Vad är bra innehåll på webben?

Webben består av innehåll, och det bara växer. För det tryckta ordet har det alltid funnits en redaktör med det övergripande ansvaret – någon som ser till att innehållet är korrekt, enhetligt, sammanhängande och läsvärt. För webben har det inte funnits en lika självklar motsvarighet. Förrän på senare tid.

Att byta perspektiv till användarna är alltid nödvändigt när det handlar om webbinnehåll. Foto: Jenny Asp

Bra innehåll på webben är:

1. Passande

Innehållet ska hjälpa användarna att uppnå sina mål och ger dem rätt information, när de behöver det och i den rätta formen. När innehållet gynnar användarna, gynnar det också dig och din verksamhet

2. Användbart

Varje del av innehållet behöver ett klart och specifikt syfte. Du ska veta vad som ska uppnås med ditt innehåll och vad läsaren ska göra av det, för att undvika fluffiga och svårtydda texter. Ett tydligt syfte gör det också lättare att utvärdera hur bra det gick efteråt.

3. Användarfokuserat

Innehållet ska utgå från användarnas behov, beteende, världsbild, språk och önskemål. Ett användarfokuserat innehåll gör att mottagaren kan förstå vad som är på gång och lista ut vad man kan göra. Byt perspektiv! Se utifrån och in. Vad är viktigt för de som besöker din webbplats?

4. Tydligt

Innehållet ska tala till människor på ett språk de förstår och vara organiserat på ett sätt som gör det enkelt att ta till sig och använda. När något är tydligt fungerar det; det kommunicerar och budskapet når fram. En strategi sätter upp ramar, planer, taktiker och regelverk för att detta ska vara enkelt att genomföra.

5. Konsekvent

Konsekvent innehåll gör det enklare för användarna att förstå vad de läser. För att uppnå detta behöver man bestämma vilken stil och ton man ska uttrycka sig med, vilka ord man ska använda och vilka skrivregler man ska tillämpa.

6. Koncist

Bra innehåll är avskalat till det viktigaste. Mer är inte alltid bättre. För mycket är definitivt inte bra. Ju mer innehåll, desto svårare är det att hitta. Man får inte plats med att säga allt. Och är allt du säger verkligen till nytta för den som läser?

7. Omhändertaget

Bra innehåll är som en levande, grön växt. De behöver tas om hand och formas för att må som allra bäst. Av oss. Det gäller att förstå att det tar tid och engagemang att planera, uppdatera och redigera innehåll. Det är inget som sköts av sig själv, eller automatiskt av något program. Någon måste ta hand om det.

Denna utomordentliga lista är framtagen av innehållsstrategen Erin Kissane.

Tips på mer läsning:

Hur läser vi texter på webben?

På nätet läser vi snabbt, målmedvetet och kräset. Efter 3–4 sekunder bedömer vi innehållet, och går snabbt vidare om det inte har fångat vårt intresse. Därför är de främsta råden för att skriva på webben att skriva kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först.

Vi skumläser, och helst så lite som möjligt

80 % av besökarna på webben läser sällan ord för ord. Vi skumläser snarare, skannar snabbt igenom innehållet och hoppar med blicken i texten för att se om vi hittar något intressant. Vi läser oftast inte mer än en femtedel av texten, och ju längre texten är – desto mindre läser vi. Det hävdar Jakob Nielsen, forskare på användbarhet.

Skriv kort, relevant, med skanningspunkter och det viktigaste först om du ska nå fram med ditt budskap på webben. Foto: Jenny Asp

Bara var femte webbsida är intressant

Siffran 5 gäller även för hur ofta vi hittar en intressant webbsida – var femte vi är inne på ungefär. Alltså är 80 % av webbsidorna vi surfar runt på ointressanta för oss, och förväntningarna blir också därefter. Det sammanfattar Erik Geijer i ”Skriva för webben”.

Detta beror oftast på att vi är ute efter relevant, specifik information som vi antagligen inte hittar på de sidor där vi först letar. Det leder också till att vi är snabba att döma ut webbsidor, bara efter några få sekunder har vi avgjort om den aktuella sidan är av intresse för oss eller inte.

F-format läsmönster. F = fort

I studier gjorda med eye tracking – mätning av ögats rörelser – har man sett att våra ögon rör sig i ett F-format mönster när vi läser på webbsidor. Vi sveper med blicken från vänster till höger två gånger ganska snabbt, sedan tittar vi lite långsammare nedåt längs vänster sida. Enligt Jacob Nielsen står F även för fort, eftersom vi har bråttom när vi läser på nätet.

Vi fastnar lättare för särskilda skanningspunkter i texten, som rubriker, ingresser, fetmarkerade ord, punktlistor, bildtexter, avslutande uppmaningar etc.

Tips på mer läsning: