att unga läser allt mindre – i böcker. Inte helt oväntat är det datorer, mobiler, spel och sociala medier som får allt mer av de ungas uppmärksamhet, på bekostnad av litteraturen. I den senaste PISA-undersökningen (från 2009) framgår det också att svenska 15-åringar har fått sämre läsförmåga under 2000-talet, särskilt pojkar. Något som troligtvis hänger ihop med de förändrade läsvanorna och den minskade läslusten. Det är helt enkelt mer lockande med dataspel och andra mediaktiviteter än med läsning.

Läsning viktigt i många avseenden
Varför är detta då så alarmerande? Varför är det så viktigt med läsning och skönlitteratur? Det finns många svar och på Kulturrådets seminarium ”Lana eller läsa” i Almedalen förra veckan (bland annat med Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör) diskuterades flera av dem. Jag tänker punkta upp de viktigaste.

  • Läsning i tidig ålder gör att man ”knäcker koden” – något som är avgörande för lärande över lag.
  • Läsning ger ett rikt och varierat språk.
  • Läsning ger empati  – en förmåga att sätta sig in i andra människors liv.
  • Läsning ger kunskap – om kultur, historia och mycket annat.
  • Läsning ger en förståelse för och orienteringsförmåga i samhället = en demokratifråga.
  • Läsning ger möjligheter att besöka andra världar och skapa egna bilder, vilket gynnar kreativitet och fantasi.
  • Läsning ger förmågan att tänka abstrakt och utanför den egna erfarenheten.
  • Läsning behövs för att man ska klara sig väl på arbetsmarknaden idag. Det råder höga krav på informationsflöde, kommunikationsförmåga och på att kunna uttrycka sig väl.
  • Läsning främjar gemenskap och samhörighet. Även om själva läsningen oftast är individuell kan man tillsammans diskutera litteraturen. Genom läsning känner man sig även närmare andra människor – även om de är fiktiva figurer.
  • Sist men inte minst – att vara mitt i en spännande historia är bland det mest njutningsfyllda i livet (enligt mig).

Hitta läslusten! E-böcker och inspirerande ungdomslitteratur.
Så hur ska man motverka trenden mot minskande läsning? Det gäller helt enkelt att göra läsningen lustfylld, lockande, enkel och lättillgänglig. Och där tror jag man kan dra nytta av de konkurrerande medierna, istället för att göra dem till syndabockar. E-böcker expander snabbt på marknaden och de nya plattformarna ger oss möjligheter till en ny slags läsning, vilket kan vara spännande och lockande för de som ser pappersböcker och traditionella bibliotek som mossiga. De kan också fungera som hjälpmedel för de som har svårt för att läsa.

Läslust går att skapa! Det behövs bara en tillräckligt bra bok. Något som ”Jag är Zlatan” bevisade stort sedan den gavs ut i november förra året. Både bokhandeln och bibliotek har fått extremt många förfrågningar om boken, och de flesta läsarna är just yngre, läsovana och killar i övre tonåren, något som Språktidningen skrev om i sitt juninummer.

Skolan har en viktig roll att spela
Som alltid när det gäller unga och lärande har skolan ett stort ansvar att ta. Problemet idag är just att hitta tid, ork och resurser till att locka fram barnens läslust. Det är mycket som är i förändring i den nya medie- och informationsvärlden, något som borde återspeglas och tas i bruk mer i dagens skola än vad det gör idag. Detta och mycket mer diskuteras i forskningsantologin ”Läsarens marknad, marknadens läsare” där 25 forskare belyser litteraturens ställning från olika håll.

Vi har nog inte sett det sista i debatten om läsning och våra förändrade medievanor. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver. Kommer e-böckerna att göra att unga blir mer sugna på att läsa? Vem vet. Jag hoppas i alla fall att trenden kommer att vända. Det är så otroligt givande, kul, nyttigt och bra på alla sätt att läsa och att få upptäcka rikedomen med böcker när man är liten är svårslagbart. Det vill man bara inte missa.

 

Tips på mer läsning:

En införskaffad iPhone, eller jag menar ifon.

Apples Iphone är snart den mest sålda mobilen någonsin. Och nu har jag också en. När jag nyligen sällade mig till den växande skaran iphoneanvändare började jag såklart att tänka på ordet iphone. Iphone. iPhone. [aifoun].

Att ordet dels är engelskt och dels skrivs med så kallade kamelpucklar (Olle Josephsons benämning på ord där en stor bokstav bildar en puckel mitt i) vållar en del problem för svenska språkvårdare, skribenter och alla vi som använder språket varje dag. Språkrådet rekommenderar att följa vanliga skrivregler och alltså skriva Iphone, utan kamelpuckel. Men stavningen iPhone verkar fortsätta att hålla i sig, folk har blivit vana vid att se Apples i-produkter med litet i följt av versal. iBook, iMac, iPhone, iPod, iPad, iTunes. Listan är lång.

Men sen då? Om man skriver Ipone eller iPhone i singular, hur böjer man då ordet? Min Iphone. Våra Iphones? Iphoner? Iphonen ligger därborta. De små vita och svarta Iphonerna är snart överallt. Iphoneserna? 

Det känns inte helt rätt, och ser ganska konstigt ut. Det är oftast krångligt att böja inlånade ord som inte följer svenskt stavelsemönster. Det är därför de ofta går över till svenskt mönster, som till exempel orden mejla, dejta, blogg. Men inte alltid. Många inlånade ord behålls exakt så som de lånas in, ibland funkar det bra och ibland funkar det mindre bra

Men det finns en lösning för att slippa krångla till det. Helt enkelt att kalla det ifon. Ifonen, ifonens, ifoner, ifonerna. Och då tänker jag att det inte uttalas med betoning på i:et som ii-fon, utan med samma betoning som ifrån. Och att ifonerna uttalas likadant som telefonerna.

Ifon.se är företaget som reparerar just ifoner och andra smartmobiler (Datatermgruppens senaste rekommendation för översättning av termen smartphones). Det dyker också upp en hel del träffar på sökningarna ”ifonen” och ”ifoner” i Google. Och prova att bildgoogla ”ifon”.

Så, vad tror du? Skulle det fungera? Kanske. Ibland funkar det att ändra på något redan etablerat. Språket är föränderligt och det är vi som språkbrukare som i slutändan bestämmer hur språket ser ut. När tillräckligt många säger fel, blir det rätt.

 

Tips på mer läsning: