De alldeles egna orden

Språket är fullt av finurliga, unika, nyskapande och hemmagjorda ord. Vi skapar och omskapar språket hela tiden. Idag funderar jag över ord som kanske är självklara för en själv, men nya för andra. Familjeord, släktord, dialektord eller alldeles egna ord. 

En dag pratade jag med en vän om mixrar. Jag tyckte att det var så himla bra att den stavmixer vi nyss hade köpt också kunde bli en hackemoj. Hackemoj? Ett ord som i hennes öron lät påhittat, som grejsimojs. Men i min värld existerar det som en fullt giltig synonym för matberedare, men antagligen bara så i min familj.

Nya företeelser kräver nya ord. Foto: Jenny Asp.

Interna ord i externa sammanhang

Alla har vi dessa egna ord. Orden som kanske länge har använts internt med vissa människor, och plötsligt när de tas i bruk för en större krets blir de plötsligt annorlunda, konstiga och svårförståeliga, eller klockrena, roliga och nyskapande. Det händer ofta när man flyttar. Vanligare, dialektala ord kan på en ny plats bli mer exotiska. Jag älskar att höra andras ord – nya för mig men hemvana för dem. Och om jag börjar använda dem har det även blivit mina ord.

Några insamlade egna ord

  • kolmård = ett djur man inte riktigt vet vad det är, i rävstorlek
  • köra stutt = köra in i något så det tar stopp
  • lidla = handla på Lidl
  • oggig = tjur, grinig, sur
  • osting = mögelost
  • paltschwimmen = paltkoma
  • självhögtidlig = har för höga tankar om sig själv
  • slemtomte = spädbarn
  • tjörmutt = grinig
  • trägga = arbeta i trädgården
  • tvånglad = att bli tungkysst av någon man inte alls hade lust att hångla med
  • äggdödare = äggdelare
  • ämlig = lite småsjuk, frusen, hängig, synd-om

Hör gärna av dig om du vill bidra till ordlistan! 

Tips på mer läsning:

11 reaktion på “De alldeles egna orden

  1. Det är jätteroligt med såna ord, särskilt när man plötsligt inser att ett ord man tror alla använder i själva verket är okänt för de flesta.

    Kan bidra med Västeråsmålets ”oggig” som betyder tjurig, grinig, sur.
    I familjen har vi till exempel ”kolmård” som är ett djur i storleken grävling/räv typ, men som man inte riktigt vet vad det är.

  2. Ja visst är det roligt med ord och dialekter. Du ska får ett jättepraktiskt uttryck av mig som kommer från alftamålet/Hälsingland. Det är begreppet att ”köra stutt” dvs när man tex cyklar köra in i något så att det tar stopp. För alftamålet finns en hel ordbok :) När jag bläddrade i den första gången var det många ahaupplevelser över ord jag trodde var ”allmängiltiga” men som visade sig vara rent dialektala….

    • ”Köra stutt”, vilket roligt uttryck! Tack för det Maria. Det är många dialektala ord som är himla bra och borde spridas vidare till allmänspråket. Tyvärr har jag inte så särskilt många själv att bidra med från Falun men vänner från Hälsingland och släktingar från Lappland har utvidgat mitt ordförråd en hel del :)

  3. I åratal har jag älskat Bengt Sändhs ord för spädbarn – slemtomte. Hittade det i ett kåseri som något fruntimmer skrev. Hon beklagade sig över att det fanns så få snygga karlar kvar på marknaden i lagom ålder för just henne. Fick hon syn på någon, så var han naturligtvis selad med en slemtomte på ryggen. Alltså redan upptagen.

  4. och uttrycket ”aldrig på min fot, sa gråsparven” (aldrig i livet) . Min mormor från Tanto i Stockholm, född 1899, brukade säja så.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *