3 frågor du bör ställa för att skriva relevanta webbtexter

I slutändan är det ofta texten som avgör. Och för dig som vill presentera dig på din webbplats, visa vem du är, vad din verksamhet står för och vad du kan erbjuda till den som besöker din sajt handlar det om att skapa förtroende och bli relevant. Och det gör du bäst genom att byta från ditt perspektiv – till läsarens och besökarens.

Text är otroligt viktigt på webben. Vi söker med hjälp av text, vi tar till oss information via text, vi tar oss genom olika tjänster tack vare text, vi får en känsla av ett visst företag genom texten, vi tar beslut med hjälp av text och vi köper – genom text.

Förtroende och relevans uppstår när jag som besökare

  • förstår det jag läser
  • begriper vad den här verksamheten pysslar med
  • inser hur det berör mig
  • fattar vad jag har för nytta av det jag läser
  • uppfattar att avsändaren riktar sig till mig
  • bedömer avsändaren som kunnig, ärlig och trevlig
  • upplever en relation till avsändaren.
Foto: Jenny Asp

Det känns helt enkelt reko, begripligt och självklart när jag läser. I bästa fall känner jag mig även övertygad och sugen på att fortsätta läsa, välja den här verksamheten eller köpa den här produkten.

Men, för att skapa bra webbcopy krävs tid, engagemang och kunskap. Vill du bli bättre på att skriva relevanta texter som inger förtroende? Då kan du börja med att ställa de dig dessa tre frågor.

1. Vad gör vi egentligen?

Det är otroligt lätt att fastna i ett inifrånperspektiv när man ska beskriva sin verksamhet. Man är helt insatt, vet vad allt handlar om och vad värdet är. Dessutom är man van vid sin branschs uttryck och jargong, fackord och termer. Men det är inte läsaren.

Ställ dig frågan: vad gör vi egentligen? Vettiga följdfrågor kan vara: vilket värde skapar vi egentligen? Vilka problem löser vi, egentligen? Se till att besvara detta så tidigt och tydligt som möjligt. Gärna direkt på startsidan i form av en stor rubrik. Om oss-sidan är också ett bra ställe att tidigt beskriva vad din verksamhet gör.

Ju konkretare du kan besvara frågan, desto bättre. Här är en ledtråd just ordet egentligen. När jag jobbade med texterna till sajten för Öhmans bygg kom jag fram till – efter ett långt samtal med dem – att de inte byggde vad som helst. De jobbade nästan enbart med att bygga om inne i befintliga byggnader. De förvandlar fastigheter.

2. Hur kan jag beskriva detta med vanliga ord?

Ett inifrånperspektiv medför ofta ett onödigt krångligt språk, ofta kantat med slitna klyschor eller floskler. ”Man brukar ju skriva så här i den här branschen”, kanske du tänker. Men förutom att du belastar läsarens kognitiva kapacitet (det blir svårt att läsa och förstå) inger du inte något större förtroende. Det känns slentrian.

Försök frigör dig från det här! Sträva efter ett ledigare och vanligare språk. För det behöver du bli konkret, och borra dig inåt – mot kärnan av saker och ting. Ställ dig återigen frågan: vad handlar det här om egentligen?

De bästa formuleringarna får jag i samtal. När någon berättar och beskriver för mig vad saken handlar om, med egna ord, kommer det vanliga språket fram. Våga använd det! Alla gillar att förstå vad de läser, oavsett vilken roll vi har eller vilken kunskap vi bär på. Du skapar förtroende när du visar att du är mån om läsaren.

Och dessutom – det blir lättare att hitta dig i sökmotorerna, eftersom det är större chans att du använder samma ord som den som söker.

3. Vänder jag mig till dig som läser?

Till sist, vänd dig till läsaren. I alltför många webbtexter skriver företag om ”våra kunder” eller ”de som..”, vilket inte vänder sig till mig som läser, på något sätt. Om jag redan är kund, vill jag helst bli tilltalad med ”du”. Om jag inte är kund, vill jag nog helst bli tilltalad med ”du” ändå.

Faktum är att läsaren alltid är en (1) person, därför fungerar det alltid att skriva ”du”, även om man riktar sig till fler.

Samma sak gäller ord som, vi, våra, oss. Finns det fler sådana ord än du, dina, dig? Pratar du mest om din verksamhet? Och om dina produkter eller tjänster? Försök att vända på perspektivet och se det ur besökarens ögon.

Vad har jag som besökare för behov, problem eller intressen? Vad vill jag veta? Och ha hjälp med? Fokusera på det, och du kommer skapa förtroende, relevans och relation – till mig som besöker din sajt.

Tips på mer läsning:

4 tips för hur du skriver bättre UX-copy

UX-writing och UX-copy handlar om att guida, hjälpa och leda användare genom digitala tjänster – med hjälp av ord. Det handlar om att skapa tydliga, enkla och hjälpsamma texter, och här får du fyra konkreta tips för UX-copy.

1. Börja med det viktigaste

Sätt dig i användarens sits och ställ dig frågorna: Vad är viktigast? Vad behöver jag veta för att göra rätt? Vilken information behöver jag för att kunna uträtta det jag vill? Och vice versa: vilken information behöver jag inte? Ofta tenderar vi som avsändare att berätta sådant vi tycker är viktigt, men som inte är till någon hjälp för användaren. Se till att din text börjar med det mest värdefulla för användaren och eventuellt fortsätter med detaljer.

2. Gör det enkelt och koncist

Fundera på hur du skulle kunna förklara något på enklast möjliga sätt. Det gäller att ge precis den information som behövs – varken mer eller mindre. Det är bra att vara kortfattad, så länge du får med all information som behövs. Fråga dig: Är det här begripligt? Finns allt med? Sväva inte ut, utan granska grundligt det du har skrivit och ställ frågan: tillför detta något värde? Om inte – stryk det. UX-copy ska vara så effektiv som möjligt, och inte slösa med användarens tid.

Foto: Jenny Asp

3. Skriv tydligt och naturligt

Använd enkla ord och bekanta formuleringar som användaren känner igen, och undvik jargong och fackspråk. Prova gärna att läsa det du har skrivit högt för dig själv. Känns det naturligt? Annars, ändra så att det gör det. Det ska heller inte finnas något som kan misstolkas eller något som skapar frågetecken. Använd gärna aktiva verb och undvik dubbla negationer – som vi har svårt att ta till oss.

4. Tänk dialog

Vi vill gärna känna mänsklighet bakom det digitala. Du kan skapa känslan av en dialog genom att ställa frågor och vända dig direkt till användaren genom du-tilltal. Var vänlig och ödmjuk – din roll är att hjälpa och guida användaren.

Tips på mer läsning:

Så gör du för att skriva klarspråk

Klarspråk handlar om att skriva tydliga och begripliga texter som är anpassade för sina tänkta läsare och som passar i sitt sammanhang. Var texten ska publiceras och vilka som ska läsa den påverkar självklart hur man utformar texten, men dessa tips för klarspråk kan nog de flesta ha med sig i sitt skrivande.

Planera

  • Fundera igenom syftet med din text.
  • Tänk ut vilka mottagare texten har.
  • Försök se texten ur mottagarens ögon.
  • Fundera på vad mottagaren behöver veta.
  • Tänk på vad texten ska leda till.

Skriva

  • Välj relevant innehåll som svarar till syfte och mottagare.
  • Välj en lagom personlig ton.
  • Förklara allt som behöver förklaras.
  • Använd gärna exempel för att konkretisera.
  • Gör verb av substantiv.
  • Skriv ut vem som gör vad.
  • Använd enkla och begripliga ord.
  • Förklara nödvändiga facktermer eller förkortningar.
  • Undvik långa och invecklade meningar.
  • Använd sambandsord som eftersom, men, därför.
  • Undvik slitna klyschor.
  • Sammanfatta det viktigaste.
Foto: Jenny Asp

Strukturera

Granska

Tips på mer läsning:

Tio bra intervjufrågor för skribenter

Att göra intervjuer är en vanlig journalistisk metod för att få fram underlag, fakta och citat. Genom att förbereda genomtänkta intervjufrågor säkrar du att du får fram det du vill ha ut av intervjun. Men ska du lyckas få till ett samtal med den du intervjuar krävs ett bra lyssnande – och bra följdfrågor. Här får du tips på tio olika slags följdfrågor du kan använda i de flesta intervjuer.

En bra intervju är som ett samtal. Och då krävs ett bra lyssnande, och bra följdfrågor. Foto: Jenny Asp

Som alltid när det handlar om text behöver du först klargöra syftet med intervjun när du förbereder dig. Vilken slags text ska du skriva? Vilken huvudfråga vill du få besvarad? Du kanske förbereder ett par konkreta frågor som tar upp det du vill veta.

Tänk på att formulera öppna frågor – som man inte kan svara ”ja” eller ”nej” på. Utgå från vad, vem, hur, var, varför och när?

Även om jag här har tagit med fler frågor som varianter är det viktigt att komma ihåg: ställ bara en fråga åt gången! Man kan bara svara på en fråga i taget, så ta det lugnt och ställ hellre en ny fråga när intervjupersonen har tystnat.

Ett annat tips är att våga låta det bli tyst. Var inte för snabb med att ställa en ny fråga, för ibland gör tystnaden att intervjupersonen hinner tänka efter och lägga till något mer, till det nyss sagda.

1. Kan du berätta lite om.…? Hur skulle du beskriva…?

Den första frågan i en intervju kan med fördel vara öppen och ganska generell. Det kan vara skönt för den du intervjuar att börja med något som hen enkelt kan svara på. Dyk in på ämnet och låt intervjupersonen ge sin syn på det.

2. Hur började det? Vad hände? Vad hände sen?

Frågan om hur något började eller vad som hände kan också vara en bra öppningsfråga, om ämnet handlar om en händelse eller om det finns en kronologisk ordning. ”Vad hände sen?” kan användas för att utveckla ett händelseförlopp.

3. Hur kommer det sig? Vad beror det på tror du?

Det är alltid intressant att gräva bakåt och synliggöra orsaker. Här ger du möjlighet för intervjupersonen att utveckla sin syn på händelser, fenomen eller trender.

4. Hur då? Hur menar du då? Kan du utveckla det?

Den här typen av följdfrågor kan du använda när du vill att intervjupersonen ska utveckla och förklara sitt svar. Ofta kan svaret då blir mer personligt, och du kan få mer konkreta beskrivningar eller citatvänliga formuleringar.

5. Vad tänker du om det? Vad tänkte du när det hände?

Denna fråga öppnar upp för personliga reflektioner och egna tankar, något som alltid är intressant och tacksamt att använda i texter.

6. Och hur känns det? Hur kändes det då?

På samma sätt öppnar de här frågorna upp för känslor och reflektioner från den du intervjuar.

7. Kan du ge ett exempel? Vad skulle det betyda rent konkret?

När du ber om exempel kommer den du intervjuar att behöva precisera sig och bli konkret. Det är alltid bra med faktiska och gripbara exempel, särskilt om man ska skriva om ett abstrakt ämne. Det gör att både du som skriver och den som läser kommer att skapa sig bilder i sitt inre, och därmed förstå resonemanget bättre.

8. Vad är möjligheterna? Finns det några alternativ? Val?

Frågor om möjligheter, alternativ och val fokuserar på det positiva och öppnar upp för nya perspektiv och nya frågor du kan ställa.

9. Vad är problemet? Vilka utmaningarna finns? Risker?

Frågan om vad som är problemet kan ibland kännas enkel. Men ju mer du kan få intervjupersonen att säga och beskriva själv, desto bättre. Då kan du också använda det som citat. Utmaningar och risker visar på andra perspektiv, och problematiserar ämnet. Detta passar bra att ta upp i slutet av intervjun.

10. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?

Det är alltid bra att lämna utrymme i slutet om det är något intervjupersonen vill lägga till eller komplettera.

Kom ihåg att de enkla frågorna ofta är de bästa. Även om det är bra med research och kunskaper om ämnet, kan enkla, ibland nästan uppenbara frågor ge mer konkreta svar. Var heller inte rädd att be om förklaringar och förtydliganden av den du pratar med. För ju bättre du förstår, desto bättre kommer texten också att bli.

Tips på mer läsning:

Call to action – så uppmanar du läsaren till handling

I de allra flesta texter vill man att läsaren ska göra något efter att ha läst texten. Inom marknadsföring kallar man det för call to action – en uppmaning till handling. Men förvånansvärt ofta saknar digitala texter bra avslut, något som kan påverka både besöket, förtroendet och köpet.

Foto: Jenny Asp

Framför allt digitala texter har målet att besökaren ska göra något efter att ha läst färdigt. Uppmaningarna

  • prenumera på vårt nyhetsbrev
  • köp biljetter nu
  • lägg i varukorgen
  • läs fler artiklar i ämnet

är alla exempel på call to actions. Oftast är de utformade som knappar eller länkar, och sticker ut från det övriga innehållet.

Tydliga call to actions leder till tydliga texter. När du har målet med din text klart för dig, blir den tydligare. En tydlig call to action gör det också enklare för läsaren att veta vad man ska göra – och faktiskt göra det. Det ska vara enkelt att agera!

Inga, eller dåligt formulerade call to actions, kan leda till att besökare tappar förtroendet för avsändaren. Det kan också göra att de inte hittar rätt information, gör fel val, avbryter sitt köp och går vidare någon annanstans. Och det här vill man ju inte ska hända. Så ta med dig mina nio tips på vägen mot tydliga och effektiva call to actions.

Nio tips för att skriva call to actions

  1. Ta fram ett mål för texten. Vad vill du att läsaren ska göra? Skriv det i uppmaningen.
  2. Framhäv värdet. Varför ska man klicka på knappen? Detta kan du presentera i text innan uppmaningen.
  3. Tänk på besökarens behov. Visa att du förstår problemet genom att presentera lösningen och därefter uppmaningen
  4. Vilken information letar läsaren efter? Framhäv den.
  5. Använd dig av uppmaningar. Prova att skriva ”Jag vill…” och använd texten som kommer efter det.
  6. Var hellre tydlig än spexig. Det ska inte finnas utrymme att missuppfatta texten.
  7. Var så konkret du kan. Undvik ”Klicka här” eller bara ”Läs mer”. Vad händer egentligen när man klickar?
  8. Strössla inte med call to actions. Det räcker bra med en per sida eller text.
  9. Se över dina befintliga texter. Har din sajt tydliga call to actions på samtliga sidor?

Tips på mer läsning:

Språkgranskning eller korrekturläsning?

Ofta får jag frågan om jag kan korrekturläsa en text – när den egentligen hade behövt bli språkgranskad. Min erfarenhet är att de allra flesta texter behöver en djupare granskning innan en sista finputsning av detaljerna. Men hur ska man veta vad en text behöver? Här försöker jag bena ut skillnaderna mellan språkgranskning och korrekturläsning.

Korrekturläsning är ytlig

Korrekturläsning, eller korrläsning, är det begrepp de flesta känner igen. Det innebär en sista granskning av texten, innan den publiceras eller går i tryck. När man korrekturläser ser man till att texten är korrekt; man kontrollerar

  1. att stavningen är rätt
  2. att skiljetecken skrivs korrekt
  3. att sifferuttryck skrivs på rätt sätt
  4. att det inte finns några syftningsfel
  5. att förkortningar skrivs korrekt och konsekvent.

När man korrekturläser utgår man från aktuella rekommendationer från språkvården, som Svenska skrivregler och SAOL. Gör man något mer än detta i texten har man gått vidare från korrekturläsning till språkgranskning.

Eftersom korrekturläsning är det allra sista steget i textprocessen behövs det oftast en tidigare granskning eller genomläsning av texten, något som många missar. Om texten inte har blivit kollad av någon annan tidigare behöver den antagligen språkgranskas, inte korrekturläsas. Det är i princip bara professionella skribenter som kan gå direkt från skriven text till korrektur.

Korrekturläsning leder till korrekta texter, men vill man ha en förbättrad text på djupet krävs språkgranskning. Foto: Jenny Asp

Språkgranskning går på djupet

När jag språkgranskar ser jag till att texten är begriplig, och att den

  • fyller sitt syfte
  • är anpassad till de tänkta mottagarna
  • passar sitt sammanhang (var den ska publiceras)
  • flyter på bra
  • hänger ihop logiskt
  • är tydlig och korrekt.

För att uppnå det här måste man ofta förändra texten. När jag språkgranskar jobbar jag på flera nivåer samtidigt.

  • Jag kan ändra dispositionen, skriva nya rubriker och dela upp texten i fler stycken – så att texten hänger ihop och är lätt att följa med i.
  • Jag kan ändra meningsbyggnaden och dela upp långa meningar i flera meningar – så att texten blir lättare att läsa.
  • Jag kan ändra på ordval och förenkla uttryck – så att texten får en annan stil, blir lättare att förstå och passar sitt syfte.
  • Jag kan skriva sammanfattningar och konkreta exempel – så att textens innehåll blir lätt att ta till sig för läsaren.

I många fall är språkgranskning samma sak som att arbeta med klarspråk, och en språkgranskad text blir därför i regel mer lättläst än den var innan.

Till skillnad från korrekturläsning finns det för språkgranskning inga lika givna hållpunkter eller checklistor att gå efter. Jag behöver därför ha en tydlig dialog med skribenten eller beställaren för att veta vad jag ska fokusera på när jag granskar och arbetar om texten.

När jag granskar lämnar jag ofta kommentarer på varför jag har valt att göra på ett visst sätt, och ibland skriver jag förslag där skribenten kan välja att anta mitt ändringsförslag eller inte.

Tips på mer läsning:

Dela upp din text – så blir den lättare att läsa

När du delar upp din text och gör den lätt att skanna av, blir den lättare att läsa. Det här är särskilt viktigt på webben – där vi skumläser och snabbt överger en text om den känns för svårläst eller ointressant. Här kommer nio tips på hur du kan dela upp texten och skapa överblick för läsaren. 

1. Tydliga rubriker

Rubriken är ofta det första du ser av en text – och många gånger är det den som avgör om du läser vidare eller inte. På webben är det tydlighet som gäller, både för läsaren och sökbarhetens skull. Skriv rubriker som sammanfattar innehållet, och använd vanliga ord som du kan bli hittad på.

2. Sammanfattande ingresser

En ingress är en fetmarkerad inledning av en text. I några få meningar sammanfattar du textens innehåll, och ger läsaren en chans att avgöra om hen vill läsa vidare eller inte. Ingressen fungerar både som en sammanfattning för texten och som en lockande väg in i en text.

Ögat dras till det som sticker ut, även i text. Foto: Jenny Asp

3. Luftiga stycken

På webben skapar du stycken med hjälp av blankrader. De gör att texten känns luftig och lätt att överblicka. Ett nytt stycke tar upp någonting nytt – en ny tanke, ett nytt ämne eller en ny kategori. På webben kan man ha ganska korta stycken, eftersom många läser på små skärmar där raderna blir korta.

4. Vägledande mellanrubriker

Mellanrubriker är perfekta för att lätta upp en längre text och lyfta fram information. De utgör också punkter som ögat söker sig till vid snabb läsning. Om man letar efter specifik information kan mellanrubrikerna guida dig till rätt del av texten. Tänk på att läsaren ska få reda på något, bara genom att läsa mellanrubriken.

5. Kompakta punktlistor

Punklistor är fantastiska för kortfattad information som enkelt kan delas upp. De passar särskilt bra när många saker ska räknas upp i samma mening, eftersom de gör informationen kompakt och lättöverskådlig. Tänk bara på att inte ha för många, eller för långa punkter.

6. Informativa bildtexter

De flesta texter samspelar med bilder. Ögat älskar bilder och blicken dras därför också gärna till den text som står bredvid eller under bilden. Se till att använda den platsen för att ge läsaren information och ingångar till den övriga texten.

7. Samlande faktarutor

Om du har en faktatung text blir den lättare att läsa om du lyfter ut viss information till en faktaruta. Här kan du också samla spretiga fakta som inte riktigt passar in i resten av texten.

8. Fetstilade fraser

Att markera nyckelord eller fraser med fetstil är ett sätt att framhäva något viktigt. Blicken dras direkt till det som grafiskt sticker ut i texten. Se bara till att du inte strösslar med fetstil allt för mycket – det kan uppfattas som stökigt.

9. Markerad call to action

Vill du att användaren ska göra något efter att ha läst din text? Se då till att ha med en tydlig och enkel call to action – en uppmaning till handling. Det kan vara ”Läs mer om ämnet”, ”Köp din biljett” eller ”Lägg i varukorgen”. Du kan markera den med hjälp av en länk eller knapp som sticker ut från resten av texten.

Vill du lära dig mer om att skriva rubriker, ingresser, punktlistor eller call to action?

 

Tips på mer läsning:

Mina fem bästa språkverktyg på nätet

Skriver du i jobbet? Eller privat? Då hoppas jag att du har koll på dessa fem språkliga hjälpmedel som gör vem som helst till en bättre skribent. De är också oumbärliga när man granskar eller korrar texter. 

1. Svenska.se

På svenska.se finns tre samlade språkresurser: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB). När du söker på ett ord kan du därför enkelt se hur det definieras, stavas, böjs och – vad det har för historia. Väldigt smidigt och användbart!

Solnedgång, solfall, solbärgning, kvällning, kvällsrodnad, solens sista strålar livets afton. Synonymer ger variation till texten. Foto: Jenny Asp

2. Synonymer.se

När jag skriver har jag ofta behov av att variera mig, eller hitta specifika ord jag är ute efter. På synonymer.se får du snabbt en mängd olika alternativ till ordet du söker på, både synonymer och antonymer (motsatsord).

3. TT-språket

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp som är till för alla som skriver, inte bara journalister. Det är dessa riktlinjer som de flesta svenska medier följer. Här hittar du svar på allmänna skrivfrågor och hur du ska skriva namn, titlar och fackuttryck.

4. Myndigheternas skrivregler

I Myndigheternas skrivregler hittar du detaljerade rekommendationer för klarspråk, stavning, böjning, förkortningar – ja det mesta helt enkelt. Boken Svenska skrivregler, som är ännu mer uttömmande och uppdaterad, finns än så länge i tryckt form.

5. Svarta listan

För att undvika krångligt byråkratspråk kan Regeringskansliets svarta listan vara värt att slänga ett öga på. Här tipsar man om vilka ord man bör undvika, och vad man kan skriva istället. Som t.ex anmoda, nyttja och åligga. Skriv hellre uppmana, använda och vara skyldig att.

Vilka är dina bästa språkliga verktyg på nätet?

Tips på mer läsning:

Så gör du texten levande

Jag skriver ofta om tydliga, begripliga och enkla texter. Något jag inte nämner lika ofta är levande texter. En text som känns levande talar till oss och engagerar; vi förstår den lättare och gillar den därför också mer. Du kan få liv i texten genom att skapa inre bilder och väva in människan och det sinnliga i texten. 

1. Skapa bilder i det inre

Som läsare älskar vi allt som skapar bilder i vårt inre. Det är en av de saker jag värdesätter mest med skönlitteratur – att hela världar börjar existera, bara genom bokstäver på papperet. Men de allra flesta texter blir bättre när läsaren känner att den får ut mer av texten än ren information. Ofta leder mer levande texter även till tydligare texter.

Konkreta detaljer i texten ger läsaren en inre bild av vad som beskrivs, och det gör texten mer levande. Foto: Jenny Asp

Du  kan skapa bilder och ge texten mer liv genom:

  • exempel som ger färg och stämning till texten
  • målande ord och beskrivningar – hellre med väl valda substantiv och verb istället för att strössla med adjektiv och adverb (som ofta får motsatt effekt)
  • konkreta detaljer som ger läsaren en bild av det som beskrivs
  • människor som förkroppsligar det skrivna
  • att använda sinnena i texten.

2. Lyft fram människan

Skrivande handlar alltid om att en människa vill berätta något för en annan människa. Bakom budskapet finns en vilja att nå fram, och det är människan som står för den viljan. Vi vill alla gärna läsa mänskliga texter, så tänk på det när du skriver.

Ett sätt att låta människor synas i texten är genom citat. Här blir det plötsligt helt okej med egna åsikter, subjektiva värderingar och talspråkliga uttryck – nästan oavsett vilken texttyp det handlar om. Låt citatet säga sådant som inte får utrymme i den övriga texten, och skriv det inte för tillrättalagt utan gärna som personen just har sagt det.

Anpassa till vilken slags text du ska skriva

Självklart behöver du ta hänsyn till vilken sorts text du ska skriva. Ett reportage, en reklamkampanj eller en krönika har större utrymme för det personliga och målande än ett pm, en informerande webbtext eller en instruktion. Men jag tror att fler texter skulle må bra av mer liv, så prova! Och fråga någon annan om vad hen tycker, när du är klar.

Tips på mer läsning:

Vad är UX-writing?

Mer och mer information och innehåll blir digitalt. Vi uträttar fler ärenden digitalt – och behöver ofta bli guidade med rätt ord. Detta är UX-writing, eller UX-copy – ett område som växer stort. Det handlar om orden och instruktionerna som hjälper oss längs vägen till det vi vill göra. Målet är att tjänsten ska upplevas smidig, enkel och begriplig.

UX – inte bara design

UX är en förkortning av User Experience och innebär användarens upplevelse av en digital tjänst eller produkt. Länge har UX-design handlat om just design och visuella uttryck – och inte lika mycket om ord. Men faktum är att informationen och hur den är utformad spelar minst lika stor roll för hur man upplever en tjänst.

Därför blir titlar som ux-copy, ux-writer och ux-skribent vanligare för varje dag som går. För allt fler inser just hur viktigt det är att låta designer och textmänniskor arbeta tillsammans, i ett tidigt skede, för att utforma tjänster som fungerar riktigt bra att använda.

”UX-writing är att formulera koncisa ord och texter som bidrar till digitala användarupplevelser som håller ihop, leder besökaren rätt och är en fröjd att ta del av.” (Mattias Åkerberg, Please Copy Me)

Foto: Jenny Asp

UX-copyn ser till att saker funkar

Vad använder du appar, webbplatser och Google till? Antagligen oftast för att ta reda på information, vara social eller genomföra konkreta ärenden. Som att kolla öppettider, boka en resa, betala en räkning, läsa om ett företag eller köpa en produkt. Vad är det viktigaste för dig som användare? Jo, att det funkar. Att du hittar det du söker och kan genomföra det du tänkt dig.

En UX-skribent fokuserar på användaren och har en helhetssyn på den resa som användaren gör genom en tjänst, eller en webbplats. Man kan tänka sig UX-copyn som en hjälpsam hand som guidar läsaren genom informationen.

”UX-copys främsta syfte är framför allt att skapa kommunikation som är tydlig, enkel och hjälpsam.” (Stockholms Skrivbyrå, UX-copy sa du? Det är dags att sätta namn på oss)

Det upplevda krånglet kan bli dyrt

Ett stort misslyckandet är när användaren inte hittar rätt information, inte förstår vad som menas, inte orkar leta vidare längre utan går någon annanstans, inte genomför köpet eftersom det inte fungerar eller tappar förtroendet för avsändaren – eftersom det upplevs som krångligt. Företaget tappar kunder, eller så blir kundtjänsten extremt belastad – eftersom det uppstår frågetecken.

För att undvika det här behöver man inse att all text är betydelsfull, från tydliga länktexter till informativa rubriker och felmeddelanden. Inom UX-writing talar man ofta om mikrocopy, alltså de korta texter som står på knappar, i länkar och i menyer. Hur de är formulerade spelar stor roll, för hur väl läsaren förstår innehållet och känner sig bemött.

UX + klarspråk = sant

UX-writing handlar alltså om att fokusera på användaren och hens behov. Genom att skriva tydligt, enkelt och hjälpsamt leder man användaren rätt genom informationen och skapar en trevlig upplevelse. Vem som helst ska kunna förstå och använda tjänsten, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper.

Det här rimmar väl med att skriva klarspråk, något som också ligger mig varmt om hjärtat. Tydlighet, enkelhet, begriplighet och att texten fungerar i sitt sammanhang gäller både UX-copy och klarspråk.

Tips på mer läsning: