Fem tips för en bra ”Om oss”-sida

”Om oss”-sidan är ofta en av de mest besökta sidorna på webbplatser. Men gång på gång blir man som besökare mest frustrerad av ogenomtänkta och inåtvända texter. Läs mina fem tips på hur du istället skriver en relevant, användbar och engagerande om-sida.

1. Berätta vem du är och vad du gör

Foto: Jenny Asp
Glöm inte att lägga lite krut på om-sidan på din sajt. Foto: Jenny Asp

Det första jag vill veta när jag hamnar på en sajt är: Vad är det här? Vad är det för organisation och vad gör de? Jag väljer oftast att klicka på ”Om oss” för att snabbt hitta svaren där, och därför blir det i mina ögon sidans främsta syfte att berätta vem man är och vad man gör. Om du inleder om-sidan med en kort och ganska neutral sammanfattning av din verksamhet (tänk Wikipedia) har du antagligen besparat många besökare en hel del frustration.

Ta inte för givet att alla vet vad du gör, eller att de hittar den informationen på startsidan det första de gör. Större organisationer tenderar att ha webbplatser som är späckade av information, och ofta är det svårt att få ett snabbt svar på den viktigaste frågan: Vad är det här?

2. Byt perspektiv till besökarens

Många gör misstaget att skriva för mycket om sig själva på om-sidan. Det är vanligt att ordet ”vi” förekommer mycket oftare än ”du”. Även om du skriver om dig och ditt företag, får du inte glömma bort besökarens perspektiv. Vi är alltid mer intresserade av oss själva än av andra – och det gäller även den som besöker din sajt. Kan du få om-sidan att handla om dig, men även inkludera besökaren har du vunnit mycket.

Utgå från frågorna:

  • Vad kan du hjälpa besökaren med?
  • Vilket behov kan hen tänkas ha?
  • Vad vill besökaren få reda på?
  • Vilket problem kan du lösa?
  • Vad kan hen ha nytta av?

3. Visa upp människorna och det mänskliga

Om-sidan är platsen där man kan tillåta sig att vara mer personlig. Det är också rätt plats för att berätta om sina värderingar, drivkrafter och drömmar. Gör inte misstaget att klippa in text direkt från ett policydokument eller liknande. Den behöver skrivas om för nya läsare och ett nytt sammanhang, så använd en äkta röst och prata direkt med besökaren.

Du kan också välja att lyfta fram människorna bakom organisationen för att skapa förtroende och trygghet. Det gäller oavsett om din verksamhet består av en enda person, eller flera hundra. Människor vill ha kontakt med människor, och en bild är ett enkelt sätt att skapa detta. Om du väljer att skriva mycket om personerna bakom är det smart att göra en undersida för detta, så det inte blir för mycket information på en gång.

4. Lyft fram varför man ska välja dig

Nu har du berättat vem du är, vad du gör och hur du kan hjälpa besökaren. Men vad är speciellt med dig och ditt företag? Varför ska besökaren eller den potentiella kunden välja dig? Lyft fram det som är speciellt och framgångsrikt med din verksamhet, utan att skryta. Håll dig till fakta och visa upp referenser, certifikat eller priser – om det är relevant för saken. Om du har en helt ny verksamhet är det kanske bättre att berätta om visioner, drömmar och mål.

5. Led besökaren vidare

En sista detalj är lätt att glömma: att leda besökaren vidare dit du helst vill att hen ska gå. Det kan vara att kontakta dig, läsa mer om dina produkter eller tjänster, läsa en artikel på din blogg eller något annat. Men låt inte sidan bara ta slut, utan att ha erbjudit en väg vidare på din webbplats.

Tips på mer läsning:

12 tips för uppsatsskrivandet

I kursen ”Vetenskapligt skrivande på svenska” grävde jag ner mig i den krävande process som skrivande inom akademin innebär. Det är en ständig balansgång mellan olika krav; det gäller att tydligt presentera innehållet, logiskt ordna textens alla delar, uttrycka sig korrekt och precist och samtidigt helst också försöka behålla sin personliga stil.

Skrivande handlar om både detaljer och sammanhang. Som skribent behöver du kunna växla mellan de enskilda delarna och helheten. Foto: Jenny Asp

Första stadiet: skissa och sondera

1. Börja i tid för att hinna skriva, skriva om, sudda ut, pussla och i slutändan få texten sammanhängande och enhetlig. Skrivprocessen är ofta mer tidskrävande än man tror och genom planering minskar du de stressfaktorer som ofta finns kopplade till skrivandet.

2. Sätt upp ramar för skrivandet genom att skissa upp syfte, frågor, metod och disposition att utgå från. Ramarna gör det lättare att komma igång och även att hålla sig till det man har tänkt skriva om.

3. Läs andras texter för att få inspiration och insikt om passande upplägg, träffande formuleringar och tydliga redogörelser. Ju mer insatt du är i hur vetenskapliga texter brukar se ut och vilka ramar som finns, desto bättre jobb kan du göra med din egen text.

I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas (Jarrick & Josephson).

Andra stadiet: skriv

4. Formulera dig sakligt och precist när du skriver, eftersom vetenskapliga texter har höga krav på detta. Genom att hålla sig till saken och presentera centralt innehåll tidigt i texten blir texten saklig. För att uppnå precison kan man tänka på att tydligt definiera sina termer, använda dem på ett konsekvent sätt och redogöra för sitt tillvägagångssätt ocn sin argumentation. På det viset uppstår inga luckor som läsaren själv behöver fylla i.

5. Skriv begripligt och använd inte krångliga ord eller formuleringar i onödan. Det gäller att balansera ett enkelt språk med den vetenskapliga precisionen och terminologin. Ett annat vanligt grepp i akademiska texter är att använda språkhandlingar som berättar vad man gör i texten, till exempel analysera, jämföra, argumentera eller presentera, för att läsaren enklare ska kunna följa med i resonemanget

6. Låt din person bli synlig. En vetenskaplig text kan vara personlig och originell – så länge den behåller sin vetenskapliga utformning och stringens. Undersökningen och resultatet ska stå i fokus, men det innebär inte att du som utförare och författare inte får märkas i texten. Använd pronomenet jag för att synas mer i inledning och diskussioner, och använd passivformer för att bli mindre synlig i de mer objektiva mittenavsnitten.

Tredje stadiet: strukturera

7. Ta hjälp av den fasta dispositionen när du strukturerar din text. De flesta vetenskapliga texter använder sig av IMROD-modellen (inledning, metod/material, resultat och diskussion) eller timglasmodellen. Den senare syftar på en breddad inledning och avslutning som sätter in undersökningen i en bredare kontext och en avsmalnad textmidja där den egna undersökningen fokuseras.

8. Lyft blicken och se helheten då och då när du skriver. Försök se på texten som en ordnad helhet där allt ska hänga ihop utan lösa trådar eller luckor – varken i struktur eller resonemang. Det är lätt att bli van vid sina egna tankar och sin text (”men jag vet ju vad jag menar!”), så det gäller att komma ihåg att den som ska läsa texten inte har lika bra vetskap om hur saker och ting hänger ihop.

9. Sammanfatta texten när du har lyckats skaffa dig en överblick över textens teman. Det inledande abstraktet är en syntes av hela texten, men det krävs också genomgående sammanfattningar av kapitel och avsnitt i texten för att läsaren ska kunna följa med. Du kan också ge läsaren en översikt genom att placera det viktigaste i första meningen; det här ska texten handla om, och i slutet; det här har texten handlat om.

Fjärde stadiet: snygga till

10. Skala bort och lägg till där det behövs i din text – i slutskedet av skrivandet. Det gör man helst efter att ha vilat en stund från texten, eftersom det är lätt att bli hemmablind när man har sett en text för många gånger. Vissa partier som skrevs tidigt kan nu framstå som onödiga. Ta i så fall bort dem; alla formuleringar och redogörelser ska fylla en funktion. På andra ställen kanske man istället upptäcker luckor i resonemang eller övergångar som saknas.

11. Gör texten konsekvent när det gäller stil, terminologi, formalia och typografi. Gå igenom dina termer, förkortningar och ordval och se till att du använder dem enhetligt och kolla att formalian stämmer – att du skriver referenser eller noter enligt det sätt som efterfrågas i just detta fall. Om du behöver få svar på språkriktighetsfrågor finns de flesta i Svenska skrivregler, på Språkrådet och i SAOL.

12. Be andra att läsa texten när du själv inte kan göra mer. Som skribent vet man vilka tankegångar som finns bakom formuleringarna – kunskap som läsaren saknar. Därför är det klokt att låta nya ögon granska texten, gärna någon annan än handledare eller kursare som känner till texten sedan tidigare. En ny läsare av texten kan upptäcka sådant som har gått dig förbi. Få fler tips på korrekturläsning.

Ett sista råd: Kom ihåg att skilja mellan undersökning och framställning. När man genomför sin undersökning och skriver om den i uppsatsen arbetar man cirkulärt; man hoppar fram och tillbaka mellan olika stadier. Den slutgiltiga textprodukten ska däremot ha en logisk och linjär struktur, där inget av hoppandet ska märkas.

Litteraturtips:

  • Från tanke till text – en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter
    Arne Jarrick och Olle Josephson
  • Skriva på universitet och högskolor – en bok för lärare och studenter
    Torlaug 
    Løkensgard Hoel
  • Skriv en artikel – om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar Lotte Rienecker, Peter Stray Jørgensen och Morten Gandil

Tips på mer läsning:

Så – ordet som (så) ofta kan strykas i skrift

”Enligt henne så beror detta på…”, ”Igår så hände…”, ”Och klockan åtta så kommer…”. Känner du igen detta? Det handlar om en överflödig användning av ordet . Vi utnyttjar det frekvent när vi talar, men också ofta när vi skriver. Att använda på det här viset ger lätt din text en pratig ton. Stryk det och du får en renare text. 

Ofta som utfyllnad i tal

Ordet har många användningsområden – som de flesta korta formord har i vårt språk. En av funktionerna är utfyllnad, till exempel ”Ikväll ska jag laga något gott till middag”, där egentligen inte fyller någon särskild funktion. Plockar vi bort det händer inte mycket med innebörden, utan meningen betyder fortfarande samma sak.

Används ofta i början av en mening

Foto: Jenny Asp

Vi sätter ofta in ordet i början av meningen, efter satsens fundament (det led som står före det finita verbet). Några exempel:

  • Ikväll ska jag…
  • Oftast beror det på…
  • När jag var liten brukade jag…

Här använder vi för att visa på gränsen mellan bakgrundsinformationen och resten av satsen.

Det fungerar som en liten paus mellan inledning och det som följer efteråt, något som i skrift kan ersättas med ett kommatecken om förledet är långt (till exempel en hel bisats). Ju kortare det första ledet är, desto mindre behov finns det av ett i skrift.

Skippa och få en mindre pratig text

Just eftersom vi ofta använder när vi talar, följer det även med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt och man märker inte alltid att man använder det i sin text. Men texter som strösslas med sådana här så-n får ett pratig effekt och uppfattas som talspråklig av läsaren.

Ett tips är alltså att stryka överflödiga så-n, använd sökfunktionen (ctrl + F) i dokumentet och se över vilka som behövs och vilka som kan strykas. Texten kommer att stramas upp och blir mer stringent.

Tips på mer läsning:

Fem tips för att skriva rubriker på webben

gångväg höst uppsala
Rubriker ska fungera som vägvisare och leda läsaren genom texten. Foto: Jenny Asp

Rubriken är det första du ser på en webbsida, i ett blogginlägg eller i en artikel. Det är också rubriken som dyker upp i sökmotorer eller syns i en bloggs arkivlistor. Rubriken fungerar som en etikett som ska bära och föra fram essensen av din text. Det är därför värt att lägga lite möda på att skriva bra rubriker.

Redan vid rubriken väljer läsaren om hen vill klicka och läsa vidare, eller inte. En otydlig, innehållsfattig eller tråkig rubrik kan leda till att texten aldrig blir läst – oavsett hur bra den i själva verket är. Jag ser rubriker som etiketter för texter, vägvisare för information och paketeringar av innehåll.

1. Var tydlig och informativ

Eftersom vi främst skumläser på nätet gäller det att vara så tydlig som möjligt, redan från början. På en webbsida är det först rubrikerna vi skannar av. Om vi inte ser något av intresse eller förstår vad texten handlar om, klickar vi oss vidare till en annan sida. Skriv därför en rubrik som sammanfattar innehållet, hellre än att smycka ut och spexa till det.

2. Skriv en rubrik – inte en överskrift

Det är skillnad mellan en rubrik och en överskrift. En överskrift anger innehållet för den följande texten, t.e.x. ”Rubriker på webben”, men säger inte lika mycket som den konkreta ”Fem tips för att skriva bra rubriker på webben”. I tryckta tidningar har rubriker ett begränsat utrymme och har traditionellt sett därför varit ganska korta. På webben finns det däremot plats att breda ut sig lite mer – men var försiktig med alltför långrandiga rubriker.

3. Använd mellanrubriker

Mellanrubriker ger en överblick över innehållet och läsaren ser därmed enkelt hur texten är disponerad. Som läsare får man möjlighet att hoppa in i texten och läsa de stycken som känns relevanta, särskilt när det gäller informerande texter. Mellanrubriker kan vara ganska korta och ska sammanfatta den följande texten.

4. Skriv med vanliga ord för att bli hittad

Sökbarheten är ett annat skäl till att hellre skriva informativt än spexigt på webben. Det blir lättare för andra att hitta din text om du skriver rubriker med ord eller fraser som vanliga människor brukar söka på. Vad handlar din text om? Vad skulle du själv söka på för att hitta den informationen?

Tänk också på att använda de färdiga formateringarna för rubriker: ”Rubrik 1” för huvudrubriker och ”Rubrik 2” för mellanrubriker. 

5. Locka till läsning

Det finns vissa typer av rubriker vi lockas mer av än andra. Kvällstidningar och sensationsjournalistik försöker ofta få oss att haja till, bli chockade eller förvånade. Själv lockas jag ofta av rubriker där jag förstår att jag kan lära mig något, som:

  • Tips på…
  • Därför…
  • Så fungerar…
  • Tre sätt att…

Det verkar som att detta även gäller min blogg, för de mest lästa artiklarna har denna typ av rubriker. Vi vill ofta lära oss något och förstå mer, när vi söker på nätet. Och helst på ett enkelt sätt.

Tips på mer läsning:

Hur används semikolon?

Vad är egentligen ett semikolon? Och hur ska det användas? Skiljetecknet är inte det vanligaste i svensk skriftspråk, och därför råder det ofta osäkerhet om hur man faktiskt använder det på rätt sätt. Men det finns faktiskt två enkla regler för semikolon.

1. Semikolon skiljer huvudsatser åt

Men vad är en huvudsats? Det är en sats som ensam bildar en fullständig mening, till skillnad från bisats. Huvudsatserna som skiljs åt med ett semikolon handlar ofta om samma sak; de har ett nära innehållsligt samband med varandra.

Exempel: Idag är det fredag och sol ute; jag hoppas att jag kan sluta jobba tidigt.

Om man tittar närmare på tecknet så består det av en punkt och ett komma, och det är just så det ska användas mellan huvudsatser – som ett mellanting när punkt är för starkt och komma är för svagt.

Semikolonet markerar gränsen mellan satserna, men samtidigt binder det ihop dem. I det här fallet kan man också välja att använda punkt eller tankstreck.

Semikolon används oftast för att skilja huvudsatser åt. Foto: Jenny Asp

2. Semikolon används inom uppräkningar, inte före

Enligt Språkrådet är det ett vanligt fel att använda semikolon istället för kolon före uppräkningar. Tänk på att semi betyder ’halv’; semikolon är alltså inget fullständigt kolon. Före uppräkningar motsvarar kolonet uttryck som nämligen, det vill säga eller till exempel.

Exempel: Bra källor för skrivregler är: Språkrådet, Svenska skrivregler och ne.se.

Inom uppräkningar kan man däremot använda semikolon om man vill avskilja grupperingar från varandra eller avskilja uppräknade decimaltal.

Exempel: Det var många gäster på examensmottagningen: familj, släkt och vänner; kursare, andra studiekontakter; nuvarande och tidigare kollegor.

Exempel: 1,23; 2,43; 3,74

För att vara på den säkra sidan går det också att helt undvika semikolon, man kan alltid byta ut det mot motsvarande skiljetecken.

Tips på mer läsning:

Varför föredrar vi enkla texter?

 Om en text är tydlig i tanken, språket och dispositionen blir den också enklare att läsa, förstå och komma ihåg. Den upplevs också som bättre och sannare av läsaren. Men vad beror det här på rent psykologiskt?

Enkla texter ger kognitivt flyt och en positiv känsla

I Tänka, snabbt och långsamt skriver Daniel Kahneman, professor i psykologi, om hur vi ofta fattar beslut på snabba och spontana impulser, bra mycket mer intuitivt och omedvetet än vi själva tror. Det gäller även läsning av texter.

När vi läser en text finns det en rad faktorer som gör att vi uppfattar den som enkel eller svår, tydlig eller otydlig. Känns texten enkel och tydlig bidrar det till att vi känner ett kognitivt flyt – och blir därmed mer positivt inställda till den. Texten uppfattas som bättre, sannare, bekantare och behagligare.

Är texten krånglig och läsningen svår sker motsatsen. Vi får ägna mer energi åt att läsa texten, vi blir också vaksamma, misstänksamma, mer negativt inställda till texten och mer benägna att leta fel i den.

Orsaker bakom kognitivt flyt och vilka effekter det får för läsningen av en text. Källa: Daniel Kahneman, Tänka, snabbt och långsamt.

Maximera läsbarheten på fyra sätt

Som skribent är det därför smart att göra allt för att minska den kognitiva belastningen hos läsaren, genom att man maximera läsbarheten. Och det gör du genom att

  • formulera dig enkelt
  • göra budskapet lätt att minnas, t.ex. genom upprepningar
  • dela upp texten
  • jobba med tydliga kontraster mellan text och bakgrund
  • använda lättläsliga typsnitt.

Nästa gång du läser en text som du uppfattar som ovanligt lätt eller ovanligt svår att ta till sig – fundera på vad det kan bero på. Och vad får det för effekter hos dig som läsare?

Tips på mer läsning:

Så skriver du tydliga länktexter

Länktext (text inuti länkar) är ett viktigt men ofta underskattat textelement. I den här artikeln fokuserar jag på länkarnas betydelse för läsaren och ger fem tips för hur man skriver tydliga och informativa länktexter i löptext. 

1. Skriv vad länken leder till

Ofta ser man länktexter som: ”läs mer”, ”klicka här” eller bara ”här”. Som läsare vet vi redan om dessa tre saker – länkar leder till mer läsning, man klickar på dem och man gör det här. Försök istället att skriva vad länken leder till så att läsaren förstår var man hamnar och vad som händer när man klickar på länken.

Undvik: Programmet finns även som pdf. Läs det här.
Skriv hellreLadda ner programmet som pdf.

2. Se länken som en fristående etikett

Visa vart dina länkar leder och skriv vad som händer om man klickar på dem.  Foto: Jenny Asp

Skriv länktexter som fungerar som fristående etiketter – något som är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv. Synskadade får ofta länktexterna upplästa separat, med talsyntes, och vad ger då ”klicka här” eller ”här” för information till denna person? Ingenting.

Undvik: Vill du läsa mer om sopsortering? Klicka här.
Skriv hellre: Läs mer om sopsortering.

3. Använd länken som en uppmaning

En länk kan fungera som en uppmaning. Oavsett vad du vill uppmana läsaren till kan det vara smart att inkludera hela uppmaningen i länktexten. Dels blir det tydligt vad man ska göra, dels syns uppmaningen bättre eftersom länktexter sticker ut från resten av texten.

Undvik: Här anmäler du dig till vårt nyhetsbrev.
Skriv hellre: Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

4. Placera de viktigaste orden först

När vi läser på webben skannar vi efter relevant information. Länkar är sådant som sticker ut i texten, och därför dras ögonen dit. Lägg nyckelordet tidigt i texten, eftersom vi ser de första orden i en text bäst.

Undvik: Nu finns nästa veckas lunchmeny ute.
Skriv hellre: Nu finns lunchmenyn för nästa vecka ute.

5. Samla många länkar i en länklista

Ibland har man många länkar man vill trycka in i en och samma text. Då kan det vara smart att samla dessa i en lista istället. Prioritera alltid läsbarheten – blir det rörigt att var och varannan fras består av en länk kan man med fördel samla ihop dessa i slutet av texten eller i en sidomeny.

Undvik: Som jag läste i artikel x, artikel y och artikel z.
Skriv hellre:
Källor
:
artikel x
artikel y
artikel z

Tips på mer läsning:

SEO-tips för skrivande på webben

Länkar och kedjor
Håll koll på vad du länkar och hur du länkar. Foto: Jenny Asp

SEO (search engine optimization) kallas sökmotoroptimering på svenska och innebär att man optimerar webbinnehållet så att sajten hittas, värdesätts och rankas högt av sökmotorerna. Vad ska man då tänka på själv när man skriver texter på webben? Jag har sammanfattat en SEO-föreläsning av Daniel Erkstam.

”Det handlar om att hjälpa Google att förstå vad du gör, då är det större chans att du blir hittad för det du vill bli hittad.”

SEO och tillgänglighet för synskadade går hand i hand

En sökmotor läser inte av webbinnehåll på samma, visuella sätt som de flesta människor gör. Den utgår istället från koden och läser av innehållet utifrån hur vi har valt att kategorisera det.

En viktig sak man ska komma ihåg är att många synskadade också surfar på nätet, och de läser ungefär på samma sätt som Google. Därför ska man vara noga med att märka upp sitt innehåll med rätt rubriker, tydliga länkar och bildinformation. Då är du tydlig mot både sökmotorn och mot de som läser med hjälpmedel.

”Har man gjort webbplatsen så att den funkar för synskadade som använder hjälpmedel, så funkar det också för Google. Och vice versa.”

1. Ta reda på vad folk använder för sökord

Ofta har man en bild av vad ens verksamhet gör, och det behöver inte alltid stämma överens med hur andra ser det. Man är också inne i sitt eget språk och använder specifika ord och termer, som kan skilja sig väsentligt mot hur utomstående uttrycker sig när de googlar. Därför är det viktigt att ta reda på vad folk faktiskt söker på.

Använd Google för att se vad folk googlar på mest just nu, i det område du befinner dig i. För några år sedan infördes Google Instant – funktionen som gör att när du börjar skriva fylls det automatiskt i vanliga sökord och synonymer i sökrutan.

Analysera statistiken för att se vad folk har sökt på innan de trillar in på din sajt. Ibland kanske du blir hittad på ord och sökningar du inte alls trodde. Google Analytics och Verktyg för webbansvariga är bra verktyg att använda.

”Företag kallar ofta sina tjänster för något specifikt och ganska internt, som inte alls är det folk googlar på.”

2. Tänk på hur du använder länkar

Förr var det ganska enkelt att fuska sig till en hög ranking sökmässigt på grund av stora antal länkar till och från sajter. Idag ställs det högre krav på att länkar är relevanta, så se till att du bara länkar till och från din sajt när det är befogat.

Fundera extra över formuleringarna i den text du länkar. Ord inom länken värderas högre så se till att placera viktiga ord där och beskriv vad länken leder till.

Se till att dina länkar leder någonstans. Sökmotorerna tycker inte om återvändsgränder eller trasiga länkar och detta kan leda till att din sajt rankas lägre.

Länka till innehåll som handlar om liknande saker som ditt eget. Kopplingar mellan innehåll som stämmer överens innehållsmässigt värdesätts av sökmotorerna.

Läs mer om hur du skriver tydliga länktexter ur ett UX-perspektiv.

3. Glöm inte bort att beskriva dina bilder

”Google kan inte läsa bilder. Beskriv därför gärna bilden.”

Många glömmer bort att döpa och beskriva sina bilder på ett relevant sätt. Det här är viktigt och behöver göras av flera skäl: för att sökmotorerna ska kunna tolka bilden, för att synskadade ska förstå vad bilden föreställer, för att bilden ska hittas i bildsökningar och för att ditt innehåll ska bli sökbart på flera sätt.

Döp bilden till något beskrivande. Ofta låter man bildfilen fortsätta heta något i stil med DSC3471. Det är inte särskilt informativt. Utnyttja tillfället och döp bilden till något vettigt istället. Det tjänar alla på.

Lägg till mer information i <title>. Detta är texten som syns när du för muspekaren över bilden. Här kan man lägga information som fotografens namn till exempel, om du inte behöver ha det i den direkta bildtexten.

Lägg till alternativ text i <alt>. Om man stänger av bildvisningen är det denna text som dyker upp istället. Beskriv vad bilden föreställer och försök samtidigt få med viktiga ord. Det är viktigt för både tillgänglighet och bildsökningar.

4. Sociala medier och bloggar viktiga för SEO

”Google värderar sociala medier högre nu än tidigare. Men Wikipedia värderas fortfarande högst av allt.”

Bloggar och sociala medier är aktiva kanaler som gör att din sajt ideligen fylls på med nytt innehåll om du kopplar ihop dem. Detta värdesätts av sökmotorerna och driver trafik.

Håll igång din blogg och koppla den och andra flöden till din sajt.

Få länkar till din sajt genom att kommentera på andras bloggar. Men var relevant!

Tips på mer läsning:

10 tips för att skapa innehåll

Att besvara de vanligaste frågorna du brukar få kan ge värdefullt innehåll för dina besökare, kunder eller följare. Foto: Jenny Asp

Driver du en blogg och har idétorka? Eller är du precis i startgroparna för att börja skriva artiklar för att dela med dig av ditt kunnande? Här kommer tio tips på hur du kan skapa en idébank för kunskapsbaserat innehåll på din webb eller sociala medier.

1. Vad vill dina besökare och följare få reda på? Fokusera på det.

2. Vad söker de för information? Fråga och utnyttja sökhistorik för att hitta svar.

3. Vad sitter du på för särskild kunskap? Kom ihåg att alla inte kan det du kan.

4. Vilka är de vanligaste frågorna du brukar få? Besvara dem!

5. Vad har dina kunder och besökare för utmaningar? Försök att ge lösningar.

6. Vilka konkreta tips kan du ge inom ditt område? Dela med dig.

7. Vilka trender gäller just nu? Gör trendspaningar på det du har bäst koll på.

8. Kan du guida läsaren genom svårnavigerade områden? Förenkla och förklara.

9. Känner du till andra som skriver inom ditt område? Länka vidare och bjud på tips.

10. Vilka texter och vilket innehåll gillar du själv att läsa? Ta inspiration av andra.

Tips på mer läsning:

Så använder du tankstrecket rätt i ditt skrivande

Att det är detaljerna som gör det är väl känt. En sådan detalj värd att uppmärksamma i skrivandet är tankstrecket (–). Det är ett litet men viktigt skiljetecken som rätt använt har en rad finesser. 

Blanda inte ihop det med bindestrecket

Det vanligaste felet är att använda det kortare bindestrecket (-) istället för det längre tankstrecket (–). Men de två tecknen används på olika sätt, och är du en proffsig skribent känner du till skillnaderna.

Tankstreck kallas också för tankestreck, pratminus, talstreck eller halvfyrkantsminus. Foto: Jenny Asp

Bindestreck, eller divis, används främst vid avstavningar, sammansättningar (80-talet) och när vi utelämnar en orddel (höst- och vårtermin).

Hur används tankstrecket?

1. För att poängtera något

Jag använder själv tankstrecket mest för att markera en slags paus – till en följande kommentar som kommer sist i meningen. Det fungerar då starkare än ett kommatecken, men inte lika starkt som en punkt.

Man kan använda kolon (:) för ungefär samma effekt, men med tankstreck betonas själva avbrottet mer. Är det två huvudsatser som skiljs åt kan man även använda semikolon.

2. För att markera omfång

En annan vanlig funktion är att visa omfång, när något sträcker sig från en punkt till en annan. Det gäller ofta för klockslag, datum, vikt- och måttenheter.

  • 12–13 april, kl. 13.00–15.30, år 2010–2013
  • 175–200 kronor, 10–12 stycken, 4–5-åringar
  • sträckan Madrid–Barcelona, matchen AIK–Hammarby

Kom ihåg att inte ha mellanrum runt tankstrecket!

3. Istället för parentes

Ibland är det smidigt att använda tankstreck för inskjuten text – på det här sättet – istället för att avgränsa med parentes eller kommatecken. När man använder tankstreck blir det inskjutna mer framträdande.

4. För att markera repliker

Oftast markeras repliker och citat med tankstreck, därav benämningarna pratminus och talstreck. Det är det vanligaste sättet att skriva ut repliker på i journalistiska och skönlitterära texter. I andra fall kan man även använda citattecken.

5. För att göra listor

Man kan också använda tankstreck i listor. Som nedan.

För att sammanfatta kan alltså tankstreck användas för att
– skapa en paus eller en poäng
– markera omfång
– göra inskjuten text mer framträdande
– markera repliker
– skapa punktlistor.

Med de här kunskaperna skriver du proffsigare, snyggare och – mer tänkvärt.

Tips på mer läsning: