4 tips för hur du skriver bättre UX-copy

UX-writing och UX-copy handlar om att guida, hjälpa och leda användare genom digitala tjänster – med hjälp av ord. Det handlar om att skapa tydliga, enkla och hjälpsamma texter, och här får du fyra konkreta tips för UX-copy.

1. Börja med det viktigaste

Sätt dig i användarens sits och ställ dig frågorna: Vad är viktigast? Vad behöver jag veta för att göra rätt? Vilken information behöver jag för att kunna uträtta det jag vill? Och vice versa: vilken information behöver jag inte? Ofta tenderar vi som avsändare att berätta sådant vi tycker är viktigt, men som inte är till någon hjälp för användaren. Se till att din text börjar med det mest värdefulla för användaren och eventuellt fortsätter med detaljer.

2. Gör det enkelt och koncist

Fundera på hur du skulle kunna förklara något på enklast möjliga sätt. Det gäller att ge precis den information som behövs – varken mer eller mindre. Det är bra att vara kortfattad, så länge du får med all information som behövs. Fråga dig: Är det här begripligt? Finns allt med? Sväva inte ut, utan granska grundligt det du har skrivit och ställ frågan: tillför detta något värde? Om inte – stryk det. UX-copy ska vara så effektiv som möjligt, och inte slösa med användarens tid.

Foto: Jenny Asp

3. Skriv tydligt och naturligt

Använd enkla ord och bekanta formuleringar som användaren känner igen, och undvik jargong och fackspråk. Prova gärna att läsa det du har skrivit högt för dig själv. Känns det naturligt? Annars, ändra så att det gör det. Det ska heller inte finnas något som kan misstolkas eller något som skapar frågetecken. Använd gärna aktiva verb och undvik dubbla negationer – som vi har svårt att ta till oss.

4. Tänk dialog

Vi vill gärna känna mänsklighet bakom det digitala. Du kan skapa känslan av en dialog genom att ställa frågor och vända dig direkt till användaren genom du-tilltal. Var vänlig och ödmjuk – din roll är att hjälpa och guida användaren.

Tips på mer läsning:

Tio bra intervjufrågor för skribenter

Att göra intervjuer är en vanlig journalistisk metod för att få fram underlag, fakta och citat. Genom att förbereda genomtänkta intervjufrågor säkrar du att du får fram det du vill ha ut av intervjun. Men ska du lyckas få till ett samtal med den du intervjuar krävs ett bra lyssnande – och bra följdfrågor. Här får du tips på tio olika slags följdfrågor du kan använda i de flesta intervjuer.

En bra intervju är som ett samtal. Och då krävs ett bra lyssnande, och bra följdfrågor. Foto: Jenny Asp

Som alltid när det handlar om text behöver du först klargöra syftet med intervjun när du förbereder dig. Vilken slags text ska du skriva? Vilken huvudfråga vill du få besvarad? Du kanske förbereder ett par konkreta frågor som tar upp det du vill veta.

Tänk på att formulera öppna frågor – som man inte kan svara ”ja” eller ”nej” på. Utgå från vad, vem, hur, var, varför och när?

Även om jag här har tagit med fler frågor som varianter är det viktigt att komma ihåg: ställ bara en fråga åt gången! Man kan bara svara på en fråga i taget, så ta det lugnt och ställ hellre en ny fråga när intervjupersonen har tystnat.

Ett annat tips är att våga låta det bli tyst. Var inte för snabb med att ställa en ny fråga, för ibland gör tystnaden att intervjupersonen hinner tänka efter och lägga till något mer, till det nyss sagda.

1. Kan du berätta lite om.…? Hur skulle du beskriva…?

Den första frågan i en intervju kan med fördel vara öppen och ganska generell. Det kan vara skönt för den du intervjuar att börja med något som hen enkelt kan svara på. Dyk in på ämnet och låt intervjupersonen ge sin syn på det.

2. Hur började det? Vad hände? Vad hände sen?

Frågan om hur något började eller vad som hände kan också vara en bra öppningsfråga, om ämnet handlar om en händelse eller om det finns en kronologisk ordning. ”Vad hände sen?” kan användas för att utveckla ett händelseförlopp.

3. Hur kommer det sig? Vad beror det på tror du?

Det är alltid intressant att gräva bakåt och synliggöra orsaker. Här ger du möjlighet för intervjupersonen att utveckla sin syn på händelser, fenomen eller trender.

4. Hur då? Hur menar du då? Kan du utveckla det?

Den här typen av följdfrågor kan du använda när du vill att intervjupersonen ska utveckla och förklara sitt svar. Ofta kan svaret då blir mer personligt, och du kan få mer konkreta beskrivningar eller citatvänliga formuleringar.

5. Vad tänker du om det? Vad tänkte du när det hände?

Denna fråga öppnar upp för personliga reflektioner och egna tankar, något som alltid är intressant och tacksamt att använda i texter.

6. Och hur känns det? Hur kändes det då?

På samma sätt öppnar de här frågorna upp för känslor och reflektioner från den du intervjuar.

7. Kan du ge ett exempel? Vad skulle det betyda rent konkret?

När du ber om exempel kommer den du intervjuar att behöva precisera sig och bli konkret. Det är alltid bra med faktiska och gripbara exempel, särskilt om man ska skriva om ett abstrakt ämne. Det gör att både du som skriver och den som läser kommer att skapa sig bilder i sitt inre, och därmed förstå resonemanget bättre.

8. Vad är möjligheterna? Finns det några alternativ? Val?

Frågor om möjligheter, alternativ och val fokuserar på det positiva och öppnar upp för nya perspektiv och nya frågor du kan ställa.

9. Vad är problemet? Vilka utmaningarna finns? Risker?

Frågan om vad som är problemet kan ibland kännas enkel. Men ju mer du kan få intervjupersonen att säga och beskriva själv, desto bättre. Då kan du också använda det som citat. Utmaningar och risker visar på andra perspektiv, och problematiserar ämnet. Detta passar bra att ta upp i slutet av intervjun.

10. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?

Det är alltid bra att lämna utrymme i slutet om det är något intervjupersonen vill lägga till eller komplettera.

Kom ihåg att de enkla frågorna ofta är de bästa. Även om det är bra med research och kunskaper om ämnet, kan enkla, ibland nästan uppenbara frågor ge mer konkreta svar. Var heller inte rädd att be om förklaringar och förtydliganden av den du pratar med. För ju bättre du förstår, desto bättre kommer texten också att bli.

Tips på mer läsning:

Mina fem bästa språkverktyg på nätet

Skriver du i jobbet? Eller privat? Då hoppas jag att du har koll på dessa fem språkliga hjälpmedel som gör vem som helst till en bättre skribent. De är också oumbärliga när man granskar eller korrar texter. 

1. Svenska.se

På svenska.se finns tre samlade språkresurser: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB). När du söker på ett ord kan du därför enkelt se hur det definieras, stavas, böjs och – vad det har för historia. Väldigt smidigt och användbart!

Solnedgång, solfall, solbärgning, kvällning, kvällsrodnad, solens sista strålar livets afton. Synonymer ger variation till texten. Foto: Jenny Asp

2. Synonymer.se

När jag skriver har jag ofta behov av att variera mig, eller hitta specifika ord jag är ute efter. På synonymer.se får du snabbt en mängd olika alternativ till ordet du söker på, både synonymer och antonymer (motsatsord).

3. TT-språket

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp som är till för alla som skriver, inte bara journalister. Det är dessa riktlinjer som de flesta svenska medier följer. Här hittar du svar på allmänna skrivfrågor och hur du ska skriva namn, titlar och fackuttryck.

4. Myndigheternas skrivregler

I Myndigheternas skrivregler hittar du detaljerade rekommendationer för klarspråk, stavning, böjning, förkortningar – ja det mesta helt enkelt. Boken Svenska skrivregler, som är ännu mer uttömmande och uppdaterad, finns än så länge i tryckt form.

5. Svarta listan

För att undvika krångligt byråkratspråk kan Regeringskansliets svarta listan vara värt att slänga ett öga på. Här tipsar man om vilka ord man bör undvika, och vad man kan skriva istället. Som t.ex anmoda, nyttja och åligga. Skriv hellre uppmana, använda och vara skyldig att.

Vilka är dina bästa språkliga verktyg på nätet?

Tips på mer läsning:

Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

1. Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information. Ofta leder mer levande texter även till tydligare texter.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

2. Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Vad är UX-writing?

Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Vi uträttar fler ärenden digitalt – och behöver ofta bli guidade med rätt ord. Detta är UX-writing, eller UX-copy – ett område som växer stort. Det handlar om orden och instruktionerna som hjälper oss längs vägen till det vi vill göra. Målet är att tjänsten ska upplevas smidig, enkel och begriplig.

UX – inte bara design

UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.

Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.

”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)

Foto: Jenny Asp

UX-copyn ser till att saker funkar

Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig som användare? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.

En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.

”UX-copys främsta syfte är framför allt att skapa kommunikation som är tydlig, enkel och hjälpsam.” (Stockholms Skrivbyrå, UX-copy sa du? Det är dags att sätta namn på oss)

Det upplevda krånglet kan bli dyrt

Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det upplevs som krångligt. Företaget tappar kunder, eller så blir kundtjänsten extremt belastad – eftersom det uppstår frågetecken.

För att undvika det här behöver man inse att all text är betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar stor roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.

UX + klarspråk = sant

UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.

Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.

Tips på mer läsning:

Tips för att skriva pressmeddelande

Att skicka ut ett pressmeddelande för att berätta om en nyhet är ett vanligt sätt att försöka få publicitet i media. Eftersom du vill nå en journalist, ska du också tänka som en journalist.

Vad har din nyhet för nyhetsvärde? Det är viktigt att byta perspektiv från inifrån till utifrån, när du skriver pressmeddelanden. Foto: Jenny Asp

1. Fokusera på en nyhet, inte flera

Tänk efter vad du vill förmedla, och fokusera på en enda nyhet. Det blir lätt rörigt om man vill passa på och berätta massa olika saker. Har du flera nyheter får du skriva flera olika pressmeddelanden. Försök besvara frågorna vad, var, vem, varför, när och hur?

2. Byt perspektiv – varför är detta viktigt?

Att du ser nyheten som viktig är ju självklart, men kommer andra att tycka det? Försök byta perspektiv och se nyheten i ett större sammanhang. Vad är nyhetsvärdet? Kan du koppla ihop din nyhet med något större? Lokala eller globala händelser? Trender? Fundera på vilken slags tidning du kontaktar, och vinkla gärna nyheten därefter.

3. Skriv neutralt och enkelt

Även här gäller det att byta perspektiv. Se på din verksamhet och nyheten utifrån, och skriv aldrig ”vi” utan ”de”. Använd inte utropstecken eller värderande och förskönande beskrivningar, utan försök vara så neutral som möjligt.  Tänk också på läsaren, och skriv enkelt och okomplicerat. Undvik krångliga facktermer!

4. Skriv en informativ rubrik

Det är bättre att skriva en neutral och informativ rubrik, än att försöka hitta på en skruv på nyheten. Journalister skriver oftast nya rubriker om de plockar upp nyheten. Om man tänker webbnyhet är det också lättare att bli hittad för en rubrik som sammanfattar innehållet, än för en som är spexig och inte riktigt har något koppling till innehållet. 

5. Glöm inte ingressen

Ingressen är till för att sammanfatta innehållet i din text. Den ska skrivas i fet stil och brukar vara några meningar lång, cirka två–fyra rader. Ibland är det bra att börja med ingressen, för att få med det viktigaste. Andra gånger är det lättare att skriva ingressen i efterhand – när du har en färdig text att sammanfatta.

6. Håll det kort

Du behöver inte skriva en färdig artikel, det är journalistens jobb. Rubrik, ingress, citat och några korta stycken med löptext räcker bra. Är texten för lång är det risk att mottagaren inte orkar läsa. Överskådliga punktlistor är suveräna för kortfattad information eller fakta du vill ha med.

7. Låt människor uttala sig 

Citat är alltid bra! De gör neutrala texter mer levande. Här har du också chansen att placera värderingar och åsikter, vilket du ska undvika i den övriga texten. Figurerar det flera olika aktörer i texten kan det vara bra att låta flera personer uttala sig från olika perspektiv.  Markera citat med tankstreck (–) eller citattecken och lägg till personens namn och titel i slutet.

8. Glöm inte kontaktpersonen

Målet med pressmeddelandet är att skapa intresse hos journalisten och få dem att vilja plocka upp nyheten. Skriv ut en kontaktperson med telefonnummer och mejladress som journalisten kan kontakta om hen vill ha mer information eller ta andra citat.

9. Klistra in texten direkt i mejlet

Gör det så enkelt som möjligt för journalisten – klistra in hela pressmeddelandet direkt i mejlet (om du mejlar) och använd rubriken i ämnesraden. Pressmeddelanden behöver inte vara snygga, utan framför allt informativa.

10. Kom ihåg att korrekturläsa

Som alltid när det handlar om texter, se till att du har korrläst innan du skickar eller publicerar. Är allt korrekt? Stämmer kontaktuppgifter och eventuella länkar? Låt gärna någon annan läsa igenom, eftersom man ofta blir blind för sin egen text när man har jobbat med den en stund.

Tips på mer läsning:

Vikten av en ingress

En ingress är en (ofta) fetmarkerad inledning av en text. Alltså precis detta du läser just nu. Den fungerar både som en kort sammanfattning av innehållet, och som en lockande väg in i en text. Lyckas vi fånga läsarens intresse här är chansen stor att hen fortsätter läsa. Glöm därför inte bort att använda dig av ingresser – även i andra texter än artiklar!

Som läsare får vi oftast syn på rubriken först. Vad den berättar är avgörande för om vi läser vidare eller inte. Därför är bra rubriker otroligt viktiga för resten av texten. Om vi väljer att fortsätta, skumläser vi oftast ingressen – om den aktuella texten har en sådan. Efter att ha registrerat innehållet i rubrik och ingress har vi fått tillräckligt mycket information för att avgöra om vi vill läsa vidare eller inte.

bokstav
Ingressen sammanfattar det allra viktigaste i texten. Foto: Jenny Asp

Passar för många slags texter

Det är framför allt redaktionella artiklar som har ingresser. Men faktum är att många slags texter tjänar på att ha en ingress. Här kan du kort sammanfatta det viktigaste innehållet i texten, och därmed göra läsaren en tjänst genom att ge överblick. Även ett nyhetsbrev, ett pm eller en webbtext blir lättare att läsa med hjälp av en ingress. När vi läser älskar vi nämligen skanningspunkter som sticker ut ur texten, som rubriker, ingresser, bildtexter eller fetmarkerade ord. Oavsett vad vi läser.

Håll det enkelt och skapa intresse

Om ingressen ska fungera som en lätt ingång till resten av texten, är det viktigt att hålla den enkel. Undvik komplicerade ord och formuleringar utan vänd dig direkt till läsaren och tänk hur du enklast kan sammanfatta ditt innehåll. Du kan också tillåta dig att skriva ingressen lite mer retoriskt, dramatiskt eller personligt än resten av texten – om det passar i sammanhanget.

Skriv ingressen först – eller sist

Vissa gillar att skriva ingressen först. Då kan man tänka igenom vad man vill att texten ska innehålla, och skapa en slags minidisposition för texten. Andra föredrar att skriva ingressen sist, som en sammanfattning av det redan skrivna.

Oavsett leder en ingress till en tydligare text, inte bara för den som läser utan även för dig som skriver. Att behöva tänka igenom vad texten faktiskt handlar om och kort sammanfatta detta i några meningar är en nyttig övning!

Tips på mer läsning:

12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen ”Vetenskapligt skrivande på svenska” grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande inom akademin innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande och enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

  • Från tanke till text – en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter
    Arne Jarrick och Olle Josephson
  • Skriva på universitet och högskolor – en bok för lärare och studenter
    Torlaug 
    Løkensgard Hoel
  • Skriv en artikel – om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar Lotte Rienecker, Peter Stray Jørgensen och Morten Gandil

Tips på mer läsning:

Så – ordet som (så) ofta kan strykas i skrift

”Enligt henne så beror detta på…”, ”Igår så hände…”, ”Och klockan åtta så kommer…”. Känner du igen detta? Det handlar om en överflödig användning av ordet . Vi utnyttjar det frekvent när vi talar, men också ofta när vi skriver. Att använda på det här viset ger lätt din text en pratig ton. Stryk det och du får en renare text. 

Ofta som utfyllnad i tal

Ordet har många användningsområden – som de flesta korta formord har i vårt språk. En av funktionerna är utfyllnad, till exempel ”Ikväll ska jag laga något gott till middag”, där egentligen inte fyller någon särskild funktion. Plockar vi bort det händer inte mycket med innebörden, utan meningen betyder fortfarande samma sak.

Används ofta i början av en mening

Foto: Jenny Asp

Vi sätter ofta in ordet i början av meningen, efter satsens fundament (det led som står före det finita verbet). Några exempel:

  • Ikväll ska jag…
  • Oftast beror det på…
  • När jag var liten brukade jag…

Här använder vi för att visa på gränsen mellan bakgrundsinformationen och resten av satsen.

Det fungerar som en liten paus mellan inledning och det som följer efteråt, något som i skrift kan ersättas med ett kommatecken om förledet är långt (till exempel en hel bisats). Ju kortare det första ledet är, desto mindre behov finns det av ett i skrift.

Skippa och få en mindre pratig text

Just eftersom vi ofta använder när vi talar, följer det även med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt och man märker inte alltid att man använder det i sin text. Men texter som strösslas med sådana här så-n får ett pratig effekt och uppfattas som talspråklig av läsaren.

Ett tips är alltså att stryka överflödiga så-n, använd sökfunktionen (ctrl + F) i dokumentet och se över vilka som behövs och vilka som kan strykas. Texten kommer att stramas upp och blir mer stringent.

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva rubriker på webben

gångväg höst uppsala
Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Det är därför värt att lägga lite möda på att skriva bra rubriker.

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av. Om vi inte ser något av intresse eller förstår vad texten handlar om, klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv en rubrik – inte en överskrift

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x. ”Rubriker på webben”, men säger inte lika mycket som den konkreta ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och läsaren ser därmed enkelt hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Skriv med vanliga ord för att bli hittad

Sökbarheten är ett annat skäl till att hellre skriva informativt än spexigt på webben. Det blir lättare för andra att hitta din text om du skriver rubriker med ord eller fraser som vanliga människor brukar söka på. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?

Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. 

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, som:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa artiklarna har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer, när vi söker på nätet. Och helst på ett enkelt sätt.

Tips på mer läsning: