Trender sprids som sociala epidemier

"Så snart vi ingår i en grupp blir vi känsliga för normer och kamrattryck. Små och sammanhållna grupper har förmåga att stärka den epidemiska potentialen hos ett budskap eller en idé" (ur Den tändande gnistan). Foto: Jenny Asp

Vad är det som gör att vissa budskap sprids som en löpeld? Och att vissa företeelser kan slå igenom på så kort tid? Hur går det till?

På två veckor går Youtubeklippet ”Harlem Shake” från att vara ett klipp i mängden till att vara hela världens angelägenhet, som DN-artikeln ”Därför sprids dansen som ett virus” beskriver det. Under dessa två veckor publiceras ytterligare 40 000 Harlem Shake-filmer, som totalt genererar över 175 miljoner visningar.

Det har blivit mer än bara ett roligt klipp. Det har blivit ett mem.

Memet som den minsta byggstenen

Ett mem är en idé som får en virusliknande spridning. Memer sprids från person till person, och kan liknas vid gener på det sätt att de båda är de minsta byggstenarna i en evolution. Den kulturella respektive den biologiska. Mem har en stark kollektiv prägel där vi alla gemensamt bidrar till en enhet, och ju enklare regler som gäller – desto lättare hakar vi på. Som Harlem Shake, en 30-sekundersfilm som byggs upp av en given låt och med givna regler. Det är enkelt att delta och sprida vidare.

Sociala epidemier – snabba och smittsamma förändringar

Den tändande gnistan (The Tipping Point) kallar journalisten Malcolm Gladwell dessa snabbspridande trender för sociala epidemier. Trender sprids och dör lika snabbt som virus. Förutom smittsamheten kännetecknas epidemierna av att små orsaker kan ge stora effekter och att förändringen kan slå igenom i ett enda drastiskt moment. Eftersom vi människor förväntar oss att stora förändringar kräver tid och ansträngning blir vi förvånade när de sker snabbt och oväntat. Som de faktiskt oftast gör.

Tre faktorer bakom framgångsrika trender

Men hur går då detta till? Vad är det som bidrar till att vissa fenomen slår igenom och andra inte? Skillnaden mellan de budskap och idéer som blir framgångsrika och de som floppar är oftast mindre än vi tror. Gladwell listar tre faktorer som ligger bakom:

  • Vilka slags personer som sprider budskapet. De människor som lyckas få igång en social epidemi har oftast speciella positioner i samhället. De har hög status på något vis, ett stort kontaktnät, energi och en personlighet nog för att sprida entusiasmen vidare och övertyga om budskapets kraft. Mun-till-mun-spridning via personer vi litar på blir också allt viktigare ju mer information vi översköljs av.
  • Hur pass klibbigt budskapet är. Ett budskaps framgång avgörs av hur väl det lyckas få människor att stanna upp, uppmärksamma och göra det avsedda av vad de nyss har läst, hört eller sett. Ett klibbigt budskap fastnar, stannar kvar i minnet, och sporrar till handling. Finner man en mening i det man ser, kan man förstå det och integrera det i sitt eget liv – då tar man också till sig det.
  • Vilket sammanhang budskapet finns i. Sammanhanget påverkar starkt om ett budskap blir framgångsrikt eller inte. Vi formas starkt av vår yttre miljö och därför är tiden och platsen avgörande för sociala epidemier. Ofta krävs det bara mindre förändringar i sammanhanget för att vi ska ta till oss budskapet på helt olika sätt.

Vi vill förstå och bli tilltalade direkt

Något av det mest intressanta Gladwell skriver om framförandet av budskap handlar om översättning. Med detta menar han att framgångsrika budbärare översätter idéer och information från en specialiserad värld till den vanliga dödliga. Budskapet presenteras på ett språk som alla kan förstå och kan ta till sig. Detta är en väldigt viktig faktor för spridning, anser jag. Tiden då komplicerat och invecklat språk imponerade är förbi. Vi vill omedelbart förstå vad det handlar om och på vilket sätt det berör oss.

När väl ett fenomen har slagit igenom vill vi gärna haka på trenden så snabbt som möjligt. Eller så motsätter vi oss den starkt. I båda fallen handlar det mycket om vårt sökande efter tillhörighet. Genom att ta ställning för eller emot något bidrar vi till att skapa vår identitet.

Tips på mer läsning:

3 thoughts on “Trender sprids som sociala epidemier

    • Tack mamma! Så är det ju absolut också, man hinner ju inte alltid få nys om alla trender som pågår. Det särskilt eftersom de blossar upp så snabbt som de faktiskt gör. Vips är den över, och eftersom flugan pågår under så kort tid är det väldigt lätt att inte hinna märka ett dugg av det också.

  1. Pingback: Flock och dominans hos hund är bara ett mem « Oliversson – 100% etik & +förstärkningsträning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *